Ska bed mas

2. Skriftliga omd�men En grundl�ggande f�ruts�ttning i ett m�l- och resultatstyrt system �r att ber�rda parter �r v�l f�rtrogna med de m�l som st�llts upp f�r verksamheten. Utan goda m�lkunskaper �r risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket: Individuella utvecklingsplaner - en studie efter inf�randet av nya best�mmelser i det obligatoriska skolv�sendet

3. Skriftliga omd�men Utformningen av den individuella utvecklingsplanen �r d�remot inte nationellt formaliserad och standardiserad. Elevens resultat beskrivs i f�rh�llande till hur l�ngt eleven n�tt p� sin v�g till m�len enligt den lokala pedagogiska planeringen. � Informationen b�r vara formativ, d.v.s. l�raren lyfter under p�g�ende process fram elevens utvecklingsm�jligheter i syfte att stimulera till fortsatt l�rande.

4. Skriftliga omd�men Enligt Skolverkets allm�nna r�d om IUP med skriftliga omd�men ska en lokal pedagogisk planering inneh�lla f�ljande delar:

5. L�rande Enligt Ference Marton kan l�rande definieras som att det sker en kvalitativ f�r�ndring i det s�tt p� vilket n�gon uppfattar n�got. N�r man l�r sig �r det allts� inte i f�rsta hand fr�ga om en kvantitativ f�r�ndring � att man kan mer �n innan, utan att man f�rst�r ett fenomen p� ett nytt s�tt.

6. Kvalitativ kunskap Synen p� kunskap och inl�rning f�r�ndrades under 1970- talet. Den gick i riktning mot att individens kunskapsutveckling s�gs som en process d�r elevens f�r�ndrade s�tt att uppfatta omv�rlden betonades. Inl�rning leder enligt en s�dan teoribildning till kvalitativa f�r�ndringar i t�nkandet vilket kan ses som uttryck f�r kognitiv och personlig utveckling. (sid 17)

7. Kvalitativ kunskap Inl�rning har av tradition till �verv�gande del studerats som enbart ett kvantitativt fenomen; fr�gorna har oftast g�llt under vilka betingelser man l�r sig mest och hur m�ngden av det som har l�rts �r relaterad till m�ngden av �vning (repetitioner) och dess f�rdelning i tiden. N�r det g�ller kognitiv utveckling, har man dock l�ttare insett att den inte i f�rsta hand inneb�r en kvantitativ tillv�xt av kunskap (dvs. mer och mer av samma sak), utan att det snarast r�r sig om kvalitativa f�r�ndringar i s�ttet att uppfatta omv�rlden. (Inl�rning och omv�rldsuppfattning. Sid 161)

8. Kvalitativ kunskap Denna syn p� l�rande inneb�r att andra kvaliteter �n faktainl�rande lyfts fram. Att se och f�rst� sammanhang och principer blir viktiga aspekter av kunnandet. � �ven kvaliteter som handlande, initiativtagande, social kompetens och ansvarstagande f�r de egna studierna v�rderas numera h�gre �n memorerandet av fakta. Denna kvalitativa kunskapssyn �r en del av den teoretiska grunden f�r det 1994 inf�rda m�l- och kunskapsrelaterade betygssystemet. (sid 18)

9. M�l i skolan Eftersom nationella m�l och kriterier i stor utstr�ckning �r formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer f�r bed�mningen inte endast uttrycka ett antal faktaomr�den eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De m�ste ocks� tydligg�ra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. f�rm�ga att uppfatta helheter, g�ra j�mf�relser och se samband, kan urskiljas. D�remot utg�r fakta- eller kunskapsomr�den en n�dv�ndig del i undervisningen. (sid 25)

10. M�l i skolan I grundskolans kursplaner finns ocks� avsnittet Bed�mningens inriktning, som sammanfattar vad bed�mningen av eleverna ska grundas p�. Bed�mningens inriktning anger inte niv�er, utan klarg�r vilka kunskapskvaliteter som ska bed�mas. Det kan g�lla t.ex. f�rm�gan att bearbeta information, f�rm�gan att f�lja matematiska resonemang eller f�rm�gan att f�rst� talad engelska. (sid 15)

15. I bed�mningen m�ste f�ljande variabler h�llas is�r: kvantiteter � kvaliteter formativ � summativ bed�mning bed�mning

16. Bed�mningsforskning Formativ bed�mning �r ingen metod f�r bed�mning utan ett syftet med bed�mningen. Nya begrepp har skapats: Summativ bed�mning Formativ bed�mning Pedagogisk bed�mning Analytisk bed�mning

18. Syftet med bed�mning 3. Pedagogisk bed�mning. Idag �r inte det prim�ra syftet med bed�mning att v�rdera f�r att s�tta betyg. Bed�mning ses prim�rt som ett pedagogiskt verktyg f�r att �ka elevens l�rande. Huvudsyftet �r allts� inte att skapa ett betygsunderlag eller s�tta betyg. Ur det perspektivet h�r planering, undervisning, elevens arbete och bed�mning samman.

21. Bed�mning f�r l�rande Ingen annan k�nd strategi f�r att f�rb�ttra utbildningskvalitet har s� stor effekt som utvecklingen av formativ bed�mning Black&William

22. Metoder f�r bed�mning Kvalitativ kunskap har tre dimensioner.

23. Kvalitativ bed�mning Ett vanligt misstag �r att bed�mningen handlar OM eleven anv�nder en kunskapskvalitet. Kunskapskvaliteten anses d� vara en konstant, eleven kan eller inte kan. Logiken kr�ver d� att progressionen i kvalitet definieras av att eleven p� h�gre niv�er anv�nder fler kunskapskvaliteter. Denna typ av bed�mning �r en maskerad kvantitativ bed�mning.

25. Kvalitativ bed�mning Vad som ska bed�mas �r den intellektuella, kommunikativa eller praktiskt/estetiska niv� som eleven anv�nder kunskapskvaliteterna p�.

26. Kvalitativ bed�mning Niv�erna ska vara beskrivande. Det inneb�r att de beskriver unika och typiska k�nnetecken f�r kompetens p� olika niv�er. Niv�erna ska beskrivas med parallella termer. Beskrivningarna skall vara s�dana att elever f�rst�r att v�rderingen grundar sig p� samma kriterium; man f�r inte uttalat eller underf�rst�tt f�ra in nya bed�mningsgrunder vid �verg�ngen fr�n en niv� till en annan. Professor Lars Lindstr�m

27. Kunskap p� h�gre kognitiva niv�er � kvalitativ kunskap � �r inte m�jlig att m�ta genom prov Alla bed�mningar av kunskapskvaliteter � f�rm�gor � bygger p� j�mf�relser. Elevens prestation j�mf�rs med ett antal kriterier � bed�mningsaspekter � som beskriver olika kvalitativa niv�er. Kvalitativ bed�mning

28. Kvalitativ bed�mning En grundl�ggande tanke �r att l�rare alltid har kunnat bed�ma kvalitativ kunskap, men att denna bed�marf�rm�ga varit intuitiv. Vi l�rare k�nner igen god kvalitet n�r vi ser det, men vi har mycket sv�rt att i f�rv�g beskriva det. .

29. Eftersom den formativa bed�mningens prim�ra syfte �r att stimulera ett �kat l�rande hos eleven m�ste denne involveras aktivt. Det r�der en total enighet bland bed�mningsforskare att: den viktigaste och f�r l�randet mest effektiva formen av bed�mning �r elevens sj�lvv�rdering.

30. Elevens sj�lvv�rdering N�r elever genom sj�lvv�rdering utvecklar metakognition �kar alla elevers l�rande. Svagpresterande elever �kar sitt l�rande signifikant mer �n h�gpresterande. Gapet mellan l�g- och h�gpresterande elever minskar.

32. V�gen till bed�mningsmatriser Hur skapas bed�mningsmatriser? Bed�mningsmatriser h�r ihop med den kvalitativa synen p� kunskap. Med bed�mningsmatriser bed�mer vi f�rm�ga. M�l � undervisning � elevens arbete � bed�mning M�ste bilda en sammanh�ngande kedja.

33. V�gen till bed�mningsmatriser M�len � m�ste vara kvalitativa Undervisningen � m�ste vara mot utveckling av f�rm�ga, d v s vara riktad mot kvalitativa kunskaper Elevens arbete � m�ste uttrycka kvalitativa kunskaper Bed�mningen � m�ste vara kvalitativ

34. V�gen till bed�mningsmatriser Finns inte en planering med tydliga och konkreta m�l kan man inte heller g�ra en tydlig bed�mning. V�gen till bed�mningsmatriser b�rjar med att tolka och konkretisera de nationella m�len till tydliga undervisningsm�l.

35. Analytisk bed�mning En bed�mning med hj�lp av en bed�mningsmatris �r en analytisk bed�mning En kunnande kan ses som en legomodell. I en matris analyseras kunnandet � plockas legomodellen is�r. Ett antal bed�mningsaspekter m�ste definieras

36. Exempel p� bed�mning Ur betygskriteriet f�r VG i geografi Eleven arbetar med specialkartor �ver natur och samh�llen, j�mf�r f�rh�llanden, finner samband och drar slutsatser om m�nniskors levnadsvillkor i olika omr�den. Bed�mningens inriktning i kursplanen f�r engelska s�gs. Bed�mningen skall �ven inriktas p� hur v�l eleven utvecklat sin interkulturella f�rst�else. Elevens kunskaper om levnadss�tt och samh�llsf�rh�llanden i engelskspr�kiga l�nder och medvetenhet om likheter och skillnader i f�rh�llande till egna kulturella erfarenheter v�gs h�r in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som i olika kulturer p�verkar kommunikationen.

37. Exempel p� bed�mning Ska den kvalitativa f�rm�gan att g�ra j�mf�relser bed�mas p� olika s�tt i geografiundervisningen �n i undervisningen i engelska? eller Ska samma f�rm�ga bed�mas p� samma s�tt oavsett �mne?

38. Exempel p� bed�mning F�rsta delen av en analys av kunskapskvaliteten att g�ra j�mf�relser �r att besvara fr�gan om VAD man g�r � vilka steg man tar � n�r man g�r j�mf�relser. Denna fr�ga skulle kunna beskvaras p� f�ljande s�tt.

39. Exempel p� bed�mning N�r en kvalitativ bed�mning g�rs �r det tv� fr�gor som m�ste besvaras: 1. VAD ska eleven g�ra? 2. HUR g�r eleven det p� olika kvalitetsniv�er?

40. Exempel p� bed�mning F�r att kunna g�ra en beskrivning av en f�reteelse m�ste eleven arbeta med olika k�llor f�r att sammanst�lla information till en sammanh�ngande beskrivning av den avsedda f�reteelsen. Vi kan d� titta efter: VAD: Vilken sv�righetsgrad elevens k�llor har. HUR: �r det f�r elevens �lder f�renklade och l�ttl�sta texter eller �r det autentiska och icke skolanpassade texter, t ex tidningar, facklitteratur eller uppslagsb�cker?

41. Exempel p� bed�mning VAD: Hur eleven v�ljer ut information. HUR: Har eleven sv�rt att skilja mellan stort och sm�tt � viktigt och oviktigt eller kan eleven urskilja det som �r centralt och utel�mna det som har perifer betydelse f�r sammanhanget?

42. Exempel p� bed�mning VAD: Hur eleven sammanfogar information fr�n olika k�llor. HUR: Kan eleven bara anv�nda en �nda k�lla eller h�mtar och sammanst�ller eleven information fr�n flera k�llor genom att ett sammanhang h�mtas fr�n en k�lla och ett annat sammanhang fr�n en annan k�lla eller kan eleven v�va samman information fr�n olika k�llor?

43. Exempel p� bed�mning VAD: Hur elevens egen f�rst�else f�r sammanhanget � f�reteelsen � framtr�der. HUR: Skriver eleven av k�llorna eller omformuleras k�lltexterna genom att ett ord h�r och d�r byts ut eller framg�r elevens f�rst�else av sammanhanget genom att eleven i sin text frigjort sig fr�n b�de k�llornas formuleringar och struktur?

44. Exempel p� bed�mning VAD: Hur j�mf�relserna �r gjorda. HUR: Staplar eleven information som belyser skillnader och/eller likheter utan att f�ra ett j�mf�rande resonemang och d�rmed �verl�ter till l�saren att g�ra j�mf�relserna eller f�r eleven ett brett resonemang som belyser skillnaderna och likheterna ur flera olika perspektiv?

45. Analytisk bed�mning En redovisning d�r eleven ska bearbeta en problemst�llning och dra egna slutsatser eller f�rklara f�reteelser och fenomen kan byggas upp av f�ljande huvudaspekter: (dessa svarar p� VAD-fr�gan) F�rm�ga att sammanfatta och ge en helhetsbild 2. Arbeta med k�llor 3. Dra slutsatser eller skapa f�rklaringar 4. Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat

47. Analytisk bed�mning En huvudaspekt kan delas in i underaspekter. T ex aspekten arbeta med k�llor kan delas in i: V�lja ut k�llor: Sj�lvst�ndighet och kunskaps om olik typer av k�llor Typ av k�llor: L�sf�rst�else � k�llors sv�righetsgrad Tolka k�llor: F�rm�ga att v�lja ut relevanta fakta ur k�llorna Visad f�rst�else: Bristande l�sf�rst�elsen kan visa sig i forma avskrifter eller omformuleringar av k�llorna V�rdera och K�llf�rteckning och resonemang om k�llors redovisa k�llor: trov�rdighet

54. M�l i skolan Kursplanerna �r, som behandlats tidigare i texten, utformade s� att de l�mnar stort utrymme f�r en lokal och professionell tolkning. M�len beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett s�tt att f�rh�lla sig till detta stoff� (sid 23)

55. M�l i skolan Det �r alltid de nationellt fastst�llda m�len och kriterierna som utg�r grunden f�r bed�mningen av eleven. Det �r l�raren som ansvarar f�r att de val av stoff och metoder som l�rare och elever g�r tillsammans leder mot uppst�llda m�l och ger eleverna m�jlighet att uppfylla de nationellt fastst�llda kriterierna. (sid 25)

56. Betygss�ttning 38. Ibland kan man inte f� MVG i nian f�r att man bara haft VG i �ttan, t.ex. om man missat n�got arbetsomr�de. Skall det vara s�? (Elev �r 9). SVAR: Nej, s� skall det inte vara. M�l att uppn� och betygskriterier �r inte knutna till specifika arbetsomr�den. De anger vilka kunskapskvaliteter eleven skall visa. Det konkreta kunskapsstoffet och arbetsmetoderna best�ms lokalt. Betygen skall i princip ange kvaliteten i elevens kunskaper vid den tidpunkt d� betyget s�tts. Det �r viktigt att det �r m�jligt f�r eleven att utvecklas under skoltiden. Det �r d�rf�r inte rimligt att �missar� fr�n tidigare �r om�jligg�r f�r en elev att f� t.ex. MVG som slutbetyg.

57. Betygss�ttning 40. En del av kriterierna f�r betyg klaras ju p� n�got s�tt av under �r 7 och 8. Hur g�r man med slutbetyget i nian om eleverna inte visat tillr�ckliga kunskaper tidigare? (L�rare). SVAR: M�l och kriterier kan inte p� det s�ttet ses som frist�ende. Kursm�len anger inte kunskapsstoff och arbetsmetoder utan ett kunnande som kan till�mpas p� olika kunskapsomr�den. En elev b�r s�ledes ha m�jligheter att visa det kunnande som inte uppvisades �r 7 eller 8 i �r 9. Kriterierna i sin tur anger k�nnetecken p� m�luppfyllelse av olika kvalitet. Inte heller betr�ffande kriterierna �r det s� att de �klaras av� under �r 7 eller 8 utan det �r kvaliteter i kunnandet som kan visas inom olika kunskapsomr�den och d�rmed ocks� i �r 9. De nationella m�len och kriterierna �r s�ledes inte knutna till vissa �r, vissa kunskapsomr�den eller vissa arbetsmetoder.

58. Betygss�ttning Av olika sk�l har inte alla elever genomf�rt alla kunskapsomr�den under h�gstadietiden. M�nga elever har d�rf�r under VT i �rskurs 9 �rester� d v s arbetsomr�den som de m�ste tenta av och visa resultat ifr�n. Finns inte dessa resultat anser sig l�raren inte kunna s�tta betyg i �mnet. 39. Kan man ha �rester� fr�n sjuan, allts� omr�den inom t.ex. fysik, som man inte klarat av och d�rf�r inte blir godk�nd i nian? (Elev �r 9). SVAR: Nej, i s� fall har skolan missat att ge den hj�lp som beh�vs f�r att eleven skall kunna klara m�len. �Rester� skall inte sparas fr�n �r 7 till �r 9. M�len �r inte heller s� formulerade att de anger att vissa m�l skall uppfyllas �r 7.