CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals

Paralleller i evolutionen av protostomater och deuterostomater Hos båda grupperna finns arter som utvecklat • sätt att få vatten att strömma för att samla föda (ex. svampdjur, tagghudingar) • indelning av kroppen i segment • reglering av simdjupet med gas • stödstrukturer (exoskelett vs endoskelett) • kolonisering av land

Särdrag för deuterostomater • det tidiga embryot har multipotenta celler (”indeterminate cleavage”) • blastopor blir anus • tre kroppslager • välutvecklad kroppshåla • endoskelett

figure 33-01.jpg

Två utvecklinglinjer • Tagghudingar och hemichordater • Kroppen indelad i tre delar • Bilateralt symmetrisk cilieförsedd larv • Ryggsträngsdjur • Grodyngellik larv • Ryggsträng

Phylum Echinodermata: tagghudingar • bilateralt symmetrisk larv (plankton), pentaradialsymmetrisk adult • inre skelett av kalkplattor, täckta av muskler och hud • kanalsystem för vattencirkulation och tubfötter för gasutbyte, rörelser och födointag: • vatten strömmar in genom silplattan och går igenom kanalsystem till tubfötterna

figure 33-02a.jpg 33.2 – Part 1 Figure 33.2 – Part 1

Phylum Echinodermata: tagghudingar Indelade i två grupper: • Pelmatozoa (hårstjärnor, sjöliljor) • Eleutherozoa

Phylum Echinodermata: Pelmatozoa • mycket fossiler • en enda nulevande klass • 5-flera hundra ledade armar • sjöliljor är fästa i bottnen med liten stjälk av kalkskivor • hårstjärnor kan gå eller simma med sina armar

Phylum Echinodermata: Eleutherozoa • Klass Echinoidea: sjöborrar • Klass Holothyroidea: sjögurkor • (Klass? Concentricycloidea) • Klass Asteroidea: sjöstjärnor • Klass Ophiuroidea: ormstjärnor

Klass Echinoidea, sjöborrar • saknar armar • taggiga, kan vara giftiga • rasp”tunga” för att skrapa alger • eller samlar debris med tubfötterna

Klass Holothuroidea, sjögurkor • använder tubfötterna till att fästa sig • huvudändans tubfötter omformade till klibbiga tentakler som fångar föda

Klass Asteroidea: sjöstjärnor • rovdjur (bl.a. musslor, fisk) • tubfötter rörelse- och gasutbytesorgan • tubfötter har sugkoppar

Klass Ophiuroidea: ormstjärnor • liknar sjöstjärnor, men armarna består av ledade plattor • bara en öppning till matsmältningskanalen • äter sedimentpartiklar eller fångar smådjur

Concentricycloidea • upptäcktes för ca 20 år sedan • lever på ruttnande trä i världshaven • hör antagligen till klass Asteroidea

figure 33-01.jpg 33.1 Figure 33.1

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher • Kropp består av proboscis, krage och bål Ollonmaskar • Lever nedgrävda i sediment • Proboscis • används till att gräva • klibbig, fångar byte • byte förs till munnen med cilier • Svalgspringor i pharynx • vatten strömmar ut • andningsorgan

Phylum Hemichordata: ollonmaskar och pterobrancher Pterobrancher: • Tublevande • Kragen hararmar med tentakler för födointag och gasutbyte

Phylum Chordata: ryggsträngsdjur Särdrag: • svalgspringor • dorsal, ihålig nervsträng • dorsal notochord (ryggsträng; en stödstruktur) • ventralt hjärta • svans som fortsätter längre bak än anus

Subphylum Urochordata (Tunicata), manteldjur • Marina • Adulter sessila filtrerare, födan samlas i förstorat svalg (pharyngeal basket) • Endast larven har ryggsträng och dorsal nervsträng • Andra ryggsträngsdjur utvecklades från manteldjur • De flesta nulevande arter är sjöpungar • solitära eller koloniala, kan föröka sig gm knoppning

Subphylum Cephalochordata: lansettdjur • marin, delvis nedgrävd i sediment • har notochord genom hela livet • förstorat svalg för födoinsamling • liknar till det yttre fisk • ryggradsdjur har utvecklats från lansettdjur

Subphylum Vertebrata, ryggradsdjur: särdrag • ryggrad, endoskelett • två par lemmar • skalle, stor hjärna • utvecklade känselreceptorer • utvecklad, stor kroppshåla • välutvecklat cirkulationssystem, hjärta

Evolution av ryggradsdjur • Tidiga vertebrater var filtrerare – förstorat svalg viktigt led i evolutionen • Ledad ryggrad som stödstruktur • Kunde simma snabbare • Snabbare rörelser gynnade utvecklingen av en hjärna och skalle av ben till skydd för den • Snabbare rörelser krävde bättre ämnesomsättning  cirkulationssystem

Fiskar: evolution • Tidiga vertebrater saknade käkar, sög bottensediment • Större rörlighet  fiskar • Ostracodermer (utdöda) hade benpansar • käkar utvecklades från gälbågar av brosk  förmåga att hålla bytet, tugga • käkar en stor fördel  käkfiskar framgångsrika • Placodermer (utdöda) de dominanta tidiga käkfiskarna

Fiskar: klassificering Käklösa (Klass? Agnatha): hagfish = pirål lamprey = nejonöga Käkfiskar (Gnathostoma): Klass? Placodermi = pansarhajar (utdöda) Klass Chondrichthyes = cartilaginous fishes = broskfiskar Osteichthyes = bony fishes = benfiskar Klass Actinopterygii = ray-finned fishes = strålfeniga fiskar Klass Actinistia (Sarcopterygii) = lobe-finned fishes = lobfeniga fiskar Klass Dipnoi = lungfiskar

Klass Chondrichthyes, broskfiskar • Hajar, rockor • skelett av brosk • inget yttre pansar (ökad motilitet) • inget gällock (därför ser man gälspringorna) • broskfiskar och deras efterföljare har fenor som ger bättre stabilitet och kontroll

Benfiskar • lättare skelett av ben • tunna släta fjäll som skydd • gällock förbättrar vattenflödet över gälarna • simblåsa, ursprungligen andningsorgan för att gälarna inte räckte till i syrefattiga vatten • t.ex. lungfiskar • strålfeniga fiskar  simblåsa

Klass Actinopterygii, strålfeniga fiskar • Den stora majoriteten fiskarter hör till denna grupp • Stor variation i storlek och form, diet, livsstil Klass Actinistia, Lobfeniga fiskar • Latimeria, kvastfeningen, ett levande fossil • sex nulevande arter, • andas luft Klass Dipnoi, lungfiskar

När ryggradsdjur kröp upp på land (1) • Rådande teori: lungfiskar ursprunget till amfibier • ledade fenor • kunde andas luft  sökte mat på land • gradvis adaptering till landliv

När ryggradsdjur kröp upp på land (2): problem som måste lösas • fortplantning beroende av vatten • uttorkning • solens strålning skadlig • hur få in maten i munnen? • luft bär inte upp kroppen • känselorgan (syn, hörsel, lukt) måste fungera annorlunda i luft

Klass Amphibia, groddjur • beroende av vatten för fortplantning och för att inte torka ut • små lungor, gasutbyte också via huden • tre ordningar: • Ordning Gymnophiona, maskgroddjur • Ordning Anura, grodor och paddor • Ordning Urodela, salamandrar

figure 33-14.jpg 33.14 Figure 33.14 Amnioter

Amnioter: bättre vattenhushållning • Hud som inte släpper igenom vatten • Eftersom gasutbyte inte kan ske genom huden: • Effektivare, större lungor • Separering (delvis eller helt) av syrerikt och syrefattigt blod • Njurar som kan utsöndra koncentrerat urin • oberoende av vattenhabitat för fortplantning • ägg som släpper igenom gaser men inte vatten • membraner som skyddar embryot • gula som näringsförråd • ovipara djur: lägger ägg • vivipara djur: placenta och livmoder

Klass Reptilia: en parafyletisk grupp • Underklass Testudines (Chelonia): sköldpaddor • Underklass Sphenodontida: tuataror • Underklass Squamata: ödlor, ormar • Underklass Crocodylia: krokodildjur • Dinosaurier, pterosaurier • Evolutionsmässigt borde fåglar höra till denna klass; historiskt bildar fåglar en egen klass

Anpassningar till landliv: från reptiler till fåglar och däggdjur • Reptilers ben sticker ut från sidan av kroppen • Fåglar och däggdjur har benen under sig  bättre rörlighet • Fåglar och däggdjur har bättre andningsmuskulatur  kan springa och andas samtidigt

Klass Aves: fåglar • Utvecklats från dinosaurier • Särdrag: • vingar utvecklade från extremiteter • fjädrar (för isolering, flygförmåga och uppvisning) • hög ämnesomsättning (flygande kräver mycket energi) • tar hand om sina ungar • Äldsta kända fågelfossil, Archaeopteryx, hade välutvecklade vingar, fjädrar och önskeben

Klass Mammalia: däggdjur • Utvecklades från tidiga däggdjursliknande reptiler • Särdrag: • intern befruktning och embryonalutveckling i livmodern (undantag: kloakdjur) • mjölkkörtlar • specialiserade tänder (beroende på diet) • hår • svettkörtlar • hjärta med fyra kammare

Däggdjur: klassificering • Subklass Prototheria: • Ordning Monotremata, kloakdjur • Saknar placenta, benen åt sidan • Subklass Theria: • Ordning Marsupialia, pungdjur • Ordning Eutheria

Primater • Primater utvecklades antagligen från insektätare som levde i träd • Särdrag: • Griphänder med tummar • Naglar • Framåtriktade ögon, djupseende • Små kullar, ungarna tas om hand länge

Primater: klassificering • Halvapor (Prosimians) • Människoartade (Anthropoids) • spökdjur • nya världens apor • gamla världens apor • människoapor

Människans ursprung • Hominider uppkom i Afrika • Australopitecus afarensis den mest sannolika föregångaren, på två ben • Homo habilis • använde verktyg • större hjärna • Homo erectus • eld • tillverkade verktyg • Homo sapiens • större hjärna • socialt liv antagligen påverkat hjärnans utveckling (språk, kultur)

*även kallad Paranthropus * 33.30 * Figure 33.30

CHAPTER 34 Deuterostomate Animals