KLIMATPÅVERKAN

1. Programområde Programområde KLIMATPÅVERKAN De stora temperaturförändringarna och de förändrade nederbördsmönstren leder till en kraftfull förändring av de naturliga förutsättningarna för jord- och skogsbruk, renskötsel och vinterturism liksom för de naturliga landekosystemen. Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007

2. Miljömål ”Begränsad klimatpåverkan” • Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att påverkan på klimatsystemet inte blir farlig • Målet ska uppnås utan att andra mål för hållbar utveckling hotas Delmål De årliga utsläppen av GHG under 2008-2012 ska vara 4% lägre än 1990 Inga sänkor eller flexibla mekanismer!

3. Tre programdelar: Klimatrapportering 2-3 projekt – finansieras helt externt av NV – ca. 1,7Mkr/år Klimatförändringarnas påverkan på miljö och areella näringar – effekter och motåtgärder 5 projekt – finansieras av SJV (60%) och SLU (40%) – ca. 1,2Mkr/år Växthusgaser – långsiktiga mätningar 3 projekt – finansieras av SJV (85%) och SLU (15%) – ca. 1,3Mkr/år

4. Klimatrapportering LULUCF – Land-Use, Land-Use Change & Forestry Managed Forest land Cropland Grassland Settlements Unmanaged Wetlands Other land

5. Klimatrapportering Rapporteringsdatabasen • Utvecklad från RT-databasen • Statistiskt representativa mätningar av markanvändning från 1990 och framåt (även tidigare) • Baserar sig på uppgifter från 30 000 provytor • Följer den individuella tillväxten på mer än 1000 000 träd • Huvuddelen av biomassa och markkolspoolerna på skogsmark ska ingå Projektansvarig: David Alger, Inst. f. skoglig resurshushållning

6. Klimatrapportering Pågående utveckling • Från 2008 kommer poolen död biomassa under mark troligen att rapporteras • Kolpoolerna förna och markkol ska inkluderas i databasen

7. Klimatrapportering Klimatrapporteringen • Del av Sveriges årliga rapportering till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet • Sker inom SMED konsortiet tillsammans med IVL, SMHI och SCB • SLU ansvarar för LULUCF sektorn (markanvändning och skogsbruk) • Baserar sig på rapporteringsdatabasen • Följer kolpoolerna levande biomassa, förna, markkol • Kombination av mätningar och modellering Projektansvariga: Erik Karltun, Inst. f. skoglig marklära och Hans Petersson, Inst. f. skoglig resurshushållning

8. Klimatrapportering Pågående utveckling • Kyotoprotokolls-rapporteringen ska testas under det kommande året • Nya emissionfaktorer för skogsbevuxna torvmarker skall utvecklas

9. Klimatförändringarnas effekter Klimatförändringars effekter på växtodlingens skötselmetoder, kväveutlakning och produktionsnivåer inom svenskt jordbruk • Vattentillgång • Skadegörare och ogräs • Gödslingsbehov • Näringsläckage Projektansvarig: Henrik Eckersten, Inst. f. växtproduktionsekologi

10. Odlingssäsongen i Mälardalen . ~2085A2 Scenarie Mälardalen år 1975 nederbörd temperatur 30 °C mm 90 Vegetationsperiod 1961-90 80 25 70 20 60 50 15 40 30 10 vårfrost 20 5 10 0 0 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec vårbruk skörd höstsådd -5 snö

11. 1961-1990 2071-2100 Vegetationsperiod Vegetationsperiod Västerbotten Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Vegetationsperiod Vegetationsperiod Mälardalen Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Vegetationsperiod Vegetationsperiod Skåne Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec vårbruk skörd snö höstsådd vårbruk ? skörd ? höstsådd ?

12. Klimatförändringarnas effekter Justering av dagens tillväxtfunktioner för prognoser av träds tillväxt för att ge realistiska uppskattningar av virkesproduktionen i en framtid med förändrat klimat Projektansvarig: Michael Freeman, Inst. f. ekologi

14. Klimatförändringarnas effekter Fenologiska observationer • detektera biologiska reaktioner på ett förändrat klimat • ge stöd åt satellitbildstolkning • validera biogeokemiska modeller • underlag till prognosverktyg för t.ex. frö-, bär- och pollenprognoser Projektansvarig: Ola Langvall, Enheten för skoglig fältforskning

15. Klimatförändringarnas effekter Glasbjörkens bladutveckling i olika landsdelar 2007

16. Klimatförändringarnas effekter Jämförelse av skottutvecklingen hos gran mellan 2006 och 2007 i Asa

17. Långsiktiga mätningar av CO2-utbytet mellan skogs- respektive myrekosystem och atmosfären • skapa obrutna tidsserier för växthusgasflödesmätningar mellan skogs- resp. myrekosystem och atmosfären • mätserierna ska kunna ge uppfattning om den naturliga mellanårsvariationen • mätserierna ska vara tillräckligt långa för att identifiera både extrema förhållanden och långsiktiga trender • mätserierna ska kunna användas för bättre parameterisering av datamodeller för extrapolering i tid och rum. Projektansvarig: Tomas Lundmark, Enheten för skoglig fältforskning Vetenskaplig ledningsgrupp: Mats Nilsson, Achim Grelle

18. Växthusgasflödesmätningar • Fem stationer finansieras (Vindeln, Degerö Stormyr, Flakaliden, Knottåsen, Asa) • Relativt begränsade driftskostnader ( ca 200 kkr/år/mast) • Uppbyggnad av gemensam databas • Metangasmätningar i separat projekt • Nytt projekt: Informationscentrum och webportal som redovisar bearbetade resultat från mätningarna

19. CO2-C flöden (g C m-2 år-1) Flakaliden, granskog Medel 123 g C m-2 år-1 140 189 63 143 99 89 140 A. Grelle

20. Betydelsen av långsiktiga mätningar – de första fyra åren gav en liknande storlek på årlig NEE, (54 ± 5.6 g CO2-C m-2 år-1) medan 2006 avvek betydligt med en NEE på 17 g CO2-C m-2 år-1.

21. CO2 utbyte mellan en boreal myr och atmosfären, Degerö Stormyr