En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB

1. 1 En utbildningssatsning i samproduktion mellan Region Skåne och Amphi Produktion AB Illustration och animation: Fabian Göransson och Leo Hallin

2. 2 Tänk tvärtom – för en jämställd sjukskrivningsprocess Del 1. Genushanden En rätt, lagom, säker och jämställd sjukskrivning Del 2. De viktiga frågorna Del 3. Sjukliga liv eller sjukliga kroppar?

3. 3 Kvinnor står för nära två tredjedelar av sjukskrivningarna Hälsoparadoxen: Kvinnor lever i snitt 4,36 år längre än män men är sjukare under sin livstid. Mäns medellivslängd ökar mest. Ohälsotalet var för kvinnor 36,8 dagar och för män 24,5 dagar i juni 2010. Ohälsotalet och skillnaden mellan kvinnor och män har minskat sedan 2003.

4. 4 Lokal sjukskrivningsstatistik

5. 5 Kartläggningar visar på brister Kartläggningar i SKL-projektet ”Jämt sjukskriven” visar osakliga skillnader i vårdens bemötande, bedömning och behandling av kvinnor och män. Mönstren återfinns i många nationella och internationella studier.

6. 6 Skurups resursteam har utvecklat Genushanden Tänk tvärtom! Om patienten hade haft ett annat kön hade du tänkt annorlunda då?

7. 7 Studier visar att vi påverkas av föreställningar om kön • I ett ”blindtest” bland AT-läkare fick patienterna Siw och Siwert olika utredning och behandling trots identiska fallbeskrivningar • Texter undertecknade med en mans namn tolkades som mer förtroendeingivande och författaren som mer kompetent än när samma text undertecknats med en kvinnas namn. • Barns gråt tolkas olika av vuxna beroende på om de tror att barnet är en pojke eller en flicka. Pojkar beskrivs och bemöts som aktiva, arga, modiga och tappra medan flickor beskrivs och bemöts som ledsna, förtvivlade, rädda och små.

8. 8 Orsaker till kvinnors och mäns olika sjukskrivning Könsskillnader i sjuklighet; kvinnor är sjukare. Bristande medicinsk kunskap om kvinnors hälsa och kroppar. Män får bättre stöd vid sjukdom, både av vården och arbetsgivaren. Arbetsmarknadens utformning. Kvinnor har som grupp andra villkor och positioner än män som grupp vilket gör det svårare att återgå i arbete. Skillnader i obetalt arbete. 50% av kvinnors arbete är obetalt mot 33% av männens.

9. 9 Kunskapsövning Genushanden • Analysera era patientmöten på ett generellt plan utifrån modellen Genushanden, vilka genusfällor tror ni är lätta att gå i? • Vad kan ni göra för att minska risken att bedöma patienter efter könsstereotypa föreställningar?

10. 10 Genus och medicin – centrala begrepp Biologiskt kön Kvinna, man och 72 olika intersexuella syndrom Genus Socialt kön, föreställningar om manligt och kvinnligt Genusvetenskap Forskning om hur kön och genus skapas i samhället Kön med helhetssyn Kropp och själ är en enhet som inte går att separera

11. 11 Genus och medicin – centrala begrepp Könsspecifik medicin Forskning som tar hänsyn till kroppars olikhet Genusmedicin Om hur föreställningar om kön påverkar vården Genusblind medicin Forskning och praktik som inte ser till genusaspekter Genusmainstreaming Kunskap om genus i alla led i alla verksamheter

12. 12 Jämställd sjukvård och Region Skånes likabehandlingspolicy Jämställd sjukvård Sjukvård som bygger på medvetenhet om kvinnors och mäns eventuella olika förutsättningar och biologiska behov samt på insikten om alla människors lika rätt till likvärdig vård. Likabehandlingspolicy ”I Region Skåne ska bemötande, kommunikation och service ges utifrån alla människors lika värde och individuella förutsättningar och behov - inte utifrån bemötarens föreställningar.”

13. 13 Genusbias i vården • Att se skillnaden mellan könen där de inte finns eller att överdriva de som finns. • Att bortse från skillnader och specifika behov. • Att inte se patienten som individ utan i stället utgå från att patienten är typisk för sitt kön.

14. 14 Exempel genusbias • Kvinnor rekommenderas viktnedgång vid lägre BMI än män. Kroppsideal för kvinnor och män påverkar bedömningen. • Symtom på infarkt hos kvinnor har tolkats som stress och paniksyndrom – forskningen har främst gjorts på män utan att sakliga skäl kunnat visas. • Tvättsäckarna i männens omklädningsrum fylldes snabbare i jämförelse med kvinnornas då män i högre utsträckning fick hjälp med insmörjning och ljusbehandling. Kvinnorna ordinerades i högre grad egenbehandling.

15. 15 Filmen om Lasse

16. 16 Fallet Lasse Analysera fallet Lasse utifrån fingrarna på Genushanden. Hur kan analysen påverka anamnes, behandling och rehabiliteringsplan?

17. 17 Patientfall: Tänk tvärtom • Om patienten haft ett annat kön, hade vi tolkat symtomen annorlunda? • Om vi anammar ett tvärtom-tänk på det aktuella patientfallet, hur påverkar det bedömningen och behandlingen?

18. 18 Uppgift till nästa tillfälle • Observera din egen verksamhet och var uppmärksam på hur du bemöter olika patienter. • Skriv ner tre reflektioner om patientmöten utifrån Genushanden. Det kan vara både positiva och negativa erfarenheter.

19. 19 Processdokument • Formulera gemensamt de tre viktigaste slutsatserna som ni tar med er från dagens utbildning. • Formulera tre handlingar som följer som konsekvens av era slutsatser. • Skriv in slutsatser och handlingar i mallen ”processdokument”.