170 likes | 335 Views
Vad är SkanKomp?. Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk Gränsöverskridande projekt finansierat till 50% av EU’s Interreg IV A program för Öresund-Kattegat-Skagerrak delområdet Kattegat-Skagerrak (KASK) Projektperiod: 3 år, 01.08.2010 – 31.07.2013 Samlad budget: 14 milj. EUR
E N D
Vad är SkanKomp? • Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk • Gränsöverskridande projekt finansierat till 50% av EU’s Interreg IV A program för Öresund-Kattegat-Skagerrak • delområdet Kattegat-Skagerrak (KASK) • Projektperiod: 3 år, 01.08.2010 – 31.07.2013 • Samlad budget: 14 milj. EUR • Lead partner: Region Midtjylland, Danmark 2 ▪ www.skankomp.eu
Kattegat-Skagerrak området Projektet har deltagande partners från följande regioner: Västra Götaland Halland Midtjylland Aust-Agder Vestfold 3 ▪ www.skankomp.eu
Bakgrund till projektet • Projektutveckling 2008-2009 med deltagande från kompetensutvecklingsavdelningarna i Region Midtjylland, Västra Götalandsregionen och Region Halland • Målet för samarbetet var att jämföra vuxenutbildningssystemen i de två länderna och beskriva de viktigaste utmaningarna • Utmaningarna beskrevs i en rapport 2009: • Organisering av vuxenutbildning och flexibelt lärande - svenska och danska förhållanden • Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet • Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet • Ove Jobring, Göteborgs Universitet • Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet • Inspel i samband med rapporten • Marie Tveiten, Arendal voksenopplæring 4 ▪ www.skankomp.eu
Utmaningen i Skandinavien ” Det är m.a.o. nödvändigt med en utifrån kommande intervention. Om utbildningsinstitutionerna ska kunna lyfta denna uppgift förutsätter det en organisationsutveckling hos dem, på alla plan, dvs. från styrelse, över den strategiska ledningen, till nyckelmedarbetare och till medarbetare ute på ”fältet”. Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 6 ▪ www.skankomp.eu
Utmaningen i Skandinavien ” Hvis målet skal nås, kræver det på mange måder en ny relation mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne. […] Uddannelsesinstitutioner skal være stærkere i udvikling af nye uddannelsesudbud i tæt dialog med efterspørgerne. Det kræver strategisk tænkende ledelser og en ny type, mere udadvendte medarbejdere, der med analytiske kompetencer kan afdække virksomhedernes behov og omsætte dem til operationelle uddannelsesudbud med tilhørende moderniserede læringsformer.[..] Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 7 ▪ www.skankomp.eu
Udfordringen i Skandinavien ” Professionaliseringen af den opsøgende funktion forudsætter også mod hos uddannelsesinstitutionernes personale til at konfrontere mere uddannelsespassive virksomhedsledere og medarbejdere med globaliseringens udfordringer fra et dynamisk arbejdsmarked i stor forandring.” Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 8 ▪ www.skankomp.eu
Svar på utmaningarna Kompetensutvecklingav utbildningsinstitutionerna 1 Etablering avNÄTVERKmellan FÖRETAG och INSTITUTIONER 2 Förbättra FÖRETAGENS beställarkompetens (förståelse för behov) 3 9 ▪ www.skankomp.eu
MER OCH BÄTTRE KOMPETENSUTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN GENOM ÖKAT SAMSPEL MELLAN LEVERANTÖR/ANORDNARE OCH EFTERFRÅGARE Projektmål Utbildningsleverantörer blir bättre på att förstå företagens behov och därmed bättre på att matcha utbud med efterfrågan Institutions Kompetens Etablering av nätverk mellan utbildningsinstitutionerna och företag så att de tillsammans kan skapa ramarna för bättre kompetensutveckling på arbetsmarknaden Nätverk Företag blir bättre på att förstå och beskriva deras egna behov. Därmed förbättras deras beställarkompetens i samarbetet med utbildningsinstitutionerna. Beställar kompetens 10 ▪ www.skankomp.eu
Arbetspaket/Projektaktiviteter 1.1 Metod- och kompetensutveckling 1.2 Kompetensmäklarutbildning 1.3 Validering 2.1 Organisering av nätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag 3.1 Jobbrotation 3.2.1 Analys av framtidens kompetensbehov 3.2.2 Kompetens inom hållbar utveckling 3.2.3 Strategisk utbildningsplanering i företag 4.1-4.3 Marknadsföring, Hemsida, Projektutvärdering, aktiv följeforskning 5.1-5.2 Administration, budget och ekonomi, Projektledning, konferenser och möten 11 ▪ www.skankomp.eu
Styrgrupp: Region Midtjylland, Westum, Trollhättan, Arendal, Tradium, KASK Sekretariat Organisering Projektlednings-sekretariat Partnerskapsgrupp med representanter från alla partners Lead Partner Region Midtjylland Projektägare Norge: Arendal Kommun Samordnande partnerSverige: Nätverk Westum Meritea och kommuner NEVU Ekonomiskt administrativt sekretariat Kompetens-center 20 ▪ www.skankomp.eu
Förutsättningar i Skandinavien • Företag flyttar produktionen till länder, där lönenivåerna är lägre än i Skandinavien. Vi kan inte konkurrera med lön utan måste därför konkurrera med kunskap. Detta aktualiserar ett nationellt kompetensbehov. • Kompetensbehov separerar de grupper av invånare, som inte har mycket utbildning i förväg. • ”Livslångt lärande” blir därför ett väsentligt insatsområde, så att Företagen i Skandinavien fortsättningsvis kan dra nytta av de förutsättningar som ett globaliserat kunskapssamhälle kan erbjuda. • För få företag arbetar strategiskt med utbildning. • Det är en politisk prioritering i Danmark, Sverige och Norge att arbeta mer strategiskt med utbildning (Ny lovgivning: ”VEU centre” i DK og ”Centre for tilvækst” i Sverige) 21 ▪ www.skankomp.eu
Udfordringen for uddannelsessystemet • For mange uddannelsespassive virksomheder (SMV’er og manglende uddannelseskultur) • For mange uddannelsespassive medarbejdere (manglende motivation er fortsat en barrierer for deltagelse i VEU) • For lidt viden om ”return on investment” på investeringer i menneskelig kapital • Etableringen af en kompetencebaseret vækstpolitik (erhvervsskolerne skal forstå sig selv som en del af det samlede erhvervsfremmesystem) • Vaner, kultur og praksisformer på erhvervsskolerne • Behov for mere kompetenceudvikling af uddannelsesinstitutionerne (på alle niveauer) hvis de skal danse med virksomhederne og tilbyde strategisk kompetenceudvikling 22 ▪ www.skankomp.eu
Samspil mellem politikker Beskæftigelses-fremmende aktører Erhvervs-fremmende aktører Uddannelses- institutioner 23 ▪ www.skankomp.eu
Hjemmegående, ledige uden forsikringer, unge udenfor arbejdsmarkedet etc. 2% tilgang til arbejdsmarkedet hvert år 17% har fået sygedagpenge eller været på barsel Privat forsørgelse 44% deltager i VEU hvert år*) Uddannelse Tilbagetrækning Beskæftigelse 2% forlader arbejds- markedet hvert år 20% skifter job hvert år Arbejdsløshed 11% berøres af ledighed hvert år 6% har været på orlov eller i støttet beskæftigelse 24 ▪ www.skankomp.eu
Flaskehalse Videreuddannelsesbehov Marginalisering Efteruddannelses-behov UDBUD ”Kompetencebalancen” • Globalisering & teknologisk udvikling • Demografi • Initiativer i grunduddannelsessystemet • Initiativer i Voksen og efteruddannelsessystemet EFTERSPØRGSEL 25 ▪ www.skankomp.eu
Så mange deltager iefteruddannelse Kilde: Education at a glance, 2005 (OECD) 26 ▪ www.skankomp.eu