Utrikeshandel och bytesbalans

1. Utrikeshandel och bytesbalans

3. Världshandeln • Sett som andel av världs-BNP har den internationella handeln tredubblats sedan 1970. • Trenden att världshandeln har vuxit snabbare än produktionen har varit tydlig. • World Trade Organization, WTO, bildades 1995. Organisationen fungerar som en konfliktlösningsmekanism i handelsfrågor och ett forum för handelsförhandlingar. • Parallellt med att världen har upprättat internationella institutioner som hanterar handelsfrågor har företagen blivit allt mer gränslösa. Fler och fler företag kan beskrivas som multinationella, det vill säga att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder. • Nästa steg är transnationella företag. Det är företag vars koppling till ursprungslandet blivit så svag av den internationella spridningen att de betraktas som en global aktör. Idag räknas mellan 60 000 till 70 000 företag som transnationella, till exempel General Motors och Shell.

4. Hur mycket handlas egentligen? • Idag uppgår den totala varuexporten i världen till drygt 100 000 miljarder kronor. Detta är fyra gånger så mycket som tjänsteexporten vilken värderas till 25 000 miljarder kronor. • Europas andel av världsexporten är drygt 40 procent. Detta beror till stor del på den inomeuropeiska handeln. Faktum är att två tredjedelar av EU:s utrikehandel med varor sker inom unionen. • Asien svarar idag för cirka 28 procent av världens export. Till skillnad från Asien, som upplevt en kraftig ökning av handeln har Nordamerikas andel av världshandeln istället tenderat att minska. Idag svarar Nordamerika för cirka 14 procent av världsexporten.

5. Varför handlar länder med varandra? Egentligen felställd fråga, länder handlar i mycket liten omfattning med varandra, istället är det företag och människor i olika länder som handlar Dock kvarstår som innan med enskild marknad med producenter/konsumenter, dvs att man handlar med varandra för att kunna specialisera sig på det man är relativt bäst på Resurser och talanger är inte jämnt fördelade över jorden. • Okvalificerad billig arbetskraft • kvalificerad dyrare arbetskraft • naturresurserna inte jämnt fördelade över jorden Precis som innan gäller att fritt utbyte främjar välståndet

6. Protektionism kontra frihandel Protektionism = En politik som genom handelshinder (tullar) söker skydda inhemsk produktion. En tull innebär en särskild skatt som läggs på importerade varor och gör dem dyrare relativt inhemskt producerade varor. Bättrar på handelsbalansen, dvs nettot av exporten - importen Problem med protektionistiska tilltag är tvåfalt. Dels tenderar det bli ömsesidigt, dvs att tullutsatt nation svarar med samma mynt. Innebär i längden att man förlorar möjligheten till att utnyttja relativa fördelar Dels underlättar det för inhemska företag att agera monopolistiskt, vilket medför välfärdsförlust för konsumenten Frihandel = handel som inte inskränks utav tullar och andra importhindrande åtgärder

7. Växelkurser och valutor Växelkursen är priset på en valuta uttryckt i annan valuta, ex 9.20 kr per euro Utländska säljare/exportörer i ex USA vill oftast få betalt i USD, på samma sätt vill svenska säljare/exportörer få betalt i SEK. Detta medför stora valutatransaktioner över världen och då växelkursen är inte konstant utan flyter, kan det innebära att kursen även påverkar priset på vår export och import samt dess konkurrenskraft När kronan stiger i värde (apprecierars) blir det dyrare för andra länder att importera våra varor, men samtidigt blir det billigare för oss att importera När kronan sjunker (deprecieras) blir våra exportvaror billigare, men importvarorna blir dyrare

8. Devalveringar? Devalvering innebär att man skriver ned en valutas värde i en situation med fast växelkurs. Tillstånd för detta gavs utav IMF, Internationella valutafonden Genom att devalvera sin valuta blir ett lands exportvaror billigare i utlandet, detta medför att företagen kan öka sin export. Dock måste inhemska konsumenter och företag betala mer för import Kan leda till inflation i landet pga de nu dyrare importvarorna = mindre köpkraft = kompensationskrav i form av högre löner etc.

9. Bruttonationalprodukten (BNP) Värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNP mätt från tillverkningssidan summerar de olika förädlingsvärdena i hela ekonomin. Man beräknar förädlingsvärdet i varje företag, dvs försäljningsintäkter – kostnader för halvfabrikat och råvaror. Det i sin tur innebär att summan av alla förädlingsvärden i en ekonomi måste vara lika med summan av alla inkomster, BNI

10. Försörjningsbalansen BNP definierat från användarsidan summerar de olika sätt ett land kan använda sina producerade varor på. Man ställer då upp BNP på dess olika användningssätt i en s.k. Försörjningsbalans som visar tillgången på varor och tjänster samt hur de används

11. BNPkan användas till tre olika ändamål, konsumtion, investeringar och utrikeshandel Konsumtion = slutlig förbrukning utav tjänster och varor för att tillfredsställa mänskliga behov, ex mat, kläder (privat konsumtion) samt de tjänster som produceras inom den offentliga sektorn (offentlig konsumtion) Investeringar = sådant vi sätter av för framtida konsumtion. Dels varor som köps idag men används morgon, dels satsningar idag på ex nya maskiner, byggnader etc för att kunna öka produktionen i framtiden. Obs! innehåller inte investeringar i ex skolgång och forskning Utrikeshandel = En del av det vi tillverkar kommer gå på export, men vi kommer även att importera varor

12. BNP och välfärd Ekonomisk tillväxt är ofta ett mål för den ekonomiska politiken och mäts i BNP-tillväxt. Dock, BNP mäter snarare välstånd än välfärd, men argumenten för att använda det som mått även för välfärd är rimligen ok då mer resurser torde innebära mer välfärd för ett lands invånare Svagheter med BNP för att mäta välstånd är b la Hemarbete och svartarbete registreras ej Värdering utav olika produkter. För ex offentlig tjänsteproduktion används produktions - kostnaden som dess bidrag till BNP. Leder ex till att ökad brottslighet leder till höjd BNP då polis och domstolsväsende får ökade kostnader Tar heller ej hänsyn till miljöpåverkan Visar ej på fördelningen bland befolkningen