110 likes | 217 Views
Överlever euron?. Lars Calmfors Fores 14/11-2013. Två frågor. Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar det reformerade regelsystemet långsiktigt?. Kritiken av åtstramningspolitiken.
E N D
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/11-2013
Två frågor • Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? • Fungerar det reformerade regelsystemet långsiktigt?
Kritiken av åtstramningspolitiken • Det har hävdats att åtstramningarna i krisländerna försämrar statsfinanserna därför att lägre efterfrågan och lägre produktion i krisländerna leder till lägre skatteintäkter • Konsekvent större BNP-fall och mindre minskningar av budgetunderskotten än enligt prognoserna • Teoretiskt möjligt att budgetunderskottet ökar men osannolikt med så stora finanspolitiska multiplikatorer • De primära budgetsaldona (saldona exklusive räntebetalningar) har förbättrats • Men det tar längre tid att vända skuldkvoterna eftersom de tenderar att öka snabbare när BNP faller • De primära budgetunderskotten måste vändas till överskott för att bidra till lägre skuldkvoter
Figur 4 Förändring av den offentliga sektorns primära finansiella sparande 2010-2012, procent av BNP
Figur 1 Den konsoliderade offentliga sektorns bruttoskuld, procent av BNP.
Åtstramningspolitiken kommer att fungera rent tekniskt om den fullföljs • Efterfrågan och produktion kommer att öka igen därför att reala deprecieringar tvingas fram • Men detta tar tid och innebär en lång period av hög arbetslöshet eftersom processen inte kan snabbas på genom valutadeprecieringar inom euroområdet
Slutsatser • Åtstramningspolitiken i krisländerna fungerar tekniskt - den bör understödjas av en mer expansiv finanspolitik i kärnländerna • Men uppoffringarna för medborgarna är alltför stora • De innebär att åtstramningarna sannolikt inte fungerar politiskt och därför inte kommer att fullföljas • På kort sikt förmodligen utökade stöd • Men på lång sikt kommer stödpolitiken förmodligen att avbrytas - stor risk för statsbankrutter i krisländerna och att de lämnar eurosamarbetet - samtidigt stor risk för politisk revolt mot euron i kärnländerna som kan bilda en mindre valutaunion
Slutsatser fortsättning • Omedelbara skuldnedskrivningar bör göras i flera krisländer - stora kapitalförluster för räddningsfonderna och ECB men mindre än om nedskrivningarna skjuts upp • Behov av rekapitalisering av krisländernas banker på europeisk nivå • Viktigt återupprätta icke-undsättningsklausulen • Det kräver en bankunion med ett system för att hantera bankkriser • ESMs uppgift bör vara stöd till banker i krislägen och inte stöd till stater