1 / 31

Kursens Mål

Kursens Mål. Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig analys av ekonomin. Detta innebär att kursen inriktas mer på ”förståelse” och mindre på att plugga fakta. . Vad är makro?.

debra
Download Presentation

Kursens Mål

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Kursens Mål • Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” • Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig analys av ekonomin. Detta innebär att kursen inriktas mer på ”förståelse” och mindre på att plugga fakta.

  2. Vad är makro? • Mikro - Makro: Makro analyserar aggregerade samband Ex: • BNP (=GDP) värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år • Sysselsättning-arbetslöshet • Inflation • Ränta

  3. Lång sikt - kort sikt

  4. Reala och nominella variabler • Nominell BNP mäts i kronor. Jämförelse mellan år missvisande • Real BNP. Dividera med prisindex (t.ex. BNP deflator eller CPI). • Ex.

  5. Att mäta BNP BNP=bruttonationalprodukten (GDP på engelska) 1) Utgiftssidan 2) Produktionssidan (förädlingsvärde) 3) Inkomstsidan Ex. Produktion (förädlingsvärde) = 1 miljon. 900’ säljs, 100’ går till lager. Lagerinvesteringar bokförs som utgift (1)=(2) Företaget betalar löner, råvaror och lämnar vinst. Allt detta blir någons inkomst. (3)=(1)=(2) Obs! Detta är bokförings identiteter

  6. 1) Att mäta BNP från utgiftssidan BNP = Y = C + I + G + X • Konsumtion, C • varaktiga varor • icke varaktiga varor • service • Bruttoinvesteringar, I (depreciering ej inräknad i bruttotal) • investeringar i realkapital • lagerinvesteringar • Ex. försäljning ur lager: C upp I ner BNP oförändrad!

  7. 1) Att mäta BNP från utgiftssidan • Statliga utgifter G • Statliga och kommunala utgifter • Investeringar och konsumtion • Nettoexport X = export - import • X handelsbalans • X > 0 överskott i handelsbalansen • X<0 underskott i handelsbalansen • Obs! Endast färdigvaror räknas ( ej intermediära varor) • Ex. krockudde, bil

  8. 2) Att mäta BNP från produktions sidan • Man mäter förädlingsvärdet = värdet av produktionen minus värdet av alla insatsvaror Ex. säd, mjöl, bröd

  9. 3) Att mäta BNP från inkomstsidan • Företagens förädlingsvärde går till löner, räntor, och vinst = totala inkomster = BNP • BNI (=GNP!) = bruttonationalinkomsten = BNP + netto- faktorinkomster från resten av världen + transfereringar • NNI (=NNP) = nettonationalinkomst = BNI - depreciering Ex. Kuwait BNP BNI? Sverige BNP BNI? • Sveriges BNP 1998: 1.872 miljarder kronor

  10. Lite nationalbokföring • Sparande (S) = investeringar (I) i en sluten ekonomi (X=0) definition av sparande S = Y - C - G Y= C + I + G Alltså S = I

  11. Sparande och investeringar i en öppen ekonomi TT = statens skatteinkomster - transfereringar - r på statsskuld V = netto faktorinkomster från utlandet + utl. transfereringar (U-hjälp) Privat sparande: Sp = disponibel inkomst - C = = (Y + V - TT) -C Statligt sparande: Sg = TT - G (statens budgetsaldo) Bytesbalansen: B= X + V

  12. Sparande och investeringar i en öppen ekonomi Sp + Sg = Y + V - TT - C + TT - G = Y + V - C - G = = C + I + G + X + V - C - G = I + X + V = I + B Alltså: Sp + Sg - B = I eller Sp - I + Sg = B dvs. privat netto sparande + statens budget överskott = bytesbalansen

  13. Sparande och investeringar i en öppen ekonomi • Leder ett statligt budgetunderskott till underskott i bytesbalansen? • Hur ser det ut i Sverige idag? • Vad sägs om följande påstående ? : ”Långlöneländer attraherar idag kapital och teknologi från OECD-länderna. De kan därför uppnå en produktivitet på nästan samma nivå som OECD länderna. Resultatet är en stor export från låglöneländerna som skapar stora handelsunderskott i OECD-länderna.”

  14. Fler begrepp • Betalningsbalansen = bytesbalansen + kapitalbalansen = 0 • Vad är ”underskott i betalningsbalansen” ? • Handelsvägd växelkurs (ex. Riskbankens valutakorg) Ett vägt genomsnitt av växelkurser där vikterna beror på hur mycket man handlar med respektive land. • Inflation = förändringstakt i den allmänna prisnivån Index: KPI (CPI) konsumentpris index, PPI produktionspris index, BNP deflator =nominell/real BNP

  15. Fler begrepp • Arbetslöshet = antalet personer utan arbete / antalet personer som vill och kan arbeta (arbetskraften) • Sysselsättningsgrad = andelen av den arbetsföra befolkningen som yrkesarbetar • Hur påverkas arbetslösheten om sysselsättningsgraden ökar?

  16. Den långsiktiga modellen-tillväxt • Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag Ex2. Antag att real BNP i Sverige växer med 3 % i 40 år BNP = (1.03)^40= 3.3 ggr BNP idag

  17. Ex. 3 Länder som Hong Kong, Taiwan och Phillipinerna etc. med tillväxt kring 6% ökade real BNP 5 ggr på 30 år dvs. en generation från 1960 -1990. Ex. 4 Real BNP i USA växte med 1.75% från 1870 - 1990, vilket gjorde USA till världens rikaste nation. Om USA istället hade växt 1 % långsammare under denna period hade landet haft ungefär samma levnadsstandard som Mexico 1990.

  18. Tillväxttaktens bestämningsfaktorer • Produktionsfunktion: Y = F(N,K,A) • Arbetskraft: N • Kapital K: realkapital (maskiner, byggnader etc.) • Teknologi A: Allt som påverkar produktiviteten hos N och K.

  19. Produktionsfunktionens egenskaper • Konstant skalavkastning: om N, K ökar med x % ökar även Y med x %. • Kapital och arbete har avtagande gränsavkastning (figur)

  20. Arbetsmarknaden • Efterfrågan på arbetskraft: vinst max: W = MPK * P eller W/P = MPK (figur) • Utbud av arbetskraft: • Substitutionseffekt: högre realön gör det mer lönt att arbeta • Inkomsteffekt: högre reallön gör att man har råd att arbeta mindre Figur

  21. Jämvikt på arbetsmarknaden • figur Potentiell BNP: Y*=F(N*,K,A)

  22. Solows tillväxtmodell • Y=F(N*,K,A) • Antag N* konstant • Kapitalet deprecierar med d % varje år • Ekonomin har en sparkvot s så att totalt sparande är: S=sY • I steady-state (jämvikt) är investeringarna just så stora att kapitalförslitningen (deprecieringen) uppvägs. sY = dK

  23. Solows modell: Figur Stabilitet: sY > dK  K ökar sY < dK  K minskar

  24. Effekt av högre sparkvot • figurer

  25. Effekt av handelsliberalisering: Baldwin’s Turboeffekt • figurer

  26. Konvergens • Figur ur boken

  27. ”Growth Accounting” - Tillväxtbokföring • En typisk neoklassisk produktionsfunktion (Cobb-Douglas): Y =F(N,K,A)= A K N • På tillväxtform • Numerisk ex.

  28. Tillväxt • Mätningar indikerar att tillväxten till största delen kommer från ökning i A. • Tillväxtteori som försöker förklara de tekniska framstegen kallas endogen tillväxt teori

  29. Endogen tillväxtteori • Högre teknologi (A) beror på: • ökning i humankapitalet • ökning i kunskapskapitalet • ökad tillgång på specialiserade maskiner • Antag följande produktionsfunktionen för teknologi: deltaA=T(NA,KA,A) • A ingår i sin egen produktionsfunktion. En högre kunskapsstock gör det t.ex. lättare att lära mer. Eller existensen av datorer gör det lättare att utveckla andra nya maskiner. Det är nu inte alls säkert att MPA är avtagande ! • Antag att deltaA=AT(NA,KA) eller deltaA/A=T(NA,KA)

  30. Endogen tillväxtteori • Modellen har konstant tillväxt i A och därför i Y. Tillväxttakten beror på NA,KA (deltaA/A=T(NA,KA)) • Om resurserna som går till att producera ny teknologi (NA,KA ) ökar, kommer också den långsiktiga tillväxttakten att öka! • Exempel på ting som skulle kunna öka tillväxten: • Handelsliberalisering • Satsningar på utbildning • Skattefördelar för R&D • Skattefördelar för investeringar

  31. Kap 4. Penning- och finans-politik i den långsiktiga modellen • På lång sikt är alla priser rörliga och Y=Y* • Finanspolitik: statens budgetunderskott = G + F + N - T (N är ränta på statsskulden och F transfereringar) • Penningpolitik: ändringar i penningmängden bedrivs av Riksbanken

More Related