190 likes | 378 Views
Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik. Anders Glimskär SLU, institutionen för ekologi Koordinator, program Jordbrukslandskap. SLU:s fyra verksamhetsområden. Forskning Utbildning Samverkan Fortlöpande miljöanalys (FOMA). Vad är fortlöpande miljöanalys?.
E N D
Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik Anders GlimskärSLU, institutionen för ekologi Koordinator, program Jordbrukslandskap
SLU:s fyra verksamhetsområden • Forskning • Utbildning • Samverkan • Fortlöpande miljöanalys (FOMA)
Vad är fortlöpande miljöanalys? ”… syftar till att följa växlingar i miljöns tillstånd, värdera problem och lämna underlag för åtgärder för ett hållbart nyttjande av naturresurserna”
SLU:s roll • utförare av nationell och regional miljöövervakning • som datavärd insamla, förvalta och tillhandahålla nationella och regionala miljödata • utveckla system för insamling, analys och presentation av miljödata och miljöinformation • medverka i internationellt samarbete på miljöområdet
Program: Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Övergödning Försurning Klimatpåverkan Organiska risksubstanser och metaller Biologisk mångfald Vilt Djurhälsa Miljökvalitetsmål: Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Bara naturlig försurning Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö SLU:s tio FOMA-program
Exempel: Varför minskar sånglärkan? Följdfrågor: • Hur vet vi att den minskar? Hur mycket och var? • Minskar även andra fåglar? Andra djur, växter och svampar? • Vilka är orsakerna? Hur samverkar olika miljöfaktorer? • Vad gör vi åt det, och hur blir åtgärderna kostnadseffektiva? • Hur bör vi prioritera i förhållande till andra miljöproblem? • Får åtgärderna avsedd effekt?
Vad kan miljöanalys bidra med? • Representativa data i stor skala och/eller med långa tidsserier • Referensdata för “uppskalning” av detaljinformation • Underlag för prioritering • Standardisering och kvalitetssäkring av metoder • Formulera samhälleliga mål i mätbara termer • Följa upp effekter av samhällets olika styrmedel • Fånga in oväntade eller långsamma förändringar (“early warning”) • Syntes och prognoser
Intensiv och extensiv miljöanalys Intensiv: • Få mätstationer/provytor • Hög observations- eller provtagningsfrekvens • Mätning av många variabler • Stora provstorlekar • Tidsserieanalys • Analys av processer och mekanismer • Testning av modeller, forskning Extensiv: • Många stationer/provytor • Lägre observationsfrekvens • Mätning av få variabler • Små provstorlekar • Analys och beskrivning av geografisk variation, regioner, planering • Leverans av data till modeller • Upptäckt av ”episodiska” miljöstörningar
Aktuella frågor i jordbrukslandskapet • Markbiologi i åkermark – organiskt material, mikrobiell biomassa, etc. • Trender och mönster hos växter och ryggradslösa djur • Landskapets variation och markslagsförändringar • Betesdrift och betets effekter - lokal och regional variation • Kulturmiljövärden, lämningarnas skick och upplevelsevärden • Metoder att mäta kvalitet i relation till skötsel och styrmedel
Viktiga frågor! • Fågel, fisk eller mittemellan? • Leta efter nyckeln under lyktstolpen? • Ju fler kockar desto sämre soppa? • Hur ska lillan orka?
Fågel, fisk eller mittemellan? Forskning Praktik Miljöanalys
Mekanismer Verktyg Uppskalning Uppföljning,prognos Fågel, fisk eller mittemellan? Forskning Praktik Formulera behov Prioritering, kostnader Miljöanalys
Leta efter nyckeln under lyktstolpen? Metodval och fokus: • Mätbara mål eller målstyrda mått – mäter vi bara det som är lätt att mäta? • Indikatorer som indikerar sig själva • Hypotes: Så fort dataserier finns, tas de för givna • Kända problem eller oförutsedda förändringar
Ju fler kockar desto sämre soppa? En fungerande arbetsordning: • “Kokbok” för metoder och utvärdering • Olika aktörers roll • Ansvar för samordning och prioritering • Behov av kompetens • Problemformulering
Hur ska lillan orka? Miljöanalysens förutsättningar: • Metoder och organisation är under utveckling • Stora datamängder och långsiktig planering • Komplex information för syntes och prognoser • Data för många olika användare och behov • Ibland oklara incitament och kvalitetskriterier
Slutsatser • Praktiker behöver formulera sina behov tydligt • Ny användning för forskarnas kompetens – förankring och dialog • Fler incitament för forskare • Fler och starkare kanaler för samarbete och samordning • Utbyte av erfarenheter mellan ämnesområden • Bristanalys – ämnen, kunskap, metoder
NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) Drivs av SLU, finansieras av Naturvårdsverket Från 2003 och framåt Flygbildstolkning och fältinventering
x x GPS NILS landskapsruta, 5*5 km Värden i ängs- och betesmarker Tilläggsuppdrag från Jordbruksverket, 2006-