P rojekt Latinamerika

1. Projekt Latinamerika E t t a r b e t e a v F r e d r i k H j o r t

2. i L a t i n a m e r i k a B e f r i e l s e t e o l o g i

3. ”När fattiga ber om hjälp är de flesta med på noterna. Men när man talar om orsaken till fattigdomen, då blir det problematiskt för vissa. Om fattigdomen vore ett resultat av ödet skulle det inte finnas några ansvariga. Men när man lyfter fram orsaker kan man inte komma ifrån att det finns skyldiga.” Gustavo Gutiérrez

4. Befrielseteologi i L a t i n a m e r i k a 1 Historisk Återblick 2 Befrielseteologins framväxt 3 Vad är befrielseteologi? 4 Marxismen som influens 5 Avslutning

5. Historisk Återblick

6. HistoriskÅterblick • Under 1500-talet följde i Christopher Columbus farvatten skaror av missionärer över haven till Latinamerika. • De nybildade kyrkorna fick samma struktur • som i samtidens västerland. • Motstånd mot kyrkans stöd av statsmakten Två företeelser följer som en rödtråd genom Latinamerikas historia. • En form av kyrklig dualism, verkade både • för och emot statsmaktens intressen. • Kolonialiseringen skapar en ny maktstruktur

7. HistoriskÅterblick • Under 1800-talet upphör kolonialväldet när olika nationella frihetsrörelser revolterar • Vid 1900-talets början blev den antireligiösa • propagandan allt mer påtaglig. Två kyrkomöten förändrar synen på kristendomen • 1962-1965 hölls Andra Vatikankonciliet ett • stormöte för kyrkans ledning. • Som en följd av Andra Vatikankonciliets möttes 1968 i Medellín, Colombia en betydande andel av Latinamerikas katolska biskopar för att diskutera kyrkans framtid i Latinamerika.

8. HistoriskÅterblick Medellín, Colombia 1968 • Kampen för de svagaste inom samhället • hade nu som på 1500-talet fått sina • förespråkare inom kyrka i Latinamerika. • Medellín konferensen innebar starten • på en ny radikal era för den • latinamerikanska teologin. Det ständigt återkommande temat i rapporterna från konferensen var; En ny ordning ett nytt samhälle måste skapas som bygger på allas aktiva deltagande. Detta nya samhälle kan inte byggas utan vissa uppoffringar och de som måste göra dessa är de rika och privilegierade.

9. Befrielseteologins framväxt

10. Befrielseteologins Framväxt • 1960-70 var tiden för befrielseteologins genombrott. det politiska engagemanget var ,inte minst inom kristna kretsar, väl rotat. • klasskillnaderna enorma, ekonomin dålig • och makthavarna odemokratiska. Mot bakgrund av Latinamerikas kolonialahistoria lade de två ovan nämnda faktorernagrunden till befrielseteologins framväxt. • Idéerna hämtade man främst från Bibeln • och från marxistisk filosofi, men även från • sociologi och psykologi.

11. Vad är befrielseteologi?

12. Vad är befrielseteologi? • Befrielseteologi bör ses både som en social rörelse där dess anhängare verkar för byggandet av ett bättre samhälle inspirerade av bibliska förtecken samt en teologiskskola där Biblen analyseras utifrån de fattigas och förtrycktas perspektiv. • Mellan dessa två ådror råder ett absolut beroende. Tillsamans bildar de en enhet där teori och praktik förenas. • Befrielseteologin genomsyras av strävan efter ett bättre samhälle. • Detta skall ske genom befrielse från fattigdom och orättvisor. • Det som framförallt utmärker befrielseteologin är dess totala ställningstagande för det fattiga och utstötta. Gud står på de fattigas sida.

13. Vad är befrielseteologi? De fem grundläggande delarna i Befrielseteologins vision 1 De fattiga som samhällsförändringenshuvudaktörer 2 Upprättande av alternativa strukturer 3 Integrering på världsmarknaden på lika villkor 4 Ett stort gemensamt ägande 5 Skapade av en ny människa

14. Vad är befrielseteologi? Teori Två olika utgångspunkter • Traditionell teologi utgår från en deduktiv • Metod (slutledningsmetod). Den utgår från • Bibelns och kyrkans eviga sanningar för att • sedan försöka tillämpa dessa på verkligheten. • Befrielseteologin börjar med att se på den • verklighet vi befinner oss i och skapar sedan • en teori utifrån den samma.

15. Vad är befrielseteologi? Teori Två olika utgångspunkter • När teologer i väst talar om Gud och • Gudsbilden, har dessa på visst vis stannat • vid frågan om Guds existens. • För befrielseteologerna blir inte frågan om • Guds vara eller inte vara så väsentlig, • istället blir Guds karaktär desto viktigare. Därför blir metafysiska frågor, som vad händer efter döden? Och vilka som får komma in i himmel? Ovidkommande för befrielseteologerna. Det som är viktigt är människors levnadsvillkor här och nu.

16. Vad är befrielseteologi? Teori Ett exempel på frågeställning ”Hur skall man kunna tala om en god Gud när världen är full av fattigdom och förtryck?” • Börjar med att se på den verklighet • vi befinner oss i och skapar sedan • en teori utifrån den samma. • Guds karaktär viktig. • Det som är viktigt är människors • levnadsvillkor här och nu.

17. Vad är befrielseteologi? Teori • Kyrkans främsta uppgift är strävan efter • befrielse från den verkliga synliga synden; • fattigdom, våld och förtryck. • Befrielse redan här på jorden. • Fokus flyttats från individens synd till • kollektivets synd. Kollektivets synd går • att likställa med alla världens orättvisor. • Synd skall främst ses som ett socialt, • historiskt faktum vilket visar sig i avsaknaden • av brödragemenskap och kärlek mellan • människor.

18. Vad är befrielseteologi? Praktik • Basförsamlingarna är små kyrkliga grupper • bestående utav 20-50 personer. • Arbetar för att skapa bättre levnadsvillkor • under en kristen inspiration. • Undervisningen utgår från den konkreta • situation som de undervisade i fråga befinner • sig i. • Basgrupperna arbetare efter en tre stegs metod: • se, analysera och agera

19. Vad är befrielseteologi? Praktik Tre stegs metoden – exempel se, analysera och agera • Konkret situation till diskussion. • Det kan vara ett problem i kvarteret • t ex Avloppssystemet som krånglar. Se Analysera Agera • Sedan försöker man förstå hur problemet • uppstått och hitta lösningar. • Detta sker på två plan: Samhället och Bibeln. • Till sist arbetar man med det konkreta • problemet och försöker lösa detta. • Praktiskt insats • Tanken med arbetet är att människorna • skall skaffa sig medvetenhet och få kraft för • att de skall kunna resa sig ur misären.

20. Marxism som influens

21. Marxismen som influens Gemensamma nämnare Mellan befrielseteologin och marxismen existerar i Latinamerika förutsättningar för en ömsesidig påverkan. • Både kyrkan och marxismen har utgjort ett • stort inflytande på den kategori människor • som tillhör samhällets bottenskikt. • Ett gemensamt mål i att försöka förbättra • situationen för dessa människor. • En tradition av politiskt aktivism inom • kyrkan. Befrielseteologin

22. Marxismen som influens Gemensamma nämnare • Exodus, Uttåget från Egypten som finns • beskrivet i bibeln blir för socialismen • den proletära revolutionen. • De kristnas förhoppning om det kommande • riket (liv efter döden) motsvaras av • socialisternas utopi om det klasslösa samhället. Befrielse teologin kan om man hårdra det ses som en hybrid eller kombination av klassisk kristendom och marxism. Marxismens materiella världsbild förandligas samtidigt tolkas bibelns berättelser utifrån marxismens jordiska utgångspunkt.

23. Marxismen som influens Gemensamma nämnare • Marx menade att så länge produktionsmedel • och naturresurser är i privat ägo, • kontrolleras de av ett fåtal. • Vilket leder till att människorna delas in i klasser. • Gutiéerez betonar ägandes avgörande betydelse för demokratins förutsättning i ett land. Av detta kan slutsatsen dras att i befrielseteologernas alternativa samhälls modell ingår ett stort offentligt ägande. • Samtidigt handlar inte befrielseteologins alternativa samhälle enbart om att förändra de sociala och ekonomiska strukturerna utan minst lika mycket att skapa en ny människa

24. Marxismen som influens En ny människa Hur skapas då denna ”nya människa”? • Delvis skulle detta ske automatiskt som en följd utav att de materiella förutsättningarna förändras • Det måste finnas något som göra att samhället hålls samman och fungerar. • Utbildning och skapandet av medvetenhet blir därför avgörande faktor för människans förändring. • Basförsamlingarna – studier av Bibeln och samhället

25. Avslutning

26. Avslutning • Den latinamerikanska befrielseteologin har uppmärksammats och bildat skola världen över. • 1991 - beräknades antalet basförsamlingar i Brasilien uppgå till närmare 200 000 • Chile, El Salvador och Peru är andra länder • där befrielseteologin fått stor betydelse Områden där befrielseteologin fått stor betydelse

27. Avslutning • Befrielseteologin i stort är att de under de senaste åren genomgått en period av hårda motgångar. • Befrielseteologins teoretiska så väl som dess praktiska del har på senare år kritiserats hårt av både Vatikanen och inhemska teologer • Öststaternas fall, protestantismens • frammarsch i Latinamerika har lett till att befrielseteologin tappat anhängare. • Befrielseteologin har reformerats och omvärderats under den senaste tio års perioden. • Dagens befrielseteologi innefattar en rad nya verksamhets områden exempelvis: feminism, ekologi och ursprungsbefolkning

28. Projekt Latinamerika Befrielseteologi i Latinamerika