1 / 26

Sociala och politiska rörelser i Latinamerika

Sociala och politiska rörelser i Latinamerika. Översikt- Sociala rörelser i Latinamerika. Del 1 (1960-1990). Del 2 (1990-). Del 1. Rörelser 1960-1990. Motstånd mot fascism. Fascistisk våg under 60-80 talet i hela Latinamerika (Chile, Argentina, Kuba,) Uppstod en mängd motståndsrörelser

wes
Download Presentation

Sociala och politiska rörelser i Latinamerika

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Sociala och politiska rörelser iLatinamerika

  2. Översikt- Sociala rörelser i Latinamerika Del 1 (1960-1990) Del 2 (1990-)

  3. Del 1. Rörelser 1960-1990

  4. Motstånd mot fascism • Fascistisk våg under 60-80 talet i hela Latinamerika (Chile, Argentina, Kuba,) • Uppstod en mängd motståndsrörelser • Tog sig i princip 2 olika uttryck • 1. Massrörelser (ofta inriktade på att ta den politiska makten) • 2. Gerillarörelser

  5. Massrörelser

  6. Massrörelser Chile • I kampen mot högerdiktaturen enades vänsterrörelser och socialisten Allende kom till makten 1970 • Störtades av Pinochet i militärkupp 1973 Argentina • Fria val 1973, vänsterkandidat Peron • Svek och spliitring. Militärkupp • Motståndsrörelse splittrad gerillakrig och oenighet

  7. Gerillarörelser

  8. Gerillarörelser Kuba • Militärdiktatur med Batista fram till 1959 • Militärt utbildad gerilla med Castro med stöd från Sovjet störtade Batista med hjälp av folkets stöd El Salvador • Olika militärdikaturer vid makten • 1980 attackerades en vänsterdemonstration • På landsbygden tog befolkningen gemensamt till vapen och befriade områden

  9. Del 2. Sociala rörelser 1990-

  10. Motstånd mot nyliberalism • Många fascistiska regimer föll under 70-80. Demokratiska regeringar tog vid efter nöden och påtryckningar från USA/finansintressen ledde till en allt mer nyliberal politik. • Nyliberalism, strukturanpassningsprogram, privatiseringar, frihandel, prisdumpningar, avregleringar • Social katastrof på landsbygden och urbanisering. • Diskriminering mot redan utsatta grupper ökar; ursprungsfolk, svarta och kvinnor (maqiladoras)

  11. Ursprungfolksrörelser

  12. Ursprungsfolksrörelser • Tog sin början under 90-talet, 500 år efter Columbus • Huvudsakliga krav: Autonomi/rätt till självbestämmande, kulturella rättigheter • Motståndspraktiker: lokal organisering för ökat självbestämmande, autonomi, marscher • Rörelsen starkast i centralamerika och Anderna, där också de förkoloniala imperierna var som starkast

  13. Bonderörelser

  14. Bonderörelser • Länge varit central aktör, radikaliserades under 80-talet • Driver frågor som motstånd mot frihandel, jordprivatisering, orättvis jordfördelning • Motståndspraktiker: kooperativ, jordockupationer, blockader • Rörelsen stark i hela Latinamerika och mindre i mer industrialiserade länder (ex. Chile, Argentina, Venezuela)

  15. Kvinnorörelser

  16. Kvinnorörelser • Uppkom under 70-talet men vuxit sig starka under 90-talet. • Driver frågor som rätt till abort, rättigheter på arbetsmarknaden, diskriminering • Motståndspraktiker: basfack (ofta ”olagliga”), civil olydnad (ex abortkliniker) • Finns överallt, starkast i industrialiserade länder

  17. Arbetarrörelsen

  18. Arbetarrörelsen • Varit starkast under industrialiseringen, dock ofta inkorporerats i staten. Radikaliserades återigen i kampen mot privatiseringar 1980- • Driver frågor som kamp mot privatiseringar, flexibel arbetsmarknad, prekarisering • Motståndspraktiker: ockupationer (nytt fenomen), basfack, strejker • Starkast i industriländer (ex. Argentina, Brasilien, Venezuela, Mexiko, Belize, Chile)

  19. Enande situationer • Dessa rörelser har funnit gemensamma faktorer/situationer som förenat dem och deras krav. Åtskilliga ex, både på mikro- och makronivå. • Motståndspraktiker kopplade till specifika rörelser sammansmälte ofta i dessa situationer ex APPO, Bolivia, Zapatistupproret

  20. APPO • Paraplyorganisation för olika sociala rörelser i Oaxaca, Mexiko • Bildades ur en lärarstrejk som en protest mot delstatsguvenören • Växte och kom att bli en enande faktor för en mängd olika boenderörelser, fackföreningar, ursprungsfolksrörelser, kvinnoorganisationer, lokala medier och studentgrupper • Hård repression och våldsamma konfrontationer • Rörelsern lyckades dock etablera egna samhällstrukturer och övertog viktiga medier och statliga institutioner • Upproret slogs våldsamt ner av militärpolis i slutet av 2006 men rörelsen lever fortfarande kvar

  21. Bolivia • I början av 2000-talet enades rörelser i protest mot korruption och den offensiva nyliberala politiken • Gruvarbetare, ursprungsfolksrörelser och kokaodlare • Gemensamma intressen i kamp om landets naturresurser • Rörelsen störtade presidenter, men fick aldrig genom sina krav • Under partiet MAS och Morales fick rörelserna gemensam röst och lyckades vinna valet 2006

  22. Zapatisterna Bakgrund "Vi är resultatet av 500 års kamp” • Rasism mot ursprungsfolken • Rikaste staten- fattigaste folket. • Nyliberala reformer, NAFTA • Stora klassklyftor • Korrupt parti vid makten

  23. Zapatisterna • ”After all, that had been the EZLN fundamental origin: a group of ´illuminati´ who came from the city in order to ´liberate´ the exploited…but we looked, when confronted with the reality of the indegenous communities, more like burnt out bulbs than ´illuminati.´” subc. Marcos • Klassisk till Ny social rörelse

  24. Sammanfattning och situationen idag • Idag finns något förenklat tre drag inom motståndsrörelser i Latinamerika 1.Rörelser som strävar efter ta makten över staten 2.Rörelser som konstruerar egna alternativ/autonoma samhällen 3. Rörelser som social aktör: påverkande och opinionsbildning

  25. Colombia • Hård repression, få möjligheter till organisering • Speciella förhållanden • Illegal befolkning > illegal organisering • Oorganiserat motstånd?

More Related