Offentlig kontroll av livsmedel

1. Offentlig kontroll av livsmedel LIVSMEDELSVERKET Kontrollerar större livsmedelsindustrier t ex Melkers och Milko LÄNSSTYRELSEN Länsveterinären utför viss kontroll åt SLV KOMMUNEN - miljökontor eller motsvarande Kontrollerar bryggerier, restauranger, skolkök, butiker och vattenverk mm 1

2. Lagstiftningens uppbyggnad • EU – förordningar t ex EU-förordning nr 178/2002 - innehåller grundläggande krav för all livsmedelshantering • Livsmedelslagen (LL) (SFS 2006.804) Livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) kompletterar EU –förordningarna • Föreskrifter Vissa EU-regler samlas i föreskrifter t ex Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 2

3. Syftet med lagstiftningen • Helhetssyn inom kontrollarbetet • Hela livsmedelskedjan ”Från jord till bord”, ”Från brunn till mun” • Risk • Livsmedelsföretagaren ansvarar för säkra livsmedel • Konsumentens rätt till säkra livsmedel och inte bli lurad 3

4. Vad använder vi vatten till? Varje dygn använder varje person i genomsnitt 180 liter vatten, fördelat på följande sätt: ·10 liter för dryck och mat ·35 liter för WC-spolning ·35 liter för disk ·25 liter för tvätt ·65 liter för personlig hygien ·10 liter för övrig användning 4

5. Vad är dricksvatten? 1 § Dricksvatten - vatten som är avsett för dryck, till matlagning och till beredning av livsmedel. Även vatten som används för vissa andra ändamål på livsmedelsproducerande företag är dricksvatten • Varmt kranvatten är räknas inte som dricksvatten 5

6. Dricksvattenföreskrifterna 2001:30 • Dricksvattenföreskrifterna innehåller bl a: - Krav på egenkontroll, provtagning, åtgärder vid kvalitetsbrister - 4 bilagor (processkemikalier, gränsvärden, kontroll och analyser) • Vägledning till dricksvattenföreskrifterna Hjälp för tolkning och användning av föreskrifterna Riktar sig till producenter, tillhandahållare och användare av dricksvatten och kontrollmyndigheter d v s miljökontor eller motsvarande 6

7. Vilka omfattas av föreskrifterna? • 2 § Föreskrifterna omfattar Vattenverk som producerar över 10m3/dygn eller förser fler än 50 personer med dricksvatten (sk 50/10 – regeln) eller • Dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, t ex restauranger och gruppboenden omfattas av föreskrifterna om de har eget vatten OBS! Mindre vattenledningsföreningar och privatpersoner med egen brunn omfattas inte. De bör följa Socialstyrelsens råd och riktlinjer 7

8. Godkännande och registrering • Alla vattenverk som uppfyller 50/10 – regeln eller är offentliga eller kommersiella ska godkännas eller registreras • Krav på godkännande: Vattenverk med beredning av dricksvatten som utgår från ytvatten, från ytvattenpåverkat grundvatten eller från grundvatten som pH-justeras och/eller desinfekteras • Övrigaregistreras pga små hygieniska risker 8

9. Beredning (behandling) och distribution • 3 § Vid beredning av dricksvatten ska särskild hänsyn tas till: - råvattnets egenskaper - risken för kvalitetsförändringar under distributionen • Beredningsprocessen bör vara så enkel som möjligt • Syfte med beredning: - hälsomässigt säkert och estetiskt tilltalande dricksvatten tekniskt lämpligt för distribution och användning - motverka mikrobiologisk tillväxt och korrosion 9

10. Larm 4 § Krav på larm och dokumentation • Syftet med larm är att varna med marginal. Gör det möjligt att hinna åtgärda problemen i tid • Larm vid pH-justering (nedre och övre gränsvärde) • Larm UV-ljus (strömavbrott, trasig lampa) • Larm vid förhöjd turbiditet (grumlighet) • Beskrivning av vattenverket och driftsinstruktion 10

11. Driftsinstruktioner Exempel på vad som bör ingå i driftsinstruktioner • Arbets- och beslutsordning med ansvarsfördelning • Arbetsbeskrivningar för ansvarig person • Doseringsanvisningar av ev processkemikalier • Larmgränser • Rutiner för åtgärder vid driftsstörningar och utlöst larm - Funktionskontroll av utrustning som är avgörande för beredningens säkerhet t ex pumpar, doserings-utrustning 11

12. Driftsansvarig Driftsansvarig ska: - ha grundläggande utbildning i livsmedelshygien - vara insatt i egenkontrollen - vara väl insatt i hur anläggningen ska skötas - kunna rycka in snabbt vid driftsstörningar - ha befogenhet att vidta nödvändiga åtgärder 12

13. Distributionsanläggning 6 § Utformning, underhåll och skötsel • ”En distributionsanläggning skall vara utformad, underhållas och skötas på sådant sätt att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användarna” • Några förutsättningar för att uppfylla kraven är att: - vattenomsättningen är bra - rengöra reservoaren - planera för underhåll och förnyelse av ledningsnätet - motverka föroreningar pga korskoppling och återströmning - motverka korrosion och mikrobiologisk tillväxt 13

14. Kvalitetskrav • 7 § Dricksvatten ska vara hälsosamt och rent Hälsosamtinnebär att dricksvattnet inte orsakar sjukdom Rent innebär att dricksvattnet är estetiskt acceptabelt 14

15. Egenkontroll - system • Ansvarig för vattenverket ska utforma egenkontrollen som består av: - Förebyggande åtgärder t ex upprättande av skyddsområde för vattentäkt, larm, underhåll - Kontroll i efterhand t ex provtagning 15

16. Egenkontroll • Grundförutsättningar: bl a krav på lokaler, utrustning, personlig hygien, skadedjurs- bekämpning, utbildning • Provtagningspunkter och -frekvenser för regelbundna undersökningar • Rutiner för övriga undersökningar av dricksvattnets kvalitet • Rutiner för informationsutbyte 16

17. Egenkontroll • Den som ansvarar för en vattenanläggning är skyldig att bedriva egenkontroll och därigenom se till att miljöbalkens bestämmelser följs. • Viktiga punkter att dokumentera i egenkontrollen • Analysera vattenkvaliteten. Bör göras minst en gång per år för enskilda anläggningar (mindre än 50 personer) • Brunnens lokalisering. Pågår det någon verksamhet som kan påverka vattentillgång och kvalitet. • Vattennivån i brunnen. • Yttre påverkan på anläggningen. • Förändring av konstruktionen • Kontinuerligt underhåll av utrustningen. T ex skötsel av filter. Gör checklistor. • Ansvarsfördelning och beskrivning av vattenanläggningen är viktigt att dokumentera. Detta måste uppdateras regelbundet. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 17

18. Mindre anläggningar (max 50 pers) – miljöbalken • Mindre vattenanläggningar omfattas av miljöbalken • Tillsynsansvaret ligger hos den kommunala nämnd som utövar tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. • Allmänna hänsynsregler i miljöbalken som riktar sig till alla, verksamhetsutövare och enskilda människor. • Bevisbörderegeln. Omvänd bevisbörda • Kunskapskravet • Försiktighetsåtgärder • Lokaliseringsprincipen • Hushållnings och kretsloppsprinciperna • Produktvalsprincipen • Skälighetsregeln • Ett grundläggande begrepp i hälsoskydd är olägenhetsbegreppet. Människor skall skyddas mot störningar om innebär risk för hälsomässiga olägenheter. Detsamma gäller att risken för olägenheter för miljön skall minimeras . Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 18

19. PROVTAGNING Bedömning av vattnets tjänlighet • Otjänligt: Begreppet är direkt eller indirekt hälsogrundat. Tex fekala (tarm) bakterier. • Tjänligt med anmärkning: Bedömningen kan vara estetisk, teknisk eller hälsomässigt grundad. • Hälsomässigt grundade anmärkningar kan bero på förekomst av mikroorganismer, förhöjda halter av ämnen som kan påverka hälsan negativt eller egenskaper som försämrar desinfektionen. • Estetiska anmärkningar kan vara lukt, smak, grumlighet och färg. • Tekniska anmärkningar kan bero på att vattnets egenskaper, t ex lågt pH, kan ge problem i samband med distributionen. Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 19

20. PROVTAGNING • PROVTAGNING AV VATTEN • SKALL SKE OM • vattentäkten omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30 • 9 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 20

21. PROVTAGNING • Man omfattas av föreskriften om någon av följande villkor uppfylls: • - Försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än 10 m3 per dygn • - Vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet • 2 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 21

22. PROVTAGNING • VILKA PROVER • - Anges i klartext i föreskriften • - Normalprover, bakt + kem • - Utökade prover, bakt + kem • - Utgående vatten, bakt + kem • - Undersökningar som ingår i driftsinstruktion • - Undersökningar underhåll och skötsel • 9 § , BILAGA 3 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 22

23. PROVTAGNING • NORMALPROVER, hos användare • MIKROBIOLOGISKA KEMISKA • Antal mikroorganismer Ammonium • Antal långsamväxande Färg • E.Coli Järn • Koliforma bakterier Konduktivitet • Lukt • pH (pH-justering) • Smak • Turbiditet • BILAGA 3 AVSNITT A Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 23

24. PROVTAGNING UTÖKADE PROVER Samtliga parametrar i bilaga 2 med gränsvärde BILAGA 3 AVSNITT B Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 24

25. PROVTAGNING UTGÅENDE VATTEN 4 mikrobiologiska 1 kemisk per år BILAGA 3 AVSNITT C Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 25

26. PROVTAGNING • BEDÖMNING • Tjänligt • Tjänligt med anmärkning • Otjänligt • 14 § Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 26

27. PROVTAGNING • PROVTAGNINGSPUNKTER • Utses av verksamhetsutövaren • - Några fast • - Några extra • Fastställs av kontrollmyndigheten • 10-11 §§ Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 27

28. PROVTAGNING PROVTAGNINGSMETODIK Hos användare: - ta bort sil, filter etc - desinfektera - spola som brukligt Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 28

29. PROVTAGNING TRANSPORTER KYLA VIKTIGT MED KORTA TRANSPORTTIDER Bakteriologiska analyser inom 12 TIM Kemiska analyser inom 24 TIM Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 29

30. PROVTAGNING LABORATORIER ALCONTROL EUROFINS (Analysen) Ta hjälp av dom Skicka till dom ert provtagningsprogram Beställ provtagningspaket Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 30

31. Skydd av vattentäkt EUs ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) anger att alla vattentäkter som används för större uttag än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer med dricksvatten ges nödvändigt skydd senast år 2015 Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 31

32. Skydd av vattentäkt Exempel på större vattenskyddsområde efter en grusås Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 32

33. Skydd av vattentäkt VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 Huvudmannen för vattentäkten ansöker om fastställelse för vattenskyddsområde hos länsstyrelse eller kommun. Ett förslag lämnas in med avgränsning och förslag till skyddsbestämmelser 2 Myndigheten skickar förslaget på remiss till berörda markägare 3 Myndigheten fattar beslut och vattenskyddsområdet fastställs Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 33

34. Skydd av vattentäkt Exempel på mindre vattenskyddsområde för enskild vattentäkt (källa) Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 34

35. Skydd av vattentäkt Skyddsområden för bergborrad brunn blir ofta mindre än skyddsområden för vattentäkt i grusås Exempel på mindre vattenskyddsområde för bergborrad brunn Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 35

36. Skydd av vattentäkt Enklare form av skydd än vattenskyddsområden Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa Kommunen beslutar med stöd av 9 kap miljöbalken om särskilda bestämmelser för vissa områden Föreskrifterna kan t. ex. ange anmälan till kommunen för vissa åtgärder Utbildning – Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – våren 2009 – Dalarnas kommuner - Länsstyrelsen 36

37. Sammanfattning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel Ni är viktiga eftersom ni har ansvaret för att dricksvattnet uppfyller kvalitetskraven när det når användaren Egenkontroll = Riskbaserad, Förebygga, Reducera, Övervaka, Åtgärda Utvärdera och förbättra vid behov 37

38. Länkar på internet www.svensktvatten.se www.livsmedelsverket.se www.socialstyrelsen.se www.sgu.se Utbildningen - Drift och skötsel av enskild dricksvattenanläggning – hemsida: www.lansstyrelsen.se/dalarna/dv2009 Övrigt www.boverket.se (radon)www.radonguiden.se www.stralsakerhetsmyndigheten.se (radon)www.vattenportalen.se (labb)www.miljomal.se (miljömål) 38