240 likes | 480 Views
Rättsdogmatikens problemformuleringsprivilegium. eva-maria.svensson@law.gu.se. Vad är Problemformuleringsprivilegiet?. Problemformuleringsprivilegiet är rätten att definiera vad som är ett problem, eller m akten att sätta dagordningen i offentlig debatt.
E N D
Rättsdogmatikensproblemformuleringsprivilegium eva-maria.svensson@law.gu.se
Vad är Problemformuleringsprivilegiet? Problemformuleringsprivilegietär rätten att definiera vad som är ett problem, eller makten att sätta dagordningen i offentlig debatt. (Lars Gustafsson, Antonio Gramsci– hegemoni, jfr. också ideologibegreppet)
Den självklara eller privilegierade utgångpunkten? Vems blick ser? Vilka axiom (grundsats som accepteras utan bevis) bygger denna utgångspunkt på?
Underlag Gunnarsson, Å & Svensson, E-M, Genusrättsvetenskap 2009, kap. 4.
Rättsdogmatik Den dominerande‘tankeramen’ försvenskjuridikochrättsvetenskap, rättsdogmatikenär‘axiomatisk’
Dogmatism Rättsvetenskapochteologi
Rättsvetenskapliga ‘tankeramar’ • Naturrätt • Rättspositivism • Rättsrealism Avlöservarandra men blandasocksåihop, rättsdogmatikenhar drag avsamtliga, men äringen ‘teori’
Rättsdogmatik Rättsdogmatikäringetentydigtbegrepp, kanavsehuvudsakligentvå ‘synsätt’ I Praktiskjuridiskkunskap II Akademiskjuridiskkunskap- ett rättsvetenskapligtperspektiv Såväl I och II göranspråkpåattvaradet givna (axiomatiska)synsättet, …men detfinnsocksåettvisstföraktför den akademiskagrenen
Rättsvetenskapens roll för en praktiker “Ettfascinerandeförhållandenärdetgällerrättsvetenskapen(…) är den enormaspännviddenmellandessoftagedignasamhällsnyttaochdess potential fördetgenuintmeningslösa. Rättsvetenskapenkanvara den nyttigasteochviktigastegrenenavjuridiken. Men den kanocksåvara den mestfåfänga.” GöranLambertz, f.d. JK, 2001 (SvJt 2002).
Rättspositivistiska drag • Begrepp som rättskälla, rättssubjekt, rättssäkerhet (framförallt i formell mening, dvs. förutsebarhet), rättsstat, men i stället för rättsvetenskap används vanligen rättsdogmatik • Distinktioner som rätt/moral, de lege lata/de legeferenda, rätt(sdogmatik)/(rätts)politik, legalitet/legitimitet, men inte helt deskriptiv/normativ (jfr. Peczenik nedan) • Jfr. föreläsningen om rättspositivism
Rrättsdogmatikensindelningavrättenirättsområden Privaträtt Offentligrätt Familjerätt Socialrätt Straffrätt Immaterialrätt
Rättsdogmatikensdisktinktionmellanhuvudaktivitetoch ‘hjälpvetenskaper’ Rättsfilosofi/teori Rättsdogmatik Rättshistoria Rättsekonomi Rättssociologi
“Rättsdogmatiken beskrivergällanderättsreglerpåolikaområdenochdessaområdensstruktur. Påsåsättbeskriver den rättenssåkalladeyttre system. Den utvecklarocksånormativaståndpunktersomrättfärdigarochkritiserarolikadelaravgällanderätt. Rättfärdigandetochkritikenresulterarirättenssåkalladeyttre system. Rättsdogmatikeninnefattarsåledesvärderandeståndpunkter. Dessaskiljer sig visserligenfrånrent moraliskasådana, eftersombundnarättskällorharen mycketstörreviktirättsdogmatikenänimoralen. Rättskällornasjuridiskarelevansärdessutomuppenbarmedanderasmoraliskarelevansärendastindirekt, ikraftavmoraliskaskälattföljalagen. Men en värderingsfridogmatikärbara en dröm. Värderingarnautgörrättsdogmatikensnödvändigabeståndsdel. Rättsdogmatikenärinterent deskriptiv, inteheller rent normativ, den ärs.a.s. deskriptivnormativ.” AleksanderPeczenik, Juridikensallmännaläror, SvJT 2005
Rättsdogmatikensuppgift Tolkaochsystematiserarättskällorna, med syfteattfastställa ‘gällanderätt’, förattbistårättstillämp-ningen (jfr. Lambertz). de legelata (deskriptiv) – de legeferenda (normativ) Slutet system ochkoherenssom ideal (Pezcenik)
Rättenärobjektet • Rättenisingularis - monocentrism • “gällanderätt” “rättenär” • Rättenkansökasirättskällorna • Rättenemanerarur en källa, ettsubjekt (lagstiftaren) Ettalternativtsynsätt (sommåhändastämmerbättreöverens med dagensverklighet?) Polycentri, rättspluralism ‘Rätten’ – rätten(s olikanivåer) ochrättsligpraktik (jfrTuori)
Rättskällor a. Lagtext, förarbeten, rättsfall, ‘doktrin’ (Lehrberg) b. Lagtext, förarbeten, prejudikat, sedvana, ‘doktrin’, rättsligahänsyn, avtal (Strömholm) c. Rättskällorsom “skall (t.ex. lag), bör (t.ex. förarbeten), får (t.ex. ‘doktrin’)” följas (Peczenik) Obs! ‘doktrin’ lågtvärderadrättskälla, (jfrLambertzuttalande)
Metod(er) • Juridisk/rättsdogmatiskmetod, (normativ) rättskällelära, tolkningsmetoder(extensiv, restriktiv, analogi, e contrario), argumentation (de legelata, de legeferenda) • Material = auktoritativarättskällor
Teori(er) Vadärrättsdogmatikensteori? En teoribeståravförklaringar, begrepp, metoder, föreställningarsombildarett system, en helhetsomfungerarsomutgångspunktochtolkningsram (paradigm) försmåochstorabeslut.
Rättsdogmatiskkunskap • 1. Förutse, tolkaochuttalavadsomär ‘gällanderätt’ • 2. Eventuelltrekommendera • 3. Kritiskgranskning? (jfr. Tuori)
Kunskapirätt(en) • Rättsdogmatikenharettinterntperspektiv- kunskapirätt(en) • Jfr. kunskapomrätten, att se rätteniettsammanhang (Mathiesen)
Juridisk metod Problematiskt Problematisk Hitta en regel Rättslig nivå Tillämpa regeln Problematiskt Slutsats Identifiera problem Verklig nivå
Lagar Praxis RÄTTENS YTNIVÅ ’regler’ Tolkning Rättsdogmatik RÄTTSKULTUR ’principer’ Allmänna läror (system av principer) Teoretisk analys Rättsteori DJUPSTRUKTUR ’paradigm’ Normativa föreställningar Rättfärdigande Rättsfilosofi RÄTT & SAMHÄLLE ’fakta’ Sociala handlingsmönster Rättssociologi Förklaringar
Rättsdogmatik Så självklart att det exkluderar andra sätt att tänka om rätten? Rättsdogmatiken har fortfarande problemformuleringsprivilegiet i svensk (nordisk) rättsvetenskap – men alternativa synsätt är etablerade