320 likes | 471 Views
foto Gunnar Blommé. Livskunskap. Vad bör utgöra grunden?. Faktabaserad undervisning Föreläsningsform Top down Ämnesinriktad Tillfälliga insatser. Medvetandegöra, ifrågasätta Samtal och praktiska övningar Bottom up Bred kontext Ingår i ett sammanhang Värderingar Relationer
E N D
Livskunskap Vad bör utgöra grunden?
Faktabaserad undervisning Föreläsningsform Top down Ämnesinriktad Tillfälliga insatser Medvetandegöra, ifrågasätta Samtal och praktiska övningar Bottom up Bred kontext Ingår i ett sammanhang Värderingar Relationer Medvetandegöra beslutsprocesser Social och emotionell träning Ofta fast strukturerade program Traditionell hälsoundervisning Livskunskap
Projektet 2002-2003 gav förslag att ”Livskunskap” successivt bör införas som ett ämne i kommunens skolor och det redan på lågstadiet för att sedan utgöra en röd tråd t o m gymnasiet. Målsättningen är att stärka elevernas sociala kompetens såväl som deras emotionella intelligens. Erfarenheten visar att eleverna då mår bättre och att deras frånvaro minskar samt att de därmed också förbättrar sina skolresultat.
Socialt emotionellt lärande syftar till Social kompetens
Forskningen slår fast att det är grundläggande att ha ett barnperspektiv.
Vänskap är ett nyckelord – att lära sig konsten att få och behålla vänner.
Det vill säga att barn inte bara behöver kunskap om känslor och etik utan dessutom behöver praktisk och konkret träning av färdigheter. En av hans poänger är att barn ibland först måste lära sig handla för att sedan förstå varför.
Begreppet Social kompetens är viktigt att definiera noga.
Man kan säga att begreppet social kompetensinnehåller tre olika slags ”dimensioner”: • kunskap, • färdigheter • och attityd – känsla - motivation.
SEL -aktiviteter i skolan; Bör vara att de färdighetersom skall läras ut är de aktiviteter som barnen själva har glädje av i sitt dagliga liv.
En precisering av Färdighetsdimensionen:
Samarbete - kunna dela med sig och hjälpa andra, följa regler och överenskommelser
Empati – se saker från andras utgångspunkt och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och åsikter, förmåga till inlevelse och medkänsla
Självkontroll – bringa känslor under tankemässig kontroll
Självtillit – att kunna hävda egna uppfattningar och rättigheter på ett positivt och tydligt sätt, ta initiativ, göra sig själv tydlig och kunna motstå grupptryck
Ansvarstagande. – kunna hålla avtal och förpliktelser, visa respekt för egendom och arbete
Dessa kompetenser ryms till största delen inom begreppet emotionell intelligens men här finns också inslag som har beröring med motivation och etik.
Emotionell Intelligens kan beskrivas som • förmågan att registrera känslor hos sig själv och andra (inklusive empati), • förmågan att kunna använda sin känsla för att fatta beslut (det intuitiva beslutsfattandet), • förmågan att kunna reflektera över vad man känner och gör samt • förmågan att (med reflektionens hjälp) kunna mästra och utveckla sin känsla så att den bättre gagnar en själv och andra.
Forskningen är ense om att det krävs, för att införa ämnet livskunskap, att: • Det finns ett stöd från skolledningen. • Ämnet förankras ibland elever och personal. • Livskunskap riktas till alla elever, är obligatoriskt och schemaläggas. Men att det inte sätts betyg. • Den personal som vill och är lämplig bör vara de som arbetar med ämnet. • Regelbunden handledning till de som arbetar med ämnet.
Anpassning till ålder • Att utarbeta programmet efter ålder och utveckling • Med yngre barn praktiskt, konkret, mera lek och mindre samtal • Med stigande ålder större möjlighet till inslag som förutsätter förmåga till abstrakt tänkande.
Annat att tänka på; • Det skall inte anpassas till specifika riskgrupper – för dem fodras särskilt anpassade program • Information till föräldrar • Elevvården delaktig • Vilka bör/kan leda grupper i livskunskap? • Handledning
Birgitta Kimber, SET • ”Livsviktigt”- Kimbers material för livskunskap i skolan • Schemalagt 2x30 min/vecka i åldrar 6-12 år • 40-60 min/vecka 13-16 år • Kontinuerligt under lång tid
I grunden för vårt arbete bör vi också ha ett avstamp i den verklighetsom generaldirektören på sfhi, Gunnar Ågren beskriver;
Han har pekat på några viktiga trender i folkhälsans utveckling: att den psykiska hälsan trots välfärdsutvecklingen inte förbättrats - snarare tvärtom,att denna negativa utveckling är tydligast bland ungdomar och att klyftorna i samhället ökar
Han beskriver också den känsla av utanförskap och maktlöshet som präglar många ungdomar idag, inte minst på grund av svårigheterna på arbetsmarknaden.
Han har sammanfattat sina viktigaste budskap med orden: Angrip problemen, men se dem aldrig isolerade från hälsans bestämningsfaktorer! Stöd de ungdomar som vill något och gör det på deras egna villkor! Skolans måste främja en helhetssyn på hälsa och inte fastna i isolerade insatser för vissa problemgrupper!
Gunnar Ågren kan tolkas som att risken finns; - att vi som arbetar med barn och ungdomars hälsa alltför mycket uppehåller oss vid individuella faktorer och glömmer bort strukturerna