1 / 36

Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom

Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom. Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi. Farmakologiska principer vid hypertoni. Sjukdomsbakgrund och riskfaktorer Behandlingsmål Behandling Läkemedelsbehandling Annan behandling Läkemedelskategorier Verkningsmekanism

Patman
Download Presentation

Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom Gunnar Tobin Institutionen för fysiologi och farmakologi

  2. Farmakologiska principer vid hypertoni • Sjukdomsbakgrund och riskfaktorer • Behandlingsmål • Behandling • Läkemedelsbehandling • Annan behandling • Läkemedelskategorier • Verkningsmekanism • Viktigare biverkningar

  3. Vad är hypertoni? Table 1. Definitions and Classification of Blood Pressure Levels (WHO) CATEGORY SYSTOLIC DIASTOLIC (mmHG) (mmHg) Grade 1 Hypertension ("mild") 140-159 90-99 Grade 2 Hypertension ("moderate") 160-179 100-109 Grade 3 Hypertension ("severe") ≥180 ≥110 Isolated Systolic Hypertension ≥140 <90

  4. Blodtryck • Blodtryck (BP) bestäms av hjärtminutvolym (CO) och perifer resistens (PR) • preload - venöst återflöde • afterload - perifer resistens

  5. Prevalens • 25 % av befolkningen i Sverige drabbas • Kardiovaskulär sjukdom vanligaste dödsorsaken i Sverige • Farmakabehandling av hypertoniker ökar • 10 % 1980 • 27 % 1991 • 55 % 1997 • Enbart 40-50 % av behandlade < 140/90 (SE, UK, AUS) • Global prognos: kardiovaskulär sjukdom 4:e vanligaste dödsorsaken år 2020

  6. Vad är orsaken? • Primär (essentiell) • Sekundär • Renala • Endokrina • Övriga

  7. Behandlingsmål • Att förebygga kardiovaskulär sjukdom såsom • Stroke • Hjärtinsufficiens • Kranskärlssjukdom • Delmål: • Sänka <90 mmHg • Eliminera riskfaktorer

  8. Minskning av stroke-dödsfall

  9. Riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom • Hypertoni • Tidigare kardiovaskulär sjukdom • Njursjukdom, Diabetes mellitus • Höga LDL, totalkolesterol och fibrinogenvärden • Obesitas, Fysisk inaktivitet • Rökning, Alkohol • Övriga - såsom ålder, kön, ärftlighet, psyko-sociala

  10. Prognospåverkande faktorer • Riskfaktorer • Organskador (Target organ damage =TOD) • Ögonbottenförändring • Vänsterkammarhypertrofi • Kärlsjukdom ex aneurysm • Associerade kliniska tillstånd (ACC) • Aterosklerossjukdom • Diabetes mellitus • Mikroalbuminuri

  11. Strategi för riskbedömning

  12. Behandlingsgång Hypertoni DBT≥90 mmHG ≥105 mmHG 90-104 mmHg Livsstil Läkemedel Livsstil 3 mån 100-104 mmHG 90-99 mmHG Livsstil Läkemedel Livsstil 6 mån 90-94 mmHG 90-94 mmHG *beroende av riskfaktorer Fortsatta kontroller, överväg läkemedel* Överväg läkemedel*

  13. Behandlingseffekter

  14. Farmakologiska möjligheter • Reduktion av CO • Reduktion av PR • Hämning i Vasomotorcentrum

  15. CNS Alfa2-agonister Baroreceptorer Alfa2-agonister Alfa2-agonister • KÄRL • HJÄRTA Betablockare Alfa1-antagonister Perifer resistens Hjärtminutvolym Ca-antagonister AII-antagonister Blodvolym Diuretika Diuretika Arteriellt tryck Na utsöndring Hydralazin Renalt blodflöde Betablockare Aldosteron • NJURE LUNGA BINJURE Renin ACE ACE-hämmare AI Angiotensinogen Angiotensinoge AII

  16. Hämning i Vasomotorcentrum • Alfaagonister • ”false transmitter”

  17. Reduktion av PR Direkta vasodilaterare • Kalciumantagonister • Diuretika • AngiotensinIIrec. antag. • Alfaantagonister • Hydralazin • Organiska nitrater Indirekta vasodilaterare • ACE-hämmare • Betablockare

  18. Reduktion av CO • Betablockare • (Diuretika) • (Kalciumantagonister)

  19. Läkemedelskategoriervid hypertoni • Förstahandsmedel • Diuretika • ACE hämmare • Andrahandsmedel • Kalciumantagonister • Betablockare • Angiotensin II receptor antagonister • Övriga • Alfaantagonister • Alfaagonister

  20. Renin - tryck i afferent arteriol - Na/Cl- i macula densa-celler - sympatikus och beta1

  21. +/-

  22. ACE hämmare/AT1-blockare • Angiotensin 1 analog - hämmar angiotensin 1 spjälkning (ACE-hämmare) • AT1-receptorblockerare (AT1-blockare) • Reverserar hjärtmuskelhypertrofi • Biverkningar: • Initial hypotension, hosta (ACE-hämmare)

  23. Angiotensinogen Renin ACE Bradykinin Angiotensin I Alternativa vägar (chymase bl.a.) Angiotensin II Bradykinin AT1-rec (TPR, H2O-retention)

  24. Diuretika • Volym? [Na+] i glatta muskelceller? Maximal blodtryckssänkning vid lägre doser än för diures. • Tiazider • Distala tubuli, secerneras i prox tubuli • Metabola biverkningar • Loopdiuretika • Ascenderande Henly’s slynga, vid nedsatt njurfunktion • Ototoxiskt • Kaliumsparande • Aldosteronantagonist förutsätter aldosteronaktivitet

  25. Nefronet Kaliumsparande diuretika Tiaziddiuretika Na+ Na+ Na+ Na+ Cl- Na+ H+ H+ K+ Na+ Na+ Cl- Cl- H20 Loopdiuretika 65% Na- återupptag 10% Na 25% Na

  26. Loopdiuretika Tiaziddiuretika Na+ Na+ Na+ P Na+ P P Na+ K+ S K+ K+ K+ K+ S Cl- K+ S K+ Spironolakton Na+ Cl- S Cl- Cl- Lumen (urin) Lumen (urin) Lumen (urin) Amilorid

  27. Betablockare • Oselektiva betablockare • Selektiva beta1-blockerare • Minskar CO, renininsöndring, central effekt • Ex biverkningar: • Metabola biverkningar, mardrömmar, trötthet, extremitetskyla

  28. Ca2+-antagonister • Sänker PR, afterload > preload • Varierande grad av negativ kronotropi och inotropi • Hjärtselektiva, intermediera och kärlselektiva • Biverkningar ex: • Takykardi (kärl-selektiva), förstoppning, ankelödem • Ingen effekt på njurfunktion - inga laboratorieprov

  29. Jämförelse mellan olika antihypertensiva läkemedel avseende metabola bieffekter

  30. Läkemedel Tilläggsindikation Möjlig kontraindikation Diuretika Hjärtsvikt Diabetes Systolisk hypertoni   Beta-blockerare Ischemisk hjärtsjukdom Astma, KOL Sekundär profylax efter hjärtinfarkt Perifer kärlsjukdom ACE-hämmare Hjärtsvikt Graviditet Diabetesnefropati Misstanke om njurartärstenos Mikroalbuminuri Calciumantag. Angina pectoris Hjärtsvikt Systolisk hypertoni Perifer kärlsjukdom Alfa-blockerare Prostatahypertrofi   A-II-antagonister Biverkningar med andra läkemedel, Graviditet angioödem Misstanke om njurartärstenos

  31. Tillstånd som påverkar valet av antihypertensivt läkemedel

  32. Jämförelse mellan två eller flera antihypertensiva läkemedel *Diuretika jämfört med beta-blockerare: ingen säker skillnad.   *ACE-hämmaren har visats vara lika effektiv som diuretika och beta-blockerare för att minska risken för CVD morbiditet och mortalitet. *ACE-hämmaren enalapril och Ca-antagonisten felodipin jämfört med diuretika och beta-blockare hos äldre (70-84 år): alla medlen har visats vara lika effektiva för att minska risken för CVD mortalitet och morbiditet.  *Ca-antagonisten diltiazem jämfört med diuretika och beta-blockerare: ingen skillnad beträffande risk för CVD mortalitet, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.

More Related