1 / 13

20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?. Anders Böhlmark och Helena Holmlund. Introduktion.

draco
Download Presentation

20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Anders Böhlmark och Helena Holmlund

  2. Introduktion • Likvärdighet handlar om att alla barn ska ges lika tillgång och lika möjlighet att nå skolans kunskapsmål oavsett ”ovidkommande” faktorer som t.ex. kön, migrationsbakgrund, socioekonomisk bakgrund och geografisk hemvist. • Elevens familjebakgrund är mycket starkt relaterad till hennes utbildningsresultat. • Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren – hur har det påverkat likvärdigheten?

  3. Syfte • Belysa utvecklingen av likvärdigheten i kunskap i grundskolan 1988-2009. • Skolans och familjens betydelse för betyg i åk 9 (matematik och engelska). • Notera skillnad mellan ojämlikhet i betygssättning och ojämlikhet i kunskap. • Resultat från internationella kunskapstestet PISA. • Undersöka effekterna av fria skolval på socioekonomisk sortering och likvärdighet.

  4. Skolans betydelse för elevens resultat har ökat

  5. Skolans betydelse för elevens resultat har ökat • Ökningen av skolfaktorernas betydelse beror delvis på ökad socioekonomisk segregation • Har ökad segregation påverkat likvärdigheten? • Har ojämlikheten i skolprestationer mellan barn med olika familjebakgrund förändrats?

  6. Andel total variation i betyg som förklaras av familjefaktorer – samvariation i betyg mellan syskon

  7. Fallande resultat för både hög- och lågpresterande elever • Båda de internationella kunskapstesten PISA och TIMSS visar på fallande resultat för svenska elever, både bland hög- och lågpresterande. • Tyder på att skolan har ett effektivitetsproblem snarare än ett jämlikhetsproblem.

  8. Ökad socioekonomisk skolsegregation – men ej ökad ojämlikhet i utbildningsprestation • Varför? Möjliga förklaringar är • Kamratgruppseffekterna är små • Positiva effekter av sortering • Kompensatorisk resursfördelning fungerar väl • Eller mekanismer som motverkar segregationens negativa effekter • Ökat deltagande i förskola • Ökad jämlikhet i föräldragenerationen

  9. Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet • Idag går ca 10 procent av grundskoleeleverna i en friskola. Men stora skillnader mellan kommuner. • Vi jämför kommuner där andelen elever i friskola har ökat mycket med kommuner där andelen elever i friskola ökat lite eller inte alls. • Har ökad valfrihet haft effekter på segregation och jämlikhet i skolprestation?

  10. Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet • Det fria skolvalet kan förklara ca hälften av ökningen i den socioekonomiska sorteringen till skolor. • Det fria skolvalet har däremot inte lett till större ojämlikhet i elevers resultat i kommunen totalt sett.

  11. Bör vi oroa oss för ökad sortering? • Forskning visar att segregation kan ha både positiva och negativa effekter för elevers prestationer. • Segregation kan ha negativa effekter för sammanhållningen i samhället.

  12. Slutsatser • För att förhindra sortering som inte beror på preferenser bör antagningssystemet till populära friskolor på grundskolenivå ses över: • Kötid som idag tillämpas vid intagning till populära friskolor kan verka sorterande i och med att väletablerade och välinformerade föräldrar tidigt ställer sina barn i kö. • Vi föreslår ett lotteriförfarande för att fördela åtråvärda skolplatser, på så sätt minskar betydelsen av elevens bakgrund. • Alla familjer måste få objektiv och lättillgänglig information om skolornas kvalitet för goda förutsättningar till ett aktivt val, och för en sund konkurrens mellan skolor.

  13. Slutsatser • Uppföljning av hur betydelsen av föräldrabakgrund för elevers prestationer utvecklas, med olika tillgängliga data. • De kraftfullaste åtgärderna för att minska familjebakgrundens betydelse ligger sannolikt inte i minskad segregering, utan i andra åtgärder som t.ex. förskolan och skolans inre arbete.

More Related