130 likes | 288 Views
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?. Anders Böhlmark och Helena Holmlund. Introduktion.
E N D
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Anders Böhlmark och Helena Holmlund
Introduktion • Likvärdighet handlar om att alla barn ska ges lika tillgång och lika möjlighet att nå skolans kunskapsmål oavsett ”ovidkommande” faktorer som t.ex. kön, migrationsbakgrund, socioekonomisk bakgrund och geografisk hemvist. • Elevens familjebakgrund är mycket starkt relaterad till hennes utbildningsresultat. • Den svenska grundskolan har genomgått stora förändringar de senaste 20 åren – hur har det påverkat likvärdigheten?
Syfte • Belysa utvecklingen av likvärdigheten i kunskap i grundskolan 1988-2009. • Skolans och familjens betydelse för betyg i åk 9 (matematik och engelska). • Notera skillnad mellan ojämlikhet i betygssättning och ojämlikhet i kunskap. • Resultat från internationella kunskapstestet PISA. • Undersöka effekterna av fria skolval på socioekonomisk sortering och likvärdighet.
Skolans betydelse för elevens resultat har ökat • Ökningen av skolfaktorernas betydelse beror delvis på ökad socioekonomisk segregation • Har ökad segregation påverkat likvärdigheten? • Har ojämlikheten i skolprestationer mellan barn med olika familjebakgrund förändrats?
Andel total variation i betyg som förklaras av familjefaktorer – samvariation i betyg mellan syskon
Fallande resultat för både hög- och lågpresterande elever • Båda de internationella kunskapstesten PISA och TIMSS visar på fallande resultat för svenska elever, både bland hög- och lågpresterande. • Tyder på att skolan har ett effektivitetsproblem snarare än ett jämlikhetsproblem.
Ökad socioekonomisk skolsegregation – men ej ökad ojämlikhet i utbildningsprestation • Varför? Möjliga förklaringar är • Kamratgruppseffekterna är små • Positiva effekter av sortering • Kompensatorisk resursfördelning fungerar väl • Eller mekanismer som motverkar segregationens negativa effekter • Ökat deltagande i förskola • Ökad jämlikhet i föräldragenerationen
Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet • Idag går ca 10 procent av grundskoleeleverna i en friskola. Men stora skillnader mellan kommuner. • Vi jämför kommuner där andelen elever i friskola har ökat mycket med kommuner där andelen elever i friskola ökat lite eller inte alls. • Har ökad valfrihet haft effekter på segregation och jämlikhet i skolprestation?
Effekter av det fria skolvalet på socioekonomisk sortering och likvärdighet • Det fria skolvalet kan förklara ca hälften av ökningen i den socioekonomiska sorteringen till skolor. • Det fria skolvalet har däremot inte lett till större ojämlikhet i elevers resultat i kommunen totalt sett.
Bör vi oroa oss för ökad sortering? • Forskning visar att segregation kan ha både positiva och negativa effekter för elevers prestationer. • Segregation kan ha negativa effekter för sammanhållningen i samhället.
Slutsatser • För att förhindra sortering som inte beror på preferenser bör antagningssystemet till populära friskolor på grundskolenivå ses över: • Kötid som idag tillämpas vid intagning till populära friskolor kan verka sorterande i och med att väletablerade och välinformerade föräldrar tidigt ställer sina barn i kö. • Vi föreslår ett lotteriförfarande för att fördela åtråvärda skolplatser, på så sätt minskar betydelsen av elevens bakgrund. • Alla familjer måste få objektiv och lättillgänglig information om skolornas kvalitet för goda förutsättningar till ett aktivt val, och för en sund konkurrens mellan skolor.
Slutsatser • Uppföljning av hur betydelsen av föräldrabakgrund för elevers prestationer utvecklas, med olika tillgängliga data. • De kraftfullaste åtgärderna för att minska familjebakgrundens betydelse ligger sannolikt inte i minskad segregering, utan i andra åtgärder som t.ex. förskolan och skolans inre arbete.