230 likes | 367 Views
Började med att inventera närområdet ca 4 mils radie. Resultatet!. 100 000 m 3 /ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm 3 CH 4 CO 2 reduktion ca 15 000 ton. Investering ca 65 miljoner / indikationsanbud
E N D
Resultatet! 100 000 m3/ton rötbart substrat 50 GWh motsvarande ca 5,6 miljoner liter bensin 8,7 miljoner mil á 0,64 Nm3CH4 CO2 reduktion ca 15 000 ton. Investering ca 65 miljoner / indikationsanbud 40 arbetstillfällen (0,8/GWh enl. Biogas Mitt Gävle/Dala) Bruttovärde exkl. moms vid tankställe ca 56 miljoner
Projektering Affärsplan Bygglov Upphandling BYRÅKRATIPROCESSEN 2013-10-16 Byggstart våren 2014?? 2013-09-16 Detta är inte rimligt 2013-09-11 2013-09-05 Mars –Maj 2012 2013-04-19 2013-04-03 Oktober 2012 2013-03-07 2013-02-19 Början februari
Beslutade miljömål • EU:s målsättning jmf. med år 1990: 20-20-20 målet • 20 % mindre växthusgas • 20 % mera förnybar energi • 20 % högre energieffektivitet • Dessutom ska förnybar energi inom transportsektorn ökat till 10 % Svensk målsättning år 2020: 40-50-20 målet • 40 % mindre växthusgas • 50 % mera förnybar energi • 20 % högre energieffektivitet Nästan framme! Med en fossiloberoende transportsektor år 2030! Om 16,5 år En Jämtländsk bil ”behöver” 17 år från montageband till skroten
Transporter, miljö och energin Källor Nationella biogasstrategin Biogashandböcker SLU, Skogsvårdsstyrelsen, Energimyndigheten Naturvårdsverket Biogas i alla väderstreck Envirum. (kollade upp vår egen förstudie) macklean (LRF) Högskolor och universitet Studiebesök, 7 st. Forskare (90 % CO2 bort) Världsbanken, EU, Sverige, Jämtland
Biometanstrategi Jämtland. Körsträckor Kommun Antal fossila mil GWh 1990 GWh 2030 Ragunda 4 783 630 34,1 25,9 Bräcke 5 421 096 38,6 29,3 Krokom 11 624 508 82,8 62,9 Strömsund 9 681 855 68,9 52,4 Åre 8 537 836 60,8 46,2 Berg 6 414 522 45,7 34,7 Härjedalen 8 514 662 60,6 46,1 Östersund 36 864 737 262,5 199,5 TOTALT 91 842 846 653,9 497,0 Taxi 10 % ökning 18 Länstrafik och stadsbussar 10 % ökning 40 Bilåkandet minskar 5 % ÅR 2030 555 GWh Lastbilar, traktorer och fritid ??? ca 95 GWh Summa länsbehov år 2030 650 GWh Förutsatt att 100 % väljer gasdrift! Att Sveriges 40/50/20 mål jmf år 1990 nås med en fossiloberoende fordonsflotta år 2030
Biometanstrategi Jämtland. Våra resurser Kommun Ha 1985 Ha 2010 Skillnad GWh till foder teoretiskt Ragunda 3 248 1 111 2 137 47 Bräcke 2 638 900 1 738 38 Krokom 9 632 6 060 3 572 95 Strömsund 5 320 1 904 3 416 76 Åre 5 270 3 280 1 990 52 Berg 6 700 4 160 2 540 67 Härjedalen 1 600 990 610 16 Östersund 11 690 5 560 6 130 144 TOTALT 46 098 23 965 22 133 535 FRÅN GÖDSEL ?? 100 MEJERIAVFALL 15 MATAVFALL 5 Fiskrens, slaktavfall och övrigt 10 SUMMA TEORETISKT MÖJLIGT 665 GWh Allt baserat på vanlig vall!!!!! Länsbehovet 2030 ca 555 GWh Motsvarande ca 5 000 ha Vi vet också att det finns ca 10 000 ha utanför statistiken. Jag själv har 10 av dom. Betydande arealer utboägda.
Behoven Planeringsmål till 2030 ca 555 GWh. Förutsatt 100 % gasdrift Fram till år 2030: 20 % effektivare motorer från 0,8 till 0,64 l/mil (Jmf. 20% målet) 10 % mera kollektivtrafik och Taxi 5 % mindre bilkörande från 91,8 till 87,2 miljoner mil/år Lantbruket, Energigröda och gödsel klarar detta ensam Vid 50 % andel gasfordon behövs ca 325 GWh Å då behövs ca 7 Hammerdalsanläggningar. Projektmålsättning. En anläggning i varje kommun. Ragunda och Krokom har precis startat inventeringsfasen.
Biometanstrategi Jämtland. Nötflytgödsel 213 Svinflytgödsel 268 Hönsgödsel 247 Fast gödsel 250 Fårgödsel 250 Hästgödsel 170 Vall, Rörflen etc. 300 Halm 207 Potatis/blast 411/317 Sockerbeta/blast 413/337 Majs 351 Spannmål 390 - 400 Äggmassa 520 Frityrfett 757 Mejeriavfall 520 Matavfall från olika håll 460 –650 Deg/Bröd 290/350 Slaktavfall 430 - 540 Fiskrens 930 Men inte det här! Ts, Vs, Kol, Kväve, pH, före och efter, metanhalt och CO2 innehåll utifrån Jämtländska förutsättningar. Detta vet vi! Nm3CH4/ton Vs utifrån Sydsvenska förutsättningar Och definitivt inte samrötningseffekten Antas vara 2 till 4 gånger ??????
Demonstrations- och försöksanläggningar med systemtänkande för god energieffektivitet, där råvaror används optimalt, måste uppmuntras. Biometanstrategi Jämtland Saknad kunskap/samrötningseffekten 55,4 % skillnad mellan bästa och sämsta försök Varje försök minst 40 dagar å vi borde göra kanske 100 försök = 4000 dagar eller 13,5 år med ett lab. .
Länsstrategiplan Privatfordonens miljöbelastning Växthusgaser totalt Sverige ca 61 449 000 6,5 11 353 Absorption från mark och vatten ca 35 232 000 3,7 6 510 ”Nettoutsläpp” ca 26 217 000 2,8 4 843
Marknaden var finns den?
Biometanstrategi Jämtland En Europeisk pilotregion och föregångare ? Varför just Jämtland? Stort län, plats för många anläggningar, omställningen kräver med fysisk nödvändighet arealer Har resurser så det räcker och blir över till ”export” Saknar produktion och infrastruktur Lagom stor ”experimentverkstad” att börja med. Bör få såväl Nationell som Europeisk uppbackning Resurscentrum för tillämpad forskning kring samrötning. Håll koll på skogsavfall Glest befolkat, stort bilberoende
Länsstrategiplan Vad kostar det här då? Ca 1 300 000 kr/GWh eller ca 715 000 000 Kr för 555 GWh tillkommer infrastruktur Sysselsättningseffekt totalt: 0,8 jobb/GWh = 450 st. Källa: Biogas Mitt, Gävle/Dala Vindkraft Ca 3 400 000 Kr/GWh eller 1 900 000 000 för 555 GWh Inkl. infrastruktur Källa: Daehlie kraft AB
Vi vet redan varför … … och vart vi ska. Nu ska vi ta reda på hur … … och komma till skott! Avgränsningar till faktorer inom energitillförsel och energianvändning som påverkar resultatet. Metangasutsläpp från boskap och avfallstippar samt metan- och dikväveoxidutsläpp från odling av marker ingår inte.
Länsstrategiplan Om vi vill krävs: • Politiskt mod och visionär kraft • `å inte bara prat, konferenser, rapporter och utredningar • Samsyn på vad som behövs och fokus på rätt sak • Beslut i dag! 16,5 år till 2030 • Resurser avsättas • Folk besjälade av uppgiften • Tillstånd att misslyckas ibland • Legitimitet • Projektledning Matavfallet är ett moraliskt bekymmer Avloppsslam ett kvittblivningsproblem Båda marginella som biometanråvara