DEN SKANDINAVISKA MYNT-UNIONEN (SMU) 1873-1924

1. DEN SKANDINAVISKA MYNT-UNIONEN (SMU) 1873-1924 Norges Bank konferens Bogstad Gård 7 juni 2005 Lars Jonung, DG ECFIN, Bryssel

2. NÅGRA FRÅGOR OM SMU 1. VARFÖR BILDADES SMU? 2. HUR FUNGERADE SMU? 3. VILKA EFFEKTER HADE SMU? 4. VARFÖR UPPLÖSTES INTE SMU 1905? 5. VARFÖR UPPLÖSTES SMU 1914-1920? 6. KUNDE SMU HA RÄDDATS AV WICKSELL? 7. KAN OCH BÖR SMU ÅTERSKAPAS? 8. VAD SÄGER SMU OM “ENDOGENISERING” AV VALUTAUNIONER – OM EURONS FRAMTID? 9. VAD SKILJER SMU FRÅN EMU? 10. VILKET SLUTBETYG BÖR SMU FÅ?

3. 1. VARFÖR BILDADES SMU? • LÅNG TRADITION AV SNARLIKA MYNTENHETER • VISS OREDA I GRÄNSHANDELN • DECIMALSYSTEMET ETT MÅL • SKANDINAVISMEN? • ÖVERGÅNGEN TILL GULD INTERNATIONELLT (UK OCH TYSKLAND) – VIKTIGASTE FAKTORN • SKANDINAVISKA EKONOMMÖTEN

4. 2. HUR FUNGERADE SMU? • VILKEN MYNTENHET SKULLE VÄLJAS? • ENGELSK VALUTA - PUNDET – FÖR KOMPLICERAT • FRANSK VALUTA - BIMETALLISM – FÖR KOMPLICERAT • TYSK VALUTA – DANSKT MOTSTÅND • RESULTATET: EN SKANDINAVISK MYNTENHET: KRONAN.

5. 2. HUR FUNGERADE SMU? • EN KRONA = 1/2480 KILO GULD • EN KRONA = 100 ÖREN • HUVUDMYNTEN: 10 OCH 20 SKANDINAVISKA KRONOR • SKILJEMYNTEN SILVER OCH KOPPAR • SVERIGE-DANMARK PÅ GULD 1873 • NORGE TILLKOM 1875 – VARFÖR?

6. 2. HUR FUNGERADE SMU? • LAGLIGT BETALNINGSMEDEL I SAMTLIGA LÄNDER • 1885 KOSTNADSFRIA DRAGNINGSRÄTTER PÅ STÖRRE BELOPP HOS DE TRE CENTRALBANKERNA • INBÖRDES VÄXELKURSER 1:1:1 • SMU VAR TILL EN BÖRJAN EN MYNTUNION MEN BLEV I REALITETEN EN SEDELUNION GENOM TVÅ STEG • 1894 ACCEPTERADE NORGES OCH SVERIGES CENTRALBANKER VARANDRAS SEDLAR TILL LIKA VÄRDE • 1901 SAMMA STEG MED DANMARK

7. 2. HUR FUNGERADE SMU? • DANMARK, SVERIGE OCH NORGE INGICK I DEN KLASSISKA GULDMYNTFOTEN • SMU GICK LÄNGRE I FORM AV VALUTAPOLITISKT SAMARBETE: • GEMENSAM VALUTAENHET – KRONAN • GEMENSAMMA SKILJEMYNT OCH SEDLAR. • DET MEST LÅNGTGÅENDE SAMARBETET FÖRE 1914 – INGEN MOTSVARIGHET BLAND ÖVRIGA MULTINATIONELLA VALUTAUNIONER SOM DEN LATINSKA. • INGA GULDPUNKTER FANNS INOM SMU

8. 3. VILKA EFFEKTER HADE SMU? • DE TRE NORDISKA LÄNDERNA VAR MEDLEMMAR AV DEN KLASSISKA GULDMYNTFOTEN • PROBLEMET ÄR ATT ISOLERA EFFEKTERNA AV DEN KLASSISKA GULDMYNTFOTEN FRÅN EFFEKTERNA AV SMU. • VÅR KUNSKAP ÄR BEGRÄNSAD

9. 3. VILKA EFFEKTER HADE SMU? • NOMINELLA EFFEKTER • PRISNIVÅN, RÄNTENIVÅN OCH PENNINGMÄNGDEN UTVECKLADES SNARLIKT I DE TRE LÄNDERNA • DE UTGJORDE NOMINELLT SETT ETT VALUTAOMRÅDE

10. 3. VILKA EFFEKTER HADE SMU? • REALA EFFEKTER GEMENSAM VALUTA UNDERLÄTTADE INVESTERINGS- OCH KAPITALFLÖDEN MELLAN DE TRE LÄNDERNA. SVENSKA INVESTERINGAR I NORGE. DANSKA INVESTERINGAR I SKÅNE. VALUTAUNION UTAN FRIHANDEL. MÄRKLIGT ARRANGEMANG. HÄR BEHÖVS FORSKNING

11. 4. VARFÖR UPPLÖSTES INTE SMU 1905? POLITISK SAMSYN ÄR DET KLISTER SOM HÅLLER IHOP VALUTAUNIONER I. NATIONELLA VALUTAUNIONER: ITALIEN, USA, TYSKLAND II. MULTINATIONELLA VALUTAUNIONER: DEN LATINSKA OCH DEN SKANDINAVISKA

12. 4. VARFÖR UPPLÖSTES INTE SMU 1905? EN UPPLÖSNING AV EN POLITISK ENHET LEDER SOM REGEL TILL UPPLÖSNING AV DEN VALUTAUNION SOM DEN POLITISKA ENHETEN OMFATTAR SOVJETUNIONEN - RUBELZONEN TJECKOSLOVAKIEN JUGOSLAVIEN ÖSTERRIKE-UNGERN KOLONIALVÄLDEN

13. 4. VARFÖR UPPLÖSTES INTE SMU 1905? UNDANTAG IRLAND OCH PUNDET NORGE OCH SVERIGE VARFÖR HÖLL SMU 1905? BÄGGE LÄNDERNA VAR PÅ GULDMYNTFOT. BÄGGE LÄNDERNA HADE SINA EGNA CENTRALBANKER OCH SINA EGNA SEDLAR OCH MYNT. FANNS INGET INCITAMENT ATT ÄNDRA MYNTSYSTEMET NÄR NORGE BLEV SJÄLVSTÄNDIGT . SVERIGE SA UPP ÖVERENSKOMMELSEN OM DRAGNINGSRÄTTER FRÅN 1885. NYTT AVTAL TILLKOM SENARE

14. 5. VARFÖR UPPLÖSTES SMU 1914-1924? • SMU UPPLÖSTES GRADVIS 1914-1924 • I AUGUSTI 1914 GJORDES SKANDINAVISKA SEDLAR OINLÖSLIGA I GULD. INGEN FÖRSTOD KONSEKVENSERNA FÖR SMU AV DETTA STEG. • KURSEN FÖR SEDLAR BÖRJADE AVVIKA FRÅN PARIKURSEN. • ÄVEN SKILJEMYNTEN FICK TILL SLUT SKILDA KURSER. • HADE SVERIGE, NORGE OCH DANMARK HÅLLIT SIG KVAR VID GULDMYNTFOTEN HADE SMU KANSKE KLARAT SIG GENOM KRIGET.

15. 5. VARFÖR UPPLÖSTES SMU 1914-1924? • DEN SKANDINAVISKA MYNTUNIONEN SAKNADE EN GEMENSAM CENTRALBANK VILKET BIDROG TILL DESS UPPLÖSNING. • CENTRAL KONTROLL ÖVER PRODUKTIONEN AV MONETÄR BAS ÄR VIKTIG FÖR ÖVERLEVNADEN HOS EN VALUTAUNION

16. 6. KUNDE SMU HA RÄDDATS AV WICKSELL? KNUT WICKSELL (1851-1926) VAR DEN LEDANDE PENNINGEKONOMEN I SKANDINAVIEN UNDER DENNA TID. HAN VAR VARM SKANDINAVIST, SAMBO MED ANNA BUGGE (1862-1928) FRÅN EGERSUND, NORGE. KNUT WICKSELL - “FATHER OF INFLATION TARGETING” 1917 LADE WICKSELL FRAM ETT FÖRSLAG FÖR ATT GE SMU EN STABIL GRUND.

17. 6. KUNDE SMU HA RÄDDATS AV WICKSELL? WICKSELLS FÖRSLAG: • SMU SKALL HA SAMMA STRUKTUR SOM FEDERAL RESERVE SYSTEMET • SMU SKALL BYGGA PÅ EN PAPPERSMYNTFOT • SMU SKALL HA SITT SÄTE I GÖTEBORG • SMU SKALL HA ETT PRISSTABILISERINGSMÅL DETTA ÄR EN DESIGN SOM ÄR SNARLIKT ECB-SYSTEMET

18. 6. KUNDE SMU HA RÄDDATS AV WICKSELL? WICKSELLS FÖRSLAG SKULLE SKAPAT EN VALUTAUNION MED EN CENTRALBANK FRIKOPPLAD FRÅN GULDET. SMU SKULLE HAR ÄNDRATS PÅ ETT SÄTT SOM SKULLE GETT DET ETT NYTT OCH LÄNGRE LIV. MIN HYPOTES: SMU SKULLE HAR ÖVERLEVT FÖRSTA VÄRLDSKRIGET, 1920-TALET OCH 1930-TALET

19. 6. KUNDE SMU HA RÄDDATS AV WICKSELL? EN DJÄRV HYPOTES: HITLER SKULLE INTE VÅGAT ANGRIPA DE TRE SKANDINAVISKA LÄNDERNA 1940. DE UTGJORDE JU ETT VALUTALAND. DET HADE VARIT SVÅRT ATT ANGRIPA EN DEL AV VALUTAUNIONEN OCH LÄMNA EN ANNAN DEL UTANFÖR. EN GEMENSAM SKANDINAVISK VALUTA HADE KANSKE GETT NORDEN FRED?

20. 7. KAN OCH BÖR SMU ÅTERSKAPAS? ETT SVAR FINNER VI I TEORIN FÖR OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN. • OPTIMALT VALUTAOMRÅDE: GEOGRAFISKT OMRÅDE INOM VILKET VINSTERNA AV EN GEMENSAM VALUTA ÖVERVÄGER KOSTNADERNA. • TEORIN FÖR OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN ANGER ETT ANTAL VILLKOR SOM BÖR UPPFYLLAS FÖR MEDLEMSKAP I EN VALUTAUNION

21. Landsspecifika kriterier • Hög grad av produktdiversifiering inom landet • Hög grad av pris- och löneflexibilitet inom landet • Unionsspecifika kriterier • Hög grad av faktorrörlighet inom unionen • Stor likhet i konjunkturmönster inom unionen • Stor likhet i penningpolitik inom unionen • Stor likhet i finanspolitik inom unionen • Hög regional integration • Geografisk närhet

22. Land Grad av faktor-rörlighet (migration) (1) Liknande industri-struktur (2) Konjunkt-urell sam-variation (3) Penning-politisk likhet (4) Finans-politisk likhet (5) Regional integration(6) Geografisk närhet (7) Genomsnitt-lig ranking (8) Finland 10 9 10 9 3 10 10 8.7 Danmark 8 1 3 10 10 8 8 6.9 Norge 9 7 2 8 2 9 9 6.6 Tyskland 7 8 5 1 7 7 7 6.0 Frankrike 2 4 8 7 9 4 3 5.3 USA 6 10 1 5 8 5 1 5.1 Storbritannien 5 5 4 6 5 6 4 5.0 Österrike 4 6 6 2 6 1 5 4.3 Holland 1 3 7 3 4 3 6 3.9 Italien 3 2 9 4 1 2 2 3.3

23. 7. KAN OCH BÖR SMU ÅTERSKAPAS? • VALUTAPOLITISKT SETT HAR SVERIGE MEST GEMENSAMT MED SINA NORDISKA GRANNAR ENLIGT TABELLEN. • SVERIGE OCH NORGE HAR ETT INFLATIONSMÅL. • DANMARK HAR EN SEDELFOND TILL EURON – VILKEN I SIN TUR ÄR BASERAD PÅ ETT INFLATIONSMÅL.

24. SMU EMU SkillnaderPenningpolitiken:CentralbankssystemMonetär regel .En centralbank i varje medlemslandMetallmyntfot med fast kurs till guldet .En gemensam centralbank (ECB)Pappersmyntfot med prisstabilitet som mål Finanspolitiken:KoordineringsgradOffentlig sektorStatsskuld Ingen samordningLiten offentlig sektorLiten statsskuld SamordningStor offentlig sektorStor statsskuld Arbetsmarknaden:RörlighetArbetslöshetFackföreningar Stor emigrationLågFramväxande, svaga fackföreningar Liten rörlighetHögStarka fackföreningar. Korporativism Politiska systemet:StyrelseformHandelspolitikDet politiska stödet för internationellt penningpolitiskt samarbete Framväxande parlamentarismTullar inom valutaunionenStarkt stöd Demokratier med majoritetsbeslutFrihandel inom valutaunionenSplittrat stöd LikheterKapitalmarknaden Stor finansiell integration Stor finansiell integration

25. 7. KAN OCH BÖR SMU ÅTERSKAPAS? • DET VAR TROLIGEN ”ENKLARE” FÖR DANMARK, NORGE OCH SVERIGE ATT BILDA SMU PÅ 1800-TALET ÄN ATT BILDA EN VALUTAUNION IDAG. DÅ FANNS GULDET SOM DEN GEMENSAMMA GRUNDEN. • IDAG KRÄVS MER AV EN GEMENSAM PENNINGPOLITISK OCH ALLMÄNPOLITISK SYN. • SKANDINAVISMEN-NORDISMEN ÄR FÖR SVAG FÖR ATT ÅTERSKAPA SMU IDAG. • NORDISKT PENNINGPOLITISKT SAMARBETE INOM RAMEN FÖR EURO-SYSTEMET.

26. 8. VAD SÄGER SMU OM “ENDOGENISERING” AV VALUTAUNIONER – OM EURONS FRAMTID? • TILLKOMSTEN AV EN VALUTAUNION SKAPAR DYNAMISKA EFFEKTER RÖRANDE HANDEL OCH INTEGRATION MM INOM UNIONEN. • TEORIN OM OPTIMALA VALUTAOMRÅDEN SAKNAR DENNA ASPEKT. DEN ÄR STATISK. • VAD SÄGER SMU OM ENDOGENISERINGSPROCESSEN – OM DYNAMIKEN?

27. 9. VAD SKILJER SMU FRÅN EMU? SMU VAR EN DECENTRALISERAD VALUTAUNION EMU ÄR EN CENTRALISERAD VALUTAUNION EMU BACKAS UPP ETT KOMPLICERAT REGELSYSTEM PÅ MÅNGA OMRÅDEN SMU VAR MER AV ETT LÅT-GÅ SYSTEM

28. 10. VILKET SLUTBETYG BÖR SMU FÅ? UTVÄRDERING ÄR ETT NYCKELORD INOM EKONOMISK POLITIK HUR SKALL VI UTVÄRDERA SMU? EN ENKEL METOD: UNDERSÖK VILKA VÄXELKURSARRANGEMANG SOM VARIT DE MEST LÅNGLIVADE.

29. Sveriges växelkurssystem 1732-2005

30. 10. VILKET SLUTBETYG BÖR SMU FÅ? • SMU ÄR DET VÄXELKURSSYSTEM SOM VARAT LÄNGST I SVERIGE. • OCH SMU LEVER MED OSS FORTFARANDE I FORM AV KRONOR OCH ÖREN. • SMU VAR EN DEL AV DEN FÖRSTA GLOBALISERINGSPERIODENS INSTITUTIONER. JÄMFÖRT MED ALLA ANDRA MULTINATIONELLA VALUTAUNIONER VAR SMU MEST FRAMGÅNGSRIKT.

31. 10. VILKET SLUTBETYG BÖR SMU FÅ? ÅTER TILL KNUT WICKSELL: ”VALUTASPÖRSMÅLET I DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA” (EKONOMISK TIDSKRIFT 1925): ”DENNA MYNTUNION JÄMTE DE TILLÄGGS-BESTÄMMELSER, SOM DELS GENOM UTTRYCKLIG ÖVERENSKOMMELSE DELS GENOM PRAXIS FOGADES TILL DEN, OCH SOM MEDFÖRDE, ATT DE TRE LÄNDERNA I DE VIKTIGASTE AVSEENDEN PRAKTISKT TAGET HADE ETT OCH SAMMA PENNINGVÄSEN, KAN SÄGAS HA UTGJORT EN FÖREBILD I SMÅTT TILL DET FRAMTIDA ORDNANDE AV HELA VÄRLDENS PENNINGVÄSEN PÅ EN ENHETLIG BAS, SOM SÅ LÄNGE FÖRESVÄVAT NATIONALEKONOMERNA.”

32. 10. VILKET SLUTBETYG BÖR SMU FÅ? ETT GOTT SLUTBETYG: ”EN FÖREBILD FÖR HELA VÄRLDEN” SÅ SKREV KNUT WICKSELL 1925 – FÖR EXAKT 80 ÅR SEDAN. OCH DE ORDEN STÅR SIG ÄN.

33. DEN SKANDINAVISKA MYNT-UNIONEN (SMU) 1873-1924 Norges Bank konferens Bogstad Gård 7 juni 2005 Lars Jonung, DG ECFIN, Bryssel