Från fred till inbördeskrig

1. Från fred till inbördeskrig de röda vs. de vita

2. 1918-1921 • Efter freden med Tyskland utbröt ett inbördeskrig i Ryssland. • De röda blev angreps av de vita… • De röda = kommunisterna • De vita= godsägare som slogs för sin jord, människor som stödde kyrkan och ville ha tsaren tillbaka och de som stödde de politiska partierna som tvingats bort från parlamentet.

3. Vi försvarar bara moder Ryssland • De vita: fick hjälp av trupper från Frankrike, Storbritannien, USA och Japan. De hoppades på en ny regering som skulle börja kriga mot Tyskland igen. • Invasionen var både ett hot men också ett stöd för de röda, stödet låg i att de frimodigt kunde försvara moder Ryssland mot fienden.

4. Det lönar sig att vara enad… • De röda vann så småningom p.g.a. att de var enade medan de vita var splittrade. • Såklart hade de röda också en fantastisk ledare i Leo Trotskij som organiserade Röda armen. • 6-7 miljoner människor dödades under inbördeskriget.

5. Den siste tsarfamiljen mördades i staden Jekaterinburg i juli 1918

6. Från St Petersburg till Moskva • Under kriget blev åter Moskva • huvudstad i Ryssland. Lenin • och hans män kände sig • säkrare där eftersom staden låg längre in i landet än St Petersburg. 1914 hade staden döpts om till Petrograd. 10 år senare byttes namnet till Leningrad för att hylla den stora revolutionären. Flera gator och städer fick nya namn.

7. Lenin dör • Januari 1924 efter en • tids sjukdom. Han • arbetade hårt och det • knäckte honom och hans hälsa. Redan på hans dödsbädd stod kampen om vem som skulle efterträda honom.

8. Minns du? • 1 a) Vilka var de vita? • Godsägare som slogs för sin jord, människor som stödde kyrkan och ville ha tsaren tillbaka och de som stödde de politiska partier som tvingats bort från parlamentet. Senare även trupper från Frankrike, Storbritannien, USA och Japan. • b) Vilka var de röda? • Kommunisterna • 2) Vilket år dog Lenin? • 1924 • 3) Vem blev hans efterträdare? • Josef Stalin

9. Fundera och analysera • 1) Varför lade sig västländerna i inbördeskriget i Ryssland? • De ville att en ny rysk regering skulle börja krig mot Tyskland igen. • 2) Varför gjordes Moskva åter till huvudstad? • Lenin kände sig säkrare där då staden låg längre in i landet. • 3) Ge några förklaringar till varför de röda segrade i inbördeskriget. • De röda var målmedvetna och enade och hade en överlägren krigsledare i Leo Trotskij medan de vita var splittrade. • 4) Förklara varför Sankt Petersburg bytt namn två gånger. Ta gärna med varför staden i vår tid bytte namn ännu en gång. • St Petersburg lät alltför tyskt och då bytte man till Petrograd. Grad betyder stad på ryska. Tre dagar efter hans död bytte man till Leningrad för att hylla revolutionären Lenin. • 1991 bytte staden åter namn till St Petersburg efter en folkomröstning. 1991… vad hände då?

10. Stalin – terror och industrialisering • Innan Lenin dog, varnade han för Stalin, han ville inte att han skulle efterträda honom. • Men… när Lenin dog hade Stalin redan så mycket inflytande så det gick inte att stoppa honom. 1924 blev han Ryska kommunistiska partiets ledare. • Han skaffade sig snart absolut kontroll över partiet.

11. Han rensade ut sina motståndare, främst de som stått på Trotskijs sida. De anklagades för förräderi och avrättades, tillsammans med många andra som hjälpt både Trotskij och Lenin. • 1928-35 uteslöts 10% ur partiet varje år. De hade inte gjort sin plikt sa man. Inga nya medlemmar antogs heller och 1/3 uteslöts, avrättades eller försvann. • 1936-38 hölls en serie rättegångar mot höga partimedlemmar och militärer och många dömdes till döden för förräderi. 1939 fanns bara Stalin kvar av de femton personer som bildat Lenins första regering. Fyra hade dött en naturlig död, resten hade rensats ut eller avrättats.

12. Var han galen? • De nya partimedlemmarna som så småningom skrevs in sade aldrig emot Stalin. All opposition kvävdes. Människor avlyssnades, överallt och inom alla yrkesgrupper förekom utrensningar och avrättningar. Miljoner stuvades in i tåg och sändes österut till väldiga fångläger i Sibirien. Det krävdes mängder av människor för att bygga landet. Myndigheter fick order att se till att det kom tillräckligt mycket människor, skyldiga som oskyldiga.

13. Dödsterrorn • 1-2 miljoner avrättade • Ca 20 miljoner dog av sjukdom på grund av den omänskliga behandlingen under transporter och i arbetsläger. GULAG kallades det gigantiska system med fångläger och straffanstalter.

14. 5-årsplanen • Stalin lät inför en totalt centralstyrd ekonomi… planekonomin. • Under 5 år var den detaljplanerad, hur mycket varje fabrik och jordbruk skulle producera år för år. Misslyckades man så sågs det som ett brott mot staten och man blev straffad. • Målet var att industrialisera Sovjetunionen – SNABBT!!!

15. 10 år istället för 100 år • Målet var att industrialisera snabbt, det skulle ta Sovjetunionen 10 år istället för de 100 åren det tagit Västeuropa att industrialiseras. Enorma krav ställdes på befolkningen. • Man satsade nästan all kraft på den tunga industrin, den lätta – tillverkning av kläder, tvål, skor och möbler – fick vänta.

16. Tungt med tung industri • För att det hela skulle kunna lyckas – femårsplanerna – var man tvungen att flytta arbetskraften från jordbruken till de tunga industrierna. MEN… • samtidigt behövde produktionen på brödsäd och kött öka… ALLTSÅ • … måste jordbruket mekaniseras.

17. Kolchoser • Femårsplanen, ja, enligt den, 1928-1932, skulle mellan femtio och hundra gårdar slås samman till stora kollektivjordbruk, kolchoser, där skulle traktorer och andra maskiner spara arbetskraft. En del gillade förslagen men andra gjorde motstånd. Bönderna var tvungna att producera långt mer än de klarade av till städerna. Det gjorde att man fick leverera utsädet för nästa år… och de fick svälta ihjäl.

18. Kor och hästar slaktades i protest • 1936 arbetade 90% av bönderna på kolchoser. • Miljoner andra bönder hade lastats på järnvägsvagnar och forslats till arbetsläger. • Tiotusentals bönder hade skjutits och låg i jorden (som nu var kollektivt ägd) • Under 1930-talet gick jordbruksproduktionen ner… det gick långsamt att ersätta de 4 miljoner kor och hästar som slaktats i protest av de bönder som motsatt sig kollektiviseringen

19. Världens näst största industriland …efter USA. 1933-1942: två nya femårsplaner genomfördes, båda inriktade på tung industri. Följden blev att Sovjetunionen blev världens näst största industriland, efter USA. 1940: kolproduktionen hade femfaldigats, elkraften hade nästan tiofaldigats och stålproduktionen hade fyrfaldigats jämfört med 1928.

20. Sovjetunionen lider… • För att lyckas behövde Sovjeterna lida svårt. Arbetarna fick tvätta och lappa de kläder de hade, kanske fick de tvätta utan tvättmedel • Den första femårsplanen räknade med ett par nya skor VART TREDJE ÅR för medborgarna… tänk på det ni (tjejer). • Bostäderna var kalla och mörka, ingen el och värme, gatorna var mörka. Det var ont om bränsle. Parker och torg och gator förföll. • MEN… Sovjetunionen exporterade livsmedel till utlandet för att bekosta sin industrialisering. Miljoner ryssar gick hungriga… det fanns inte mat till den egna befolkningen. Inte förrän 1938 var man ikapp ekonomiskt med livsmedelsproduktionen, alltså som innan kollektiviseringen…

21. Minns du? • 1) Vad betyder ordet GULAG? • Det stora system av fångläger och straffanstalter som fanns i Sovjetunionen. • 2) Vad var en kolchos? • Ett kollektivjordbruk där allting ägdes av staten och bönderna gemensamt brukade jorden. • 3) Ge exempel på vad en femårsplan kunde innehålla. • Där angavs exakt vad varje fabrik och kolchos skulle producera varje år.

22. Fundera och analysera • 1) Vad innebär en planekonomi? • Centralstyrd ekonomi där staten bestämmer vad som ska produceras och till vilket pris det ska säljas. Även lönerna. • 2) Varför måste jordbruket mekaniseras? • Pga effektiviseringen, fler jordbrukare fick flytta till den tunga industrin men trots det var jordbruket tvunget att producera mer brödsäd och kött. • 3) Förklara varför den snabba industrialiseringen krävde så stora uppoffringar av befolkningen. • All kraft var tvunget att satsas på den tunga industrin. Lättare industri fick stå tillbaka, t.ex. skotillverkning, kläder, tvål, elljus i hemmen etc.