Införande av nya hastighetsgränser

1. Införande av nya hastighetsgränser

2. Nya hastighetsgränser • Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket (nuvarande Trafikverket), länsstyrelserna och kommunerna få rätt att använda 10-steg från 30 till 120 km/tim. • Regeringen beslutar om ändring i Trafikförordningen. Ger Vägverket (nuvarande Trafikverket) möjlighet att även använda hastighetsgränserna 80, 100 och 120. • Förändringar i Trafikförordningen gäller från den 2 maj 2008. • Vägverket (nuvarande Trafikverket) ändrar sina föreskrifter så att kommuner och länsstyrelser kan använda 10-intervall vid beslut om lokala trafikföreskrifter.

3. Nya hastighetsgränser – varför? • Dagens system kom till 1971. • ”Lappverk” av olika hastighetsbeslut sedan dess. • Gränserna har inte baserats på människans förmåga att tåla krockvåld. • Nya transportpolitiska delmål har tillkommit. • 20-stegen är för stora ur såväl trafiksäkerhets- som miljösynpunkt. • Vägtransportsystemet kan nyttjas effektivare med hänsyn till alla transportpolitiska delmål. • Acceptansen för hastighetsgränserna bör kunna ökas. • Nya vägtyper har tillkommit.

4. 110-vägarExempel på vägar med helt olika trafiksäkerhetsstandard men med samma hastighetsgräns:

5. Relativ risk att dödas

6. På lång sikt ska… ”…en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna göras till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem.” Ur regeringens proposition

7. Hur går det till? • Trafikverket har under 2008-2009 gjort en översyn av hastighetsgränser på främst 90- och 110-vägar. • Kommuner använder nya hastighetsgränser inom tätbebyggt område. • Länsstyrelser använder nya hastighetsgränser utom tätbebyggt område vid lokala begränsningar. • Översynerna görs i nära samverkan med åtgärdsplanering 2010-2020.

8. Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd • År 2025 har tillgängligheten förbättrats främst på viktiga vägar. Näringslivsvägar har vanligtvis 80 km/tim och arbetspendlingsvägar 100 km/tim. Inriktningen är att i första hand höja lägre hastigheter än att ytterligare öka redan höga hastigheter. • Införandet av nya hastighetsgränser har bidragit till en lägre energiåtgång, mindre koldioxidutsläpp, mindre luftföroreningaroch mindre bullerstörningar i vägtransportsystemet. • Vi har successivt anpassat hastighetsgränserna i enlighet med Nollvisionens krockvåldsprinciper. Hastighetsgränser över 80 km/tim¹ förekommer enbart på vägar som är mötesfria eller vägar med lite trafik. ¹) Fordonsutveckling har gjort att frontalkollision kan klaras i 80 km/tim

9. Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd • Vi har en tydligare koppling mellan vägtyp och hastighetsgräns. • Normal hastighetsgräns för de vanligaste vägtyperna är då: • övriga tvåfältsvägar • tvåfältsväg med räfflad mittlinje • räfflad mittremsa och omkörningsfält • mitträckesvägar • motorväg normalt • motorväg med variabla hastighetsskyltar Gräns för mötesfrihet

10. Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd • År 2025 är integrerade hastighetsstödsystem väl utvecklade och normalt använda i fordon och har minskat risken för att hastighetsgränserna uppfattas som ”plottriga”. • Vi har utvecklat kostnadseffektiva system för varierande hastighetsgränser och andra ITS-baserade stödsystem. • Majoriteten kvinnor och män anser att hastighetsgränserna är tydliga och accepterar nu högsta tillåtna hastighet. • Vi har nu en högre acceptans och efterlevnad med hjälp av stöd och övervakning samt att hastighetsgränserna upplevs som mer logiska. Detta har gynnat trafiksäkerheten framför allt på icke mötesfria vägar samt miljön på det högtrafikerade vägnätet.

11. Blandtrafik • Bostadsgator • Centrumgator • Skolor

12. Gator i huvudnät • Gångbanor • Cyklar på körbanan • Övergångsställen

13. Tätbebyggt område • Trafikleder • Stora korsningsavstånd • Gång- och cykelbana separerad längs vägen

14. Tvåfältsvägar med stor risk för olyckor med döda och svårt skadade(Idag 90-väg utan mitträcke, otillfredsställande sidoområden)

15. Väg viktig för näringslivets transporter – idag 70-väg

16. Vägar med räfflad mittlinje och omkörningsfält < 4000 f/d 5-10 km >1 km >1 km 7-9 m

17. Normal hastighetsgräns på vägar med mitträcke Mötesfria motortrafikleder och landsvägar 2+1, 2+2, 1+1 med räcke och säkra sidoområden

18. Motorvägar Normalt 110 km/tim 120 km/tim med hög trafiksäkerhetsstandard och låg trafik

19. TillgänglighetVägförbindelser som är viktiga att bevara eller sätta en högre hastighet på är vägar viktiga för arbetspendling, de som kan medföra utökade lokala arbetsmarknadsregioner, de som har stor mängd långväga trafik, långa transportavstånd i glesbygd samt vägar som är viktiga för godstransporter. • TrafiksäkerhetFysikens lagar, krockvåld. • MiljöNationella CO2 utsläppsmål, miljökvalitetsnormer för utomhusluft (MKN) och nationella bullermål samt hälsomål. • TrafikantacceptansRimliga, logiska, tydliga och begripliga hastighetsgränser. Stödkriterier för hastighetsval

20. Vid bedömning av säker hastighet har sidoområde och mittseparation störst betydelse Olyckstyper statliga vägar 2006Dödsolyckor

21. Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för personbilar

22. Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning tunga lastbilar med släp

23. Utsläpp av koldioxid från vägtransporter i Sverige

24. Hastighetens betydelse för relativa partikelemissionen under våren

25. Hastighetens betydelse för kväveoxider

26. BullerstörningarExempel på bullerstörningar längs en och samma väg vid olika hastigheter

27. BullerstörningarFörändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns

28. BullerstörningarFörändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns

29. Vid utredning om förändrad hastighetsgränsDär människor bor bör lägre hastighetsgräns sättas. Om bullret är mer än 10 dBA över riktvärdena skall åtgärder mot buller vidtas enligt regeringsbeslut.

30. Hastighetsöversyn integrerat med åtgärdsplanering

31. Översynen 2008-2009 • Rätt hastighet på de statliga vägarna har medfört positiva förändringar: • ca 14 färre dödade per år. • Minskade koldioxidutsläpp med ca 32 000 ton per år • Ökad restid ca 3 miljoner tim/år, dock små restidsförändringar • för tung trafik. • Samhällsekonomisk nytta ca 115 miljoner kronor/år.

32. Nya hastighetsgränser – plottrigt? • Förändringar ska ske på längre sammanhängande sträckor. • Väg- och gatunätet ska inte delas upp i flera delsträckor där samtliga 10-steg används. • I framtiden kan man överväga att slopa något eller några mellanliggande steg.

33. Nya hastighetsgränser – tydligt • Förändringen innebär en tydligare och mer frekvent skyltning för att trafikanten ska känna sig trygg med vilken hastighetsgräns som gäller. • Vägmärke för motorväg och tätbebyggt område kommer alltid att kompletteras med vägmärket för hastighetsbegränsning. • Trafikanterna ska känna en tydlig koppling mellan vägens utformning och hastighetsgräns.

34. Undvik plottrighet De nya gränserna bör tillämpas på längre sammanhängande sträckor kopplat till en viss vägtyp och vägens säkerhetsstandard så att det blir tydligt för trafikanterna vilken hastighetsgräns som gäller. Motorväg minst 3-4 mil 2+1 minst 10 km Farliga tvåfältsvägar minst 5-10 km

35. Kritiska framgångsfaktorer • Att trafikanterna förstår och respekterar de nya hastighetsgränserna. • Att vi lyckas koppla viss vägtyp till en hastighetsgräns – självförklarande väg. • Att hastighetsgränserna inte upplevs plottriga. • Att vi får en ordentlig trafiksäkerhetsvinst av de förändrade gränserna utan att miljön och tillgängligheten blir sämre.