1 / 40

Föreläsning 7

Föreläsning 7. Qing-dynastin Från grundandet till Taiping-upproret. Introduktion till perioden. Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42 Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshan-parken

gratiana-hamsey
Download Presentation

Föreläsning 7

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Föreläsning 7 Qing-dynastin Från grundandet till Taiping-upproret

  2. Introduktion till perioden • Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking • Översvämningar och epidemier i tio prov. 1641-42 • Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshan-parken • Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta skede in manchuerna och gör gemensam sak med dessa • Rebellarmén c:a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis arméer: 250 000 man • Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking

  3. Fortsatt introduktion • De nordliga arméerna fortsätter söderut • 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras • 1673-1681: Han-kinesiska generaler som samarbetat med manchuerna gör uppror • Motståndsnäste på Taiwan slås ned 1683 • 1683-1796: Pax Sinica

  4. Det universella imperiet • Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av kineser” - Manchuerna endast 2-3% av Kinas befolkning. Hur var detta möjligt? • Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna • Formel för samexistens: Delaktighet • Det universella imperiet omfattar alltså alla grupper i regionen: han-kineser, manchuer och mongoler i förvaltningen • Viktiga dokument och texter på monument finns på kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska

  5. Bilder av den manchuriske kejsaren • För han-kineserna framställdes kejsaren som bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter; kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till akademier; examineringssystemet) • För mongolerna: beskyddare av lamaistisk buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten, handel) • För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)

  6. Kangxi-kejsaren - som konfucian

  7. Qianlong-kejsarenpå jakttur

  8. Yongzheng-kejsaren som mongolisk aristokrat

  9. Yongzheng-kejsaren som daoist

  10. Qianlong-kejsaren

  11. Andra faktorer bakom den manchuriska framgången • På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad (endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal förvaltning (länsnivå) • Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och jordnötter

  12. Vägen till Pax Sinica (1683)- Arvet efter Nurhaci • Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket • Delar av regionen under militär förvaltning • Nurhaci (1559-1626) enar stammar/hämnas fadern i början av 1600-talet • 1616: (Yngre) Jin utropas. Fientlig inställning till kineser.

  13. Vägen till Pax Sinica II • 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå, röd, (röd)kantad gul etc) • 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds • Förbund med mongoliska stammar • Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner - en fana. Manchuer, kineser mongoler • Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde en fana omfatta 15 000 man

  14. Policyskiftet 1626 • Sonen Hong Taiji tar över efter Nurhacis död 1626 • Ny politik: sinifiering • Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror 1623

  15. Sinifieringen under Hong Taiji • Igångsätter examinationer för rekrytering av personal bland kineser • 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för södra delen. Den norra delen under fanorna. • 1631 Första helkinesiska fanan blir verklighet efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med 11 000 man • 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar) • 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre manchuer vs kineser

  16. Vändningen under Dorgon(d. 1650)

  17. Kangxi-perioden • 1662-1722: Försoningspolitik gentemot den han-kinesiska eliten • Samtal mellan kejsaren och företrädare för han-kinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins historia • Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒1679 • Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till klassikerna

  18. Dorgons förmyndarregering • Shunzhi-kejsaren (1644-1661) endast sex år gammal då maktskiftet sker. • Farbrodern Dorgon blir den dominerande parten i förmyndarregeringen • Återgång till samma politik som under Nurhaci • T ex Hår- och klädediktet 1645 • Massakern i Yangzhou 1645

  19. De upplysta despoterna • Kangxi-perioden 康熙: 1662-1722. Kangxi-kejsaren regerar på egen hand från 1669 • Yongzheng-perioden雍正: 1723-1735 • Qianlong-perioden乾隆: 1736-1796

  20. Ming-lojalister • Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya förvaltningen • Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman • En del lärda valde att leva som munkar i en klosterorden, eller som lärare vid en av de många privata akademier som fanns i landet • Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt var sen Ming - hur kunde detta ske?

  21. Yongzheng-perioden • Samhällsklimatet hårdnar något • Kamp mot korruption som börjat bli vanlig under senare delen av Kangxi-perioden • Traditionen med informella brev till kejsaren från ämbetsmännen i provinserna institutionaliseras under Yongzheng-perioden

  22. Administrationen • I stort sett som under Ming: • Kejsare; kansli (Neige); Liubu; Lokalförvaltningen: Generalguvernör; provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera län/städer); länschefen med sin personliga lilla stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojia-systemet (på lägsta nivån: by/stadsdel) • Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu mellan kejsare och kansli (informella möten; handplockad personal)

  23. Qianlong-perioden1736-1796 • Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå en syntes mellan Kangxis generösa hållning och Yongzhengs stramhet • Många ser Qianlong-perioden som Qing-dynastins höjdpunkt • Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan manchuer och han-elit

  24. Att notera under perioden • Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680: 120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200 miljoner; 1851: 432 miljoner • Social oro under senare delen av Qianlong-perioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lun-upproret 1774; : antalet fall av ”totalcensur” växer; rättsprocesser om jord inom klaner vanligare • Vita Lotus-sällskapets uppror 1796-1803 inte en överraskning. Slutet på Pax Sinica

  25. Handel • Kina exporterade i stort sett samma varor som tidigare under Ming - främst siden och porslin • Men från och med 1600-talet började man i stor skala att också exportera te från odlingarna i Fujian och Zhejiang • Positiv handelsbalans gentemot Europa, som uppfattade det hela som att Kina inte var villigt att importera • Men man importerade det man hade bäst användning för - mängder av silver.

  26. Opium • En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska markanden - opium, en drog som sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och främst använts för medicinskt bruk. • Det var importen av opium som under 1820-talet och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ handelsbalans: • Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.

  27. Opiumhandelns utveckling • 1729: 200 lådor • 1731: Förbud mot import av opium • 1790: 400 lådor • 1817-19: 4228 i snitt • 1821: 5959 • 1823: 9035 • 1830 19956 • 1836: omkring 30 000 • 1838: minst 40 000

  28. Triangelhandeln • Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med” Kina börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då den utvecklades till en triangelhandel mellan Storbritanien, Indien och Kina …

  29. Hur det gick till … • Från Storbritannien exporterade varor som såldes i Indien (textilier bland annat). • Man köpte upp opiumskördar på landområden som kontrollerades av kompaniet. • Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder till Kanton där det såldes för mellan tusen och två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter 1838 mellan 700-1000 dollar). • Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt te, som fraktades och såldes till god förtjänst i Storbritanien.

  30. Kinas reaktion • I Kina växte det fram två olika uppfattningar om hur problemet borde angripas. • En sida propagerade för att man borde tillåta handeln, men att då beskatta opiumet hårt. • Den andra sidan propagerade för en hårdare linje - att genom handling, och inte bara protester, visa att man inte längre tolererade smugglingen. Det blev den hårda linjen som till slut vann gehör hos kejsaren.

  31. Lin Zexu 林则徐 • En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839 till Kanton med uppdraget att stoppa opiumhandeln. • Han beslagtog 20 000 lådor med opium och sände iväg engelsmännen. • Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten upp till Zhejiang.

  32. Kriget 鸦片战争 • Situationen allvarlig 1841 då brittiska förstärkningar anlände till Kina. • När britterna attackerat kinesiska ställningar vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och Hangzhou så började man förhandla. • Förhandlingarna mynnade ut i Nanjing-fördraget 1842

  33. Fördraget 南京条约 • Det blev det första i en serie ojämlika fördrag som Kina påtvingades: • I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat att: • 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i skadestånd och ersättning för beslagtaget opium; • 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle öppnas för engelsmännen; • 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.

  34. Konsekvenserna • Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende av handeln via Kanton • Kopparns värde i förhållande till silver sjunker ännu snabbare: • 1820: en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt • 1827: -- 1300 -- • 1838: -- 1600 -- • 1845: -- 2200 +

  35. Bakgrunden till Taiping-upproret • Detta fick oerhörda konsekvenser för den fattigare delen av befolkningen vars inkomster kom i koppar och vars skatter kalkylerades i silver • Desperationen som Nanjing-fördraget medförde ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren i Kinas historia nio år senare: Taiping-upproret 1851-1864: (20-30 miljoner döda).

  36. Hong Xiuquan och Taiping-upproret (1851-1864) Hakka från Kanton, f. 1814 Examensförsök på shengyuan-nivå år 1830, 1836, 1837, och 1843 1837 - Får syner där han uppmanas av en äldre man att driva ut demonerna ur landet. Möter ”brodern”. Sätter 1843 detta i samband med en kristen skrift som han fick 1836. Ser sig som Jesus yngre bror. Lär sig mer om kristendomen av Issachar Jacox Roberts. Börjar predika.

  37. Flytten till Guangxi • 1843-44 Bränner konfucianska och buddhistiska böcker och statyer • Blir avskedad från skolan där han arbetar • Flyttar till Guangxi med anhängare • Bildar ”Gudsdyrkarna” • Många anhängare bland ”utslagna” • Anti-Qing inom några år • Första större striderna 1850 • Taiping Tianguo utropas 1851

  38. Färden norrut • 20 000 anhängare 1850 växer till c:a 500 t. år 1853 då Nanjing intas av rebellerna • 40 000 manchuer massakreras • Rörelsen tappar farten efter 1853-54 då man når Tianjin i ett försök att inta Peking • När Nanjing intas av kejserliga styrkor år 1864 har 20-30 miljoner människor mist livet i Kina • Qing-dynastin drabbas av fler katastrofer innan dynastin faller i revolutionen 1911

More Related