Nätverk ssk/paramedicinare

1. Nätverk ssk/paramedicinare • Forum ”case”/ ärenden • Information • Power-point • ”Lugna Lådan” • Föreläsningar • Cirklar • Pärm

2. Ansvar för vård i livets slut • Vård och omsorgspersonal har ansvar för att: • Ge god individuell vård i livets slut • Ha ett värdigt och respektfullt bemötande • Beakta boendes etiska och andliga och kulturella behov • Rapportera iakttagelser till sjuksköterskan • Vara informerade om och följa Riktlinjer för vård i livets slut

3. Munvård i livets slut • Smärtfrihet • Infektionsfrihet • Hjälp mot muntorrhet • Inspektera • Rengöra • Fukta • Rekommenderade Läkemedel: • Proxident munspray, Oral Balans fuktgel, Hexident lösning, Diflucan kapslar, Andolex lösning, Bisolvondroppar, Bromhexin lösning, • Vischyvatten, vatten med citron,Solrosolja,C- vitamin brustabletter eller Acetylsystein, Biotene munsköljmedel, Gentiana violett,

4. Smärtanalys • Anamnes - När Var Hur ? • Variation under dygnet ? • Andra besvärande symtom? Ex. oro / ångest, rädsla illamående, andnöd, rosslig andning, törst, sömnsvårigheter • Smärtskattning - Skalor • Fysikalisk undersökning - triggerpunkter, dermatom- utbredning • Aktivitets analys • Observationer • Dokumentation • Rond - Behandling? Läkemedel, icke-farmakologiska behandlingar, förhållningssätt

5. Hur kan den palliativa vården se ut…? • Levnadsberättelsen till grund. Gör närstående delaktiga i tidigt skede • Införa rutin för personalen att reflektera efter varje dödsfall • Tydliga rutiner för när en person bedöms vara i ett palliativt skede • Särskilda rutiner för ssk • Dokumentera särskilda behov • Skapa rutiner för bedömning av palliativa patienter • Generell behandlings- och delegationslista • Införa riktlinjer för X-tra vak

6. Omvårdnadstips….. • Lämna inte den döende ensam längre stunder, om inte personen uttryckt detta. • Ta i personen för att medvetandegöra kroppen och att personen fortfarande lever. Massera händer och fötter om det känns naturligt och närstående ger sitt medgivande. • Var närvarande i det du gör - ge stunden till den döende personen • Visa respekt för personen och närstående. • Håll handen, prata normalt men lågmält, skratt är inte förbjudet, ta dig tid, ge av din tid, stressa inte. • Smärt och symtomlindring är viktiga hörnstenar i palliativ vård När du uppfattar signaler på att personen lider – kontakta sjuksköterskan genast. • Om du uppfattar att personen behöver andlig hjälp- kontakta sjuksköterskan som kan ordna präst eller diakon till boendet • Närstående har stort behov av att bli informerade om vad som händer, behöver vägledas igenom situationen. Var beredd på att många frågor kommer. Det du inte kan svara på ,lotsa dessa frågor vidare till sjuksköterskan.

7. Nätverket Palliativ vård / Smärta • # Smärta • Smärtskattning • sammanställning • # Palliativ vård • Utbildning / brytpunkt • Samverkan • Utbildningspaket/ lathund • Inventering

8. Nätverket Palliativ vård • Umeå Kommuns socialtjänst värdegrund • Medskapande • Öppenhet • Omtanke

9. Palliativ vård Livskvalite Symtomlindring Närståendestöd Kommunikation/relation

10. Omvårdnadstips • Upprätthåll personens värdighet och integritet genom att använda egna kläderoch hudvårdsprodukter. Ta råd av närstående, kollegor och sjuksköterskan • Utför den dagliga omvårdnaden, fast i mindre omfattning. Utgå från personens ”dags form” och närståendes önskemål. Rådgör med sjuksköterskan. • Bibehåll den döendes tids och rumsuppfattning. Berätta vilken dag och klockslag, berätta vad du skall göra och andra vardagsnära ting • Samtala med dina kollegor om det som händer – ta goda råd av varandra. Ta chansen att berätta om det är någon situation som känns obehaglig eller varit ett gott exempel • Varje död är unik och kräver att du och dina medarbetare reflekterar och stöttar varandra. • Det finns ett ordspråk: ”Gråt med dem som gråter, gläds med dem som skrattar” • VAR DIG SJÄLV!

11. Hur ska vi veta? • # Ta reda på orsak ! • # Anamnes och undersökning • # Smärtanalys • # Funktionsanalys • # Aktivitetsanalys • # TEAMBEDÖMNING

12. Ca. 80 % dör den ” långsamma döden” .Ofta har personal och närstående förstått detta under en kortare eller längre tid.Det är svårt att prognostisera när döendet inträder. Och vetenskapliga undersökningar är få.Läkaren utgår från objektiva undersökningsfynd medan personalen utifrån hur personen verkar må, ”magkänslan”. • Tänk på: • Att den döende behöver personal som: • har en samsyn i omvårdnaden och att riktlinjer för vård i livets slut finns och följs.. • använder sin erfarenhet, sitt klokskap och empati • har kännedom om Levnadsberättelsen • ger god och individuell omvårdnad utifrån de skiftande behoven • ger optimal smärt och symtom lindring • stöttar deras närstående • stöttar varandra i gruppen

13. Vård i livets slut. • Omvårdnadstips till vårdaren • Du bör ha en framförhållning i den omvårdnad du ger och inhämta information via sjuksköterskan. • Försök skapa en lugn och stämningsfull miljö i rummet. Låt närstående delta, ge tips. Skapa på det sättet en god relation med dem. • Uppmuntra närstående att vara aktiv utifrån sin egen förmåga. Uppmuntra till att spela musik, dämpa ljuset, fukta munnen, kamma, massera och samtala med den döende. När du ser att dom inte orkar, erbjud att själv sitta en stund. • Beakta etiska ,kulturella, religiösa behov när du ger vård i livets slut. Uppdatera dig i Levnadsberättelsen, vilka behov kan den döende ha just nu. • Tänk på att dina händer är ditt redskap i kontakten med den döende. • Utför lägesändringar om personen far väl av det. ”Små vändningar” eller justeringar av kuddar kan räcka långt. • Fukta / rengör munnen ofta med friskt vatten/ wishyvatten / olja. Rådgör med sjuksköterskan. • Tänk på att sinnena förstärks, läppar, ögon, öron, hud, ljud, ljus, värme, kyla upplevs in i det sista av den sjuke trota att personen verkar okontaktbar.

14. Hur känner du dig? Är du trött? Har du varit med när någon varit döende eller dött? Har du någon du kan ringa till, prata med? Vill du jag ska stanna? Kan jag lämna dig en stund? Hur går det för dig? Känner du dig rädd? Vad oroar dig? Vill du ha något att äta eller dricka? Vill du prata? Vill du jag ska lägesändra , fukta munnen, vädra , byta inkontinensskydd, spela musik, tända/ släcka? Vill du vara med och hjälpa till ? När vill du jag ska komma tillbaka? Vill du vara ensam när han/ hon dör? Vill du jag ska kontakt med sköterskan? Viktiga frågor som du kan ställa till närstående vid vård i livets slut.

15. Som personal är du privilegierad som får vara med när någon dör… • Du får vara ett stöd för närstående, vara personen de litar på, lyssnar till • Lyssna till närståendes funderingar, farhågor, tankar • Trösta och ge stöd i den stunden • Iordningställa och ta hand om den avlidna kroppen på ett värdigt sätt • Berätta om händelsen för dina arbetskamrater, och reflektera själv över döden • Du får en ny erfarenhet och • får uppleva en ny ”dimension” av livet självt

16. Vård i livets slut är lika viktigt som den omvårdnad du fick när du föddesDu föds in i en gemenskap – och du bör få lämna livet i en gemenskap

17. Närstående är vår och den döendes viktigaste resurs i livets slutskedeVälkomna deras engagemang och deltagande i vården. • Närstående behöver samtal, samtal och åter samtal • Lämna aldrig en närstående ensam utan att fråga om deras behov av stöd och hjälp. • Vanliga frågor du som personal kan få från närstående • Vad kan jag göra - ska jag hjälpa till? • Kan vi prata som vanligt i rummet? • Får man visa glädje, skratt? • Bör vi stanna kvar? • Vad är det som händer? • Lider han / hon ? • Kan han/ hon höra oss? • Blir det svårare mot slutet? • Varför andas han/ hon så konstigt? • Är det slut snart? • Kommer han/hon att dö nu?

18. Fylld urinblåsa eller tarm Läkemedelsabstinens Sår Inaktivitet med stelhet som följd Obekväm liggställning Drömmar Hallucinationer Ångest Ensamhetskänsla /brist på närhet Rädsla Andnöd Syrebrist Illamående KlådaVissa läkemedel Smärta ” Väntar på någon” Olustkänsla Smärta Hos döende personer kan kroppslig oro bero på……….

19. SOU 2001:6 Socialstyrelsens slutbetänkande – Döden angår oss alla • Palliativ vård är en vårdfilosofi och beskriver ett vårdinnehåll oberoende av hur vården organiserats • Alla människor ska tillförsäkras en god palliativ vård oavsett sjukdom,ålder,boende • Palliativ vård inbegriper tidig fas som är lång och en sen fas ,oftare kort men med omfattande omvårdnadsåtgårder

20. Palliativ vårdfilosofi /vård i livets slutskede Målet är högsta möjliga livskvalitet för personen och närstående • HELHETEN • Vad är viktigt för personen ? • Smärt och symtomkontroll -vi kan inte behandla allt men nästan… • Samverkan i vård-laget runt personen ”se med samma ögon” - ” dra åt samma håll ”- ”vart är vi på väg?” • Kommunikation och relation – närstående är en resurs! Lyssna - stötta – ge er tid till kontakter

21. Vad styr oss? • Lagar • Författningar • Nationella riktlinjer • Socialtjänstplan • Organisation • Vårdprogram • Rutiner • Bemanning • Personlig inställning • Brukarens behov/ närståendes behov

22. Målsättning med smärtlindring • Smärtlindring nattetid – kan nästan alltid uppnås, skall alltid eftersträvas • Smärtlindring i vila – kan för det mesta uppnås • Smärtlindring i rörelse – ibland svårt att åstadkomma

23. Har du ont….?Smärta hos personer med demenssjukdom • Vad är nytillkommet? • Vilka är signaler på smärta? • Vem känner personen bäst ? • Kontaktperson • Levnadsberättelsen • Fråga anhöriga • Observationer under dygnet • Behövs akuta insatser • Hur ser vårdrummet/miljön ut

24. Palliativ vård = att erbjuda god vård och tillmötesgå de fysiska, psykiska, existentiella / andliga behoven oavsett diagnos, ålder, kön, boendeform. • Den döende har minimalt med tid och energi vilket kräver ett team med olika professioner • Balans mellan vila och aktivitet i vardagen utifrån personens levnadsberättelse och förmåga • Lyhördhet och respekt för den sjukes önskemål. Integritet och känsla av sammanhang är viktigt för den sjuke. • Närhet och samvaro blir primärt för de flesta. • Anhöriga ses som en viktig resurs • Personalens kunskap, handledning, stöd och möjlighet till reflektion är grundförutsättningar för en gott och värdigt slut för den sjuke

25. Mål för smärtbehandling • Förebygga • Lindra • Eliminera • Ska rutinmässigt efterfrågas! • Användbara smärtskattning och observationsskalor • Bedömas och åtgärdas av sköterska /personalen/ läkaren • Dokumenteras i HSL, Vård och omsorgsprogrammet • Utvärdera löpande!

26. Fysiska tecken. Ansikte Kroppshållning vila/aktivitet/sömn Måltidssituationer Aktiviteter Sociala tecken Pockar på uppmärksamhet Otålig Existentiella frågor Psykiska tecken Själslig oro Ändrat stämningsläge Aggressivitet Sömnrubbning Ökad känslighet för ljud/ljus/ beröring Andliga tecken Rädslor inför döden Tro Framtidshopp- Varför? skuldkänslor Hur ser jag om någon har smärta?