God hydrografi i nätverk Samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

1. God hydrografi i nätverkSamverkan mellan Lantmäteriet och SMHI

2. Vad är hydrografi i nätverk? 3 Linje x, från nod 3, till nod 4 x 4 Linje y sjö Geometriskt nätverk Topologi beskrivs med geometri Attribut kan kopplas till varje segment Noder i sammanflöden, inlopp, utlopp, delningar och förgreningar Figur SLU

3. Hur gör vi för att åstadkomma detta? • Arbetet utförs under de närmaste åren i samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI • Målet är att skapa en samlad nationell hydrografi i skalområde 1:10 000 som innehåller sjöar, vattendrag och hydrologiskt nätverk • Den nya hydrografiredovisningen ska uppfylla de styrande kraven i INSPIRE, den svenska vattenstandarden samt grundläggande användarbehov • Vi går i mål 2017 (Hoppas vi, det hänger på finansieringen) Figur SMHI

4. Långsiktiga nyttor av hydrografi i nätverk • Ökad samhällsnytta inom hydrografiområdet, särskilt gällande miljö och samhällsskydd, genom att samverka för att skapa efterfrågade, lättillgängliga och kombinerbara data • Användare kan analysera sjöar, vattendrag och nätverk i GIS-applikationer på en mer detaljerad nivå • Kommuner och länsstyrelser får bättre möjligheter att simulera översvämningar och utsläpp och kartlägga hur påverkan sprider sig nedströms i vattensystemet • Hydrografiredovisningen uppfyller Svensk standard och Inspire

5. Hur långt har vi kommit? Under 2012 har en pilotstudie genomförts över Emåns avrinningsområde. Totalt finns det 119 huvudavrinningsområden(Större än 200 km² som mynnar i havet)

6. Syftet med pilotstudien Ta fram en metod för arbetet som leder till att kraven i Svensk standard för vattensystem och Inspireuppfylls Ta fram specifikationer för den nya datamängden Ta fram processer och IT-applikationer för produktion, lagring och tillhandahållande Skapa en testdatamängd som görs tillgänglig för vidareförädlare och användare för att visa på nyttan av ett detaljerat hydrografiskt nätverk Ett urval av kommuner och länsstyrelser ges möjlighet att utvärdera nätverksbildad hydrografiinformation t.ex. för att simulera översvämningar Planera för fortsatt produktion

7. Olika typer av nätverk Logiskt nätverk– noder i objekten Geometriskt nätverk- noder i förgreningspunkter

8. Logiskt nätverk Fördelar • Stomlinjer behövs inte • Behöver inte sammanhängande geometri • Enklare att visa sambandet mellan ytvatten och grundvatten • Möjliggör att visa samband mellan olika detaljeringsnivåer Nackdelar • Behöver göras om till geometriskt nätverk vid leverans till Inspire, ERM och användare av de flesta GIS-programvaror • Svårt att översätta till ett korrekt sammanhängande geometriskt nätverk om de hydrografiska objektens geometri inte hänger ihop. Svårt att få korrekta ”stomlinjer” genom alla sjöar per automatik.

9. InspireGeometrisktnätverk • Noder i förgreningspunkter • Länken beskriver flödet • Kräver sammanhängande geometri

10. Geometriskt nätverk Fördelar • Överensstämmer med nätverket som ska levereras till Inspire, Euro Regional Map (ERM) och användare av de flesta GIS-programvaror för modelleringar och analyser • Enklare att ajourhålla när man kan se geometrin för nätverket • Kan enkelt översättas till ett logiskt nätverk Nackdelar • Kräver konstruerade linjer (stomlinjer) i ytobjekt • Kräver sammanhängande geometri • Svårare att visa samband mellan ytvatten och grundvatten • Samband mellan detaljeringsnivåer kan inte visas

11. Exempel på en nätverkstabell Från en test av vattenstandarden Unik identitet för kopplingen mellan hydrografiska objekt Identitet för objekt som vattnet rinner från Identitet för objekt som vattnet rinner till Typ av start- respektive slutobjekt: sjö, rinnsträcka etc.

12. Stängningslinjer måste skapas… I exemplet från Emån visas föreslagna placeringar av stängningslinjer för vattenytor ? ? Dovern är en stor sjö vars utlopp är ganska lätt att bestämma. Inloppet är svårare att bestämma

13. …liksom stomlinjer över sjöar • Stomlinjer för att sammanbinda flöden skapas över sjöar • Anslutande vattenflöden kopplas ihop i en logisk ordning

14. Var ligger strandlinjen? Inte alltid lätt att definiera, speciellt i sjöar med bred strandzon Exempel från kanal vid Tåkern • I Lantmäteriets översiktskarta är kanalen en linje så den lilafärgade polygon som syns i kartbilden här är hämtad från Översiktskartan. • Den röda linjen som tangerar naturreservatsgränsen är en vattendelare som är anpassad till sjöns utloppsdamm. Det är fel riktning på den lilla blå pilen i Terrängkartan. • Mellan sjöpolygonen och utloppskanalen kan en separat vattenyta avgränsas. • Ytan för utloppskanalen kan i databasen hanteras som en del av Tåkern och då blir det en sjöbassäng. Men den kan också betraktas som en rinnsträcka.

15. I vilken skala ska nätverket bildas? • Den nuvarande redovisningen av hydrografi skiljer sig avsevärt beroende på kartskala • Ljusblå ytor och blå linjer visar vatten resp. vattendrag i 1:250 000 • Magenta konturer och linjer visar vattenytor resp. vattendrag i 1:10 000 (GGD)

16. Skillnader mellan SMHI och Lantmäteriet i nuvarande redovisning

17. Nätverkslinjer i ny hydrografi, skala 1:10 000, blir längre än de som finns i skala 1:250 000 Rinnsträckan i Gårdvedaån mellan Bysjön och Emån meandrar. Längd i skala 1:250 000 = 8 325 meter Längd i data från pilotprojekt Emån = 12 400 meter

18. Vad har ”testanvändarna” hunnit använda det hydrologiska nätverket till – några exempel (Kombination av hydrologiskt nätverk och nya höjddata) • Jämförelse mellan nya hydrografiska data och Ny nationell höjdmodell beräknad översvämning och faktisk översvämning 2012 • Se områden som vid höga flöden kan översvämmas på en mer detaljerad nivå • Beräkna lägsta bygghöjd i kommunen.  Lägsta bygghöjd har beslutats och man ger inte bygglov för lägre placering av byggnader • Göra flödesberäkningar för att se över fyllnadsgrader i sjöar med vattendom • Mer exakta analyser pga. bättre noggrannhet på provtagningsplatser och mätpunkter • Bättre överenstämmelse med verkligheten då alla vattendrag nu är med • Emån har många skyddszoner och en högre detaljeringsgrad ger en större exakthet så att man vidtar åtgärder på rätt ställe

19. Vad har ”testanvändarna” hunnit använda det hydrologiska nätverket till – några exempel (forts) • Biotopkarteringar i och längs vattendrag för att vidta åtgärder samt allmänt för studier av markanvändningen • Hydromorfologi, analyser över artbiotoper i vattendrag • Kartläggning av vandringshinder för fisk och planering för förbipassager • Restaurering mossar där man bättre kan se hur vattendragen, sjöarna och mossarna hänger samman • Återställa mark och eller våtmark från markavvattningsföretag • Tillsyn över vattenvägar, dammar och markavvattningsföretag • Mer exakt kalkning av sjöar • Möjligheter att hitta fornlämningar i vatten förbättras • Ge ett bättre beslutsunderlag i form av karta till blåljus • Analysera områden där isproppar kan uppstå för att kunna vidta förbättringsåtgärder

20. Redovisade besparingar • Minskad användning av flyg och helikopter • Analyser kan göras på kontoret vilket ger minskad användning av flyg och helikopter som idag vid översvämningar utgör en stor kostnad • Mer exakt kalkning av sjöar • Bättre underlag för miljö- och flödesanalyser. Kalkning kan göras mer effektivt med data med högre detaljeringsgrad • Minska antalet hus som översvämmas i områden som vid höga flöden kan översvämmas • Bättre underlag för planering och beslut om bebyggelse och infrastrukturinvesteringar

21. Sammanfattning:Den nya nätverksbildade hydrografin… • Utgår från skala 1:10 000 (GGD) • Har eliminerat de tidigare skillnaderna mellan SMHIs och Lantmäteriets redovisning • Uppfyller de krav som ställs i Inspire, Vattenstandarden etc. • Skapar ett nytt rikstäckande, homogent och kvalitetssäkrat hydrografiskt nätverk för analyser etc. • Nu återstår bara att göra jobbet!