Drift och underhållsstrategier för kommunal väghållning inom Norden

1. Drift och underhållsstrategier för kommunal väghållning inom Norden Sammanställning av enkätsvar från följande länder: • Färöarna (F) • Norge (N) • Sverige (S) • Danmark (D) Begränsat antal kommuner har svarat

2. Strategier som används i dag • Strategiska långsiktiga drift- och underhållsplaner förekommer framförallt i större kommuner, särskilt inom områdena beläggning och broar där kaptalbevarande prioriteras • Den årliga planeringen baseras ofta på tillståndsbedömningar, synpunkter från brukarna och erfarenhet samt samordning med ledningsarbeten mm • Det är ofta lättare att få budgettillskott för investeringar än för drift och underhåll

3. Strategier som används i dag forts • Vid budgetbrist prioriteras framkomlighet och trafiksäkerhet särskilt på huvudleder framför estetik och långsiktiga underhållsåtgärder. Detta drabbar framför allt lokalgatornas standard • Sysselsättning av egen personal kan också vara ett kriterium för val av strategi (D) • Nedklassning av kommunala vägar till privata kan förekomma av budget skäl (N) • Vinterväghållning har hög prioritet, särskilt på huvudvägnätet, och budgeteras i allmänhet efter fastställda kvalitetskriterier under en normalvinter. Budgetavvikelser accepteras i allmänhet för detta område.

4. Kartläggning av beslutsprocessen • Beslutsprocessen startar normalt med ekonomiska ramdirektiv från den politiska ledningen om tillgängliga medel totalt- ofta med krav på viss rationalisering • Den kommunala förvaltningen upprättar ett förslag inom givna ramar med konsekvensbeskrivning på kort och lång sikt. Så länge givna ramar och allmänna kvalitetsmål innehålls har förvaltningen relativt stor frihet att prioritera mellan olika verksamhetsområden

5. Kartläggning av beslutsprocessen forts • De utarbetade förslagen godkänns av respektive utskott- nämnd eller i mindre kommuner av kommunstyrelse eller kommunfullmäktige • Budgetavvikelser kan i vissa kommuner överföras till kommande år • I andra kommuner måste avvikelser balanseras inom given totalram under året • Planerat beläggningsunderhåll utgör ofta en utjämningspost i budgeten, men kan också utgöra en av politikerna öronmärkt post (N) och (S)

6. Kartläggning av beslutsnivåer • Mindre underhållsåtgärder beslutas alltid av förvaltningens tjänstemän, medan arbeten av större omfattning förankras politiskt i utskott eller teknisk nämnd • Om särskilda behov föreligger finns tendenser att man från politiskt håll hellre tilldelar riktade tilläggsanslag än gör generella höjningar av den ordinarie budgeten (D)

7. Kartläggning av beslutsunderlag • Trafiksäkerhet, framkomlighet, kollektivtrafik och vägkapital prioriteras (N) • Säkerhet, framkomlighet, miljö och trivsel samt vägkapital prioriteras (S) • Säker framkomlighet, ren miljö, vägkapital, samordnade arbeten och korrekt myndighetsutövning prioriteras (D)

8. Beslutsprocessen vid ändringar • Förslag till ändringar utarbetas av förvaltningen och beslutas på politisk nivå om det påverkar fastställda ramar eller mål