NABO N ätverks- och A rbetsgruppen för BO endeplanering

1. NABO Nätverks- och Arbetsgruppen för BOendeplanering Studieresa till Wien 9– 13 april 2008

2. Vad är KSP ? • Föreningen för Kommunal Statistik och Planering • Ändamål att vara ett forum för personer som arbetar med statistik, utredning och planering i kommuner • Föreningen har ungefär 275 medlemmar • De flesta är verksamma i primärkommuner • Men vi har även medlemmar i kommunägda bolag, kommunförbund, regionala organ, SCB och Boverket • Föreningens medlemmar arbetar bland annat med statistik, utredningar och prognoser • Men även med översiktlig, ekonomisk strategisk planering.

3. NABO – arbets- och nätverks- grupp inom KSP • NABO = Nätverks- och Arbetsgruppen för Boendeplanering Gruppen skall med avseende på kommunal boendeplanering : • Bevaka medlemmarnas intressen vad gäller underlag och förutsättningar för planeringen med särskilt fokus på boende- planering, som en del av kommunens strategiska planering • Främja informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna med särskilt fokus på att utveckla metoder och teknik för nätverks- baserat grupparbete och erfarenhetsutbyte. • Klargöra och stärka medlemmarnas yrkesroll inom området boendeplanering gentemot uppdragsgivaren • Stärka den sociala gemenskapen för deltagarna i nätverket

5. Wienresan - Bakgrund Bengt Turner IBF : ”I takt med utförsäljningen av allmännyttans bostäder blir ande- len socialbidragstagare allt större i de områden som blir kvar Om man är en stor allmännytta och tar hand om ganska många socialt svaga hushåll och sedan säljer ut en del av sitt bestånd, då står man antagligen kvar där med sina socialt svaga hushåll och kommer att alltmer glida över mot en ”socialnytta”. Risken är att det blir mer och mer utpekande. Det räcker inte med att man är socialt svag utan nu kommer också var man bor att förstärka den bilden. När kommuner på olika håll i landet nu börjat sälja ut delar av sina egna bostadsbolag, riskerar därför koncentrationen av svaga hyresgäster att öka. Det innebär att de mer eller mindre tvingas ta hand om alla svaga hushåll i kommunen.”

6. Syfte med Wienresan I Europa har ofta de kommunala bostadsbolagen rollen av att i första hand ordna sociala bostäder och Sverige vara på väg åt det hållet. Österrike och Wien har gjort sig känt för att hantera ”social housing” på ett kvalitativt bra sätt. Temat för NABO :s studieresa till Wien våren 2008 var därför bostadspolitiken i Österrike och dess tillämpning i Wien med fokus på ”social housing” Studieresan genomfördes av NABO med ekonomiskt stöd från KSP i samarbete med Boverket och SABO.

7. Program Onsdag 8 april Avresa Torsdag 9 aprilChrista Brezna Magistrat der Stadt Wien Christoph Reinprecht Inst. för Sociologi, Fredag 10 aprilEva Bauer GBV Lördag 11 april Egna studiebesök Söndag 12 april Egna studiebesök Hemresa

8. Deltagare Jansson Karl Axel Planeringssekreterare Laholm Johansson Christina Utredare Boverket Johansson Yvonne Utredare SABO Lindberg Hans Planeringsledare Haninge Löfgren Annalena Bitr. planeringschef Umeå Norling Annica Grundskolelärare Stockholm Rydkvist Anette Utredare Boverket Sundblad Lars Planerare Sigtuna

10. Christa Brezna Magistrat der Stadt Wien, MA 50 • Christa Brezna arbetar med research inom området social housing i Wien • Hon bistår politikerna i Wien med hur de ska utveckla planerna för framtiden • Hon inledde vårt besök med att berätta om social housings historia i Wien

12. 80 år av social housing 1918 Nödbostäder, husockupanter 1920-24 Arbetarkooperativ, ”grass root housing” 1923-34 ”Red Vienna” ”Council housing” En fastighetsskatt utformad så att stora lägenheter finansierade systemet. Skatten stod för 50 % av kostnaden resten finansierades med hjälp av en lyxskatt. Rika människor betalade för de fattigas boende 1934-45 Fascism och andra världskriget 1945-60 Återuppbyggnad, ”council housing” Man byggde hus av tegel eftersom det var mer arbetskraftsintensivt än att bygga med betong eftersom det medförde att fler människor fick arbete samtidigt som många fick en bostad. 1960-80 ”Panel housing” byggelement –viss del motsvarande vårt miljonprogr. Urban tillväxt, ”council housing” 1974- Stadsförnyelse, ombyggnadsprojekt 1980-95 Ekologiskt boende, temainriktade projekt, t ex kvinnoprojekt eller energisparprojekt 1995- ”Developers competitions”, private partnerships program

13. Bostadspolitiken i Wien • Efter socialdemokratiska maktövertagandet 1922 • Aktiv bostadspolitik - ”council housing” kommun- ägda bostäder. Finansieras via statliga skatten • Wienområdet autonomt - Borgerliga perioder i landet har ej påverkat bostadspolitiken i Wien • Politiken präglas av en långsiktig planering • Mark har ofta införskaffats av kommunen eller av kommunägt bolag långt före exploatering • Markpriserna har därför kunnat hållas på en låg nivå genom att spekulation undviks

14. Bostadspolitiken i Wien • Subventionerna till bostadsbyggande höga • Icke-kommersiella (non profit) företag ca 30%. • Privata företag får också subventioner i hög utsträckning • 90 % av lägenheterna ca. byggs med subventioner • Förutsättning för bidrag – energiförbrukning, planlös- ningar och kostnader håller sig inom fastställda ramar. • Social housing – både i ”non profit” företag och kommunala • Även bostadsbidrag som riktar sig direkt till den enskilde • Byggentreprenörstävlingar har, på senare tid visat sig vara ett sätt att hålla nere byggkostnaderna • Av lägenhetsbeståndet är ca 77% hyresrätt och enbostadshus finns knappt i Wien (9 %)

16. SOCIAL HOUSING • Till 2006 kunde bara Österrikiska medborgare få social bostad • Numera kan utländska medborgare få bo i social housing • Har bott i landet i två år och kan visa att man bor permanent • Ett av skälen till dessa regler uppges vara att man inte velat att de skulle bli genomgångsbostäder. • Även vissa utslagna människor har svårt att komma in i ett sådant område - pga att viss kontantinsats ofta krävs. • Människor med hög inkomst hänvisas till den privata marknaden. De med låg inkomst prioriteras. • 70-80 procent av befolkningen har dock inkomster under inkomsttaket och därigenom möjlighet att få en social bostad • Bor du redan i en bra bostad kan du inte få en kommunal

17. Ägda bostäder • Från 1995 option på att först hyra - sedan köpa loss bostaden • Krav att man bott bostaden i 10 år • Dock finns redan i hyresrätten ett starkt besittningsskydd • Möjlighet att överlåta lägenheten till barn och barnbarn. • De boende har ofta känslan av att de redan äger sin bostad • Därför har intresset för att köpa hittills inte varit så stark • Högerregeringen vill att man säljer lägenheter till de boende • Wien har vänsterstyre och vill inte sälja de kommunägda bostäderna

18. Karl Marx Hof • Stod färdigt 1932 • Renoverades 1990-92 • Ursprungligen 1.500 lgh • 1-2 rum på 38-48 kvm. • Små lägenheter slogs samman. • Idag ca 1.100 lgh • 2-3 rum på 60-70 kvm • Populärt område där folk trivs.

22. Segregation i Wien ? • Christa uppgav att det inte finns segregationproblem i Wien • Vid närmare eftertanke uppgav hon att det i så fall skulle vara i 15-17 distriktet där det finns en stark turkisk ”community”. • Man har startat program för att renovera bostäder där. • De flesta bostäder i det området ägs av privata fastighetsägare som inte är så intresserade av att hålla bostäderna i gott skick. • I 2 distriktet bor många judar, men i denna grupp finns det både rika och fattiga och det utgör egentligen inte något problem. • Om det finns problem är det i den turkiska gruppen • Men egentligen är inte heller det något problem • Man har startat en förskola så barnen kan kunna tyska när de kommer till skolan, detta för att de ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på ett bra sätt.

23. Förtätning • Förtätning av boendet genom att bygga i gamla numera övergivna industriområden i betydande omfattning • ”Kabelwerk” i sydöstra Wien • Särskilda insatser gjorts för att integrera olika grupper i samhälle

24. Blandning • Man försöker få till en blandning av människor med billiga lägenheter på de första våningarna. • Hyrorna stiger högre upp i huset • Allra överst extra fina och dyra terrassvåningar • Social housing även i finaste områdena i Wien • Länge en medveten politik • Karl Marx Hof - ett tidigt exempel

27. Bostadsideologin i Wien • Människor behöver bra boende till rimliga kostnader • För att vara lyckliga, kunna arbeta och ha bra hälsa • En fördel för hela staden • Med låg hyra har man tillräckligt med pengar kvar • Man får inte några kravaller eller uppror i staden • Hemlösa får en bostad nästan gratis • Man vill inte ha hemlösa i Wien • Ingen behöver bo på gatan om de inte vill det • Socialarbetarna arbetar med denna fråga • För de som ändå är hemlösa finns tillfälliga härbärgen

28. Övrigt • Det finns ett fåtal privata skolor i Wien • De kommunala skolorna är bra och många väljer inte att låta sina barn gå i privat skola. • Man har rätt att välja skola endast om det finns plats i den skola man önskar att barnet ska gå i • Det finns ett hyrestak i den privata hyressektorn. • För att få bo i bostad ägd av kommunen ”council houses” finns det en inkomstgräns på 1 900 Euro efter skatt • Man behöver i princip aldrig flytta ifrån sin bostad. • 60 procent av befolkningen i Wien bor i social housing. • Ofta fungerar integrationen väl eftersom man blandar grupper inom olika områden/fastigheter inom ett företags bestånd

29. Professor Christoph Reinprecht, inst Sociologi, Universitet Wien • Wien minskade sin befolkning mellan 1945 och 1989 • Folk sökte sig till de västra delarna av Österrike där det fanns bättre betalda jobb. • Järnridåns fall har dock givit en förändring av såväl näringsliv som inflyttning • Staden har åter börjat öka • Idag 1,8 milj. mot 1,2 milj. som lägst. • I början på 1900-talet var dock befolkningen 2,1 milj • Ingen bostadsbrist just nu i Wien trots att befolk- ningen ökat med 100 000 de senaste fem åren • Boendetätheten har ökat kraftigt.

31. Bostadspolitiken i Wien • Har skapat social trygghet och utveckling • Koncencus - Även bland politiker längre till höger. • Det största framtida hotet synes vara restriktioner inom EU mot särbestämmelser och subventioner. • Även i Österrike börjar marknadskrafterna göra sig mer påminda. • Dock ifrågasätter professorn om det finns vilja och tradition att köpa sin bostad i större utsträckning • Hyrorna är låga och det är dyrt att köpa • Möjligen är immigranter intresserade av att köpa • Men inte infödda

32. Nyansering av bilden • Professorn påpekar att det sociala bostads- byggande i huvudsak gynnat välbeställda arbetare och tjänstemän • Ekonomiskt svagare grupper som ej haft råd med insatser som ofta finns eller invandrare som ej är statsmedborgare har hänvisats till privata värdar med äldre och sämre hus • Dessa ligger längre från centrum med mer störningar som t.ex. porrklubbar (bordeller).

34. Wienska modellen framgångsrik • De icke vinstdrivande organisationernas bostäderhar både en högre standard och en högre attraktivitet än de komersiella • Man har haft en princip att inte släppa in immigranter men detta gäller inte sedan 2006. När man har bott en period måste man bli insläppt • Cirka 80 procent av befolkningen kan komma in i social housing • Social housing policyn har gjort att Wien inte är en så segregerad stad • Under mellankrigstiden var social-housing policyn ett betydelsefullt instrument i klasskampen • Det fanns en idé om att människor skulle ha ett bättre liv, bra bostäder, god arkitektur, utbildning, bibliotek. • Man har social housing även i de mest exklusiva områdena. Det finns arbetarklass i hela Wien • Att man kan ge bostaden vidare till barnbarn är ett incitament att bo kvar • Professorn ser den Wienska modellen som framgångsrik men ser att denna blir svår att behålla fullt ut i framtiden • Man måste försvara den bl a på grund av EU-anpassningen.

35. Eva Bauer, GBV • GBV - sammanslutning av ca 200 kommunala och övriga inte vinstdrivande företag. • Kan närmast jämföras med SABO - även om enbart kommunala företag ingår här • GBV:s syfte är liksom SABO:s att biträda organisa- tionerna med planering, byggande och förvaltning • Samt det gemensamma intresset mot centrala myndigheter vad avser regler och bidrag. • Denna senare funktion blir desto viktigare i Österrike där subventionerna vid nybyggnation är cirka 30% • Dessutom utgår bidrag för energiomställning i det befintliga bostadsbeståndet

37. Wiens stad troligen största hyresvärden i Europa Bostadsbeståndet i Österrike: • Enfamiljsvillor: 47 % • Hyresrätt, icke vinstdrivande: 13% • Hyresrätt, kommunägt: 9 % • Privat hyresrätt: 20 %

38. Social housing • 23 procent av bostadsbeståndet • 52 procent av hyresbeståndet • Endast Nederländerna har en högre andel • I Österrike har man inte högre kostnader för stöd • Man har mer generella stöd (objektrelaterade) • t ex lån med låga räntor till byggaren vilket resulterar i låga hyror generellt • Man har inte så mycket stöd till de enskilda hushållen (efterfrågesidan) • Utgifterna för bostadsbyggande/boende är stabila • Man föredrar därför detta system