Tina Olivemark

1. Tina Olivemark Telefon: 0431-451479Mobil: 0709-643400Hemsida: http://olivemarkcantabile.seAdress: Postvägen 12, 26652, Vejbystrand Om Tina OlivemarkTina Olivemark har lång erfarenhet av samtals- och förhållningssätt från sitt arbete som föreståndare på behandlings- och skolhem. Hon har senaste 20 åren arbetat med utbildning/handledning inom omsorgerna om personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Inom skola och barnomsorg har hon arbetat med utbildning och handledning av såväl ledande personal som övriga personalgrupper. Tina Olivemark arbetade också med krishantering i samband med Estonia- och flodvågskatastrofen.Företaget har arbetat med utbildning, handledning och konsultation i 20 år, den senaste 12 åren främst med uppdrag mot kommuner, brukarkooperativ samt assistansföretag med utbildning och konsultation rörande frågor inom LSS.

2. Yrkesrollen I personlig assistans Jag är inte”assistent”jag arbetar som assistent

3. Socialstyrelsens definition ”De krav som kan ställas på de anställda är att de skall ha en sådan utbildning och erfarenhet att de kan ge de boende den omvårdnad de behöver, så att varje individ, vid varje tidpunkt, tillförsäkras goda levnadsvillkor och ges möjlighet att leva som andra - trots sina funktionshinder”.

4. SOU 1999:21 För att kunna göra ett professionellt arbete krävs dock att man får möjlighet att reflektera över sin yrkesroll tillsammans med andra som känner till villkoren för den. Man behöver få utbyta tankar och fundera på aspekter som makt och beroende.

5. Holms definition Professionell yrkesutövare kontra amatörYrkesutbildningFörtrogenhetskunskapYrkesidentitet

6. Omvårdnadsansvar 9 a § Med personlig assistans enligt 9 § 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov).   Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt.9 c § I insatserna enligt 9 § 5-8 och 10 samt i insatsen bostad med särskild service för vuxna ingår också omvårdnad. I insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar samt bostad med särskild service för vuxna ingår också fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Lag (2000:1441).Ändrad gm SFS 2000:1441, ikraft 2001-01-01 10 § I samband med att insats enligt denna lag beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen skall fortlöpande och minst en gång om året omprövas.   Landstinget och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer.

7. Professionell Personlig Privat

8. Professionalitet VETA VARFÖR MAN GÖR DET MAN GÖRVi har en teoretisk och erfarenhets- baserad bas som ger en förtrogenhet med yrket.HANDLINGSBEREDSKAPMan kan tillämpa sina kunskaper i olika situationer, och man vet hur och varför jag förhåller mig som jag gör.KUNSKAPAR OCH INSIKTER OM SIG SJÄLVMedvetenhet om min person för att kunna särskilja mina behov från brukarens behov.

9. Kvalitetsnivå - goda levnadsvillkor Förebygga - minska följderna av och kompensera för funktionshindret.SamordnadeLeva ett självvalt livDelta i samhällslivet

10. Kvalitetskriterier Respekt för den enskildes rätt till självbestämmandeInflytandeIntegritetDelaktighetHelhetssynKontinuitetTillgänglighet

11. Omvårdnad Allt en person behöver hjälp med i sin dagliga livsföring.Tillgodose de enskilda personernas individuella, psykiska, fysiska och sociala behov.Omvårdnaden syftar till att underlätta för den enskilde att leva som andra

12. Hjälp med att Äta, dricka och förflytta sigHygienSköta hemmet, ärende och inköpKommunicera, upprätthålla kontakter Göra tillvaron begriplig och förutsägbarHälso- och sjukvård, hjälpmedelPolisanmäla övergrepp och andra brottDen enskilde (och i vissa fall dennes företrädare) skall ha direkt inflytande när omvårdnaden planeras, utformas och genomförs. (Prop. 1992/93 s 50)

13. Kunskaper om: FunktionshindretOmfattning och konsekvens.Förhållningsätt och bemötandeVärdigt och individualiserat stöd.Innebörden av ”omvårdnad”Förmåga att tillgodose behov med respekt för självbestämmande och integritet.Kompletterande stödåtgärderFöreträdare för habilitering, råd och stöd etc.HjälpmedelMedvetenhet om särskilda behov hos funktionshindrade med invandrarbakgrundTala samma språkInsikt om behov av samverkanSamråda med anhöriga, godman, förvaltareLagstiftning

14. Förutsättningar för att samtalet blir en dialog • VILJA VÄL • RELATIONSDEFINIERING • ATT BLI ENSE OM PROBLEMET • VINST

15. Kommunikationens syfte KONTROLL - Vad får man säga? - Har man något hot att vänta? - Hur är styrkeförhållandena? - Trygghet; att veta vad som gäller. BEKRÄFTELSE - Att bli tagen på allvar. - Att tillerkännas rätten till sin uppfattning.PERSONLIG UTVECKLING

16. Konflikter, vad är en konflikt? En konflikt uppstår när det finns olika behov, åsikter, attityder, känslor eller handlingar är oförenliga.En konflikt blir destruktiv när de inblandades sätt att hantera konflikten innebär att de förlorar mer än de vinner.

17. Konflikttyper SAKKONFLIKTEROLIKHET IFRÅGA OM HUR NÅGOT SKALL VÄRDERAS, OLIKA SYN PÅ HANDLINGSSTRATEGIER. Exempelvis prioriteringar, måltolkningar, etc.VÄRDERINGSKONFLIKEROLIKHET I PERSONLIGA UPPFATTNINGAR, DÄR DET INTE FINNS NÅGOT GIVET SVAR. Exempelvis intressen och smak.INTRESSEMOTSÄTTNINGAROLIKA STÅNDPUNKTER HUR ETT VISST BRISTFENOMEN SKALL FÖR DELAS.Exempelvis lön, arbetsuppgifter, revir och makt.RELATIONSMOTSÄTTNINGARTVÅ ELLER FLERA PERSONER HAR SVÅRT ATT FÖRLIKA SIG MED VARANDRA.Exempelvis projektion och gränssättning.FALSKAKONFLIKTERDEN EGENTLIGA KONFLIKTANLEDNINGEN ÄR EN ANNAN ÄN DEN SOM UPPFATTAS.Exempelvis dåligt humör och orimliga villkor.

18. Olika samtalsformer STÖDJANDE SAMTAL MOTIVERANDE SAMTAL PEDAGOGISKA SAMTAL KONFRONTERANDE SAMTAL BEARBETANDE SAMTAL

19. Samtalets faser Förberedelse- Vad är problemet- Vad vill vi uppnå, rimliga mål- FörhållningssättSocialiseringsfas- Skapa en relation.- Relationsdefiniering- Metakommunicera om vad som skall gälla under samtalet.Problemdefinierings- och bearbetningsfas- Skapa ömsesidighet- SamtalsstrategierUNDVIK ATT GÅ TILL FÖRSVAR VID ANGREPP!Överenskommelsefas- Sammanfatta beslut- Vem ansvarar för vad ?- När skall vi träffas?- Vilka skall vara med?- Hur många gånger? - Hur ofta?Avslutningsfas- Avsluta med att påminna om tid för uppföljning- Vikarierande hopp- Avsluta och bryt upp

20. Störningar i yrkesrollen BakgrundsfaktorerOklara budskap/inkongruensDiskonfirmation

21. Bakgrundsfaktorer ProjektionerÖverföringarTemainferensSvårigheter att hantera aggressivitet Överdrivet kontrollbehov Rädsla för kritikÖverdrivet behov av att ta hand om, terapeutisk lustFientlighet och rivalitet med kolleganÖverdrivet behov av att vara omtyckt Auktoritetsproblematik Överdrivet behov av att lyckasÖverdrivet behov av bekräftelse

22. Oklara budskap& inkongruens MissuppfattningarFör snabba slutsatserFörutfattade meningarDubbla eller inkongruenta budskapMottagaren uppfattar alla delar i inkongruensen, tror på det icke-verbalaEn del av uppfattas på medveten en annan på omedveten nivå förvirringÖverdriven tolkning av inkongruensen

23. Vad kan man göra åt detta? Vara tydligStälla öppna frågorBegära förtydligandenMetakommunicera

24. DiskonfirmationMotsatsen till att bekräfta Påstå att den andra inte menar eller är ansvarig för det han säger, t.ex. diagnoserDiskvalificering av eget budskap genom att göra det mer eller mindre obegripligt:- Måntydlighet - Motsägelser och inkonsekvens - Antydningar- Ofullständiga meningar- Snabba skiften mellan skämt och allvar- Sexuella inviter i fel sammanhang- Missförstånd- Snabba ämnesbytenDiskvalificerande ämnes- och nivåbyten:- Byte till mer konkret nivå- Skifte från känslo- till faktaplan- Allmängiltiggörande- Byte från sakfrågeplan till känsloplan

25. Vad kan man göra åt detta? Aktivera vuxentillstånd. Tillgodose de grundläggande behoven: - Kontroll- Utveckling- BekräftelseFör egen del:- Självkännedom- Lära sig vilka som är de egna stressorerna- Hålla sig med samtalspartners

26. Makt och Bemötande (1/3) Makt och maktutövning existerar så fort ”någon förfogar över effektiva sanktionsmöjligheter och sätter dem i verket” (Asplund )

27. Makt och Bemötande (2/3) På en gruppbostad är det personalen som har makt att definiera olika situationer och hur vardagslivets utformning blir har till stor del att göra med vilka tankar personalen har om detta. (Folkestad )