University of Technology Tore Lund

1. University of Technology Tore Lund

2. 3rd International Symposium on University Ranking, Leiden,6-7 feb 2009 • (några observationer litegrann från sidan) • Arrangör CWTS • 12 utvalda föredragshållare (varav 1 hann dö och 2 fick influensa) • Hanterlig överblick av området • http://www.events.leiden.edu/ranking2009/

3. Bakgrund I: alla känner till, och ganska många bryr sig • Chalmers donatorer • Nigerias president • Italiens riksdag • Hollands regering (regler för kunskapsimmigration, 2008)

4. Bakgrund II • Globalisering • Forskning/Högre utbildning som ekonomisk motor • Ökade resurser kopplade till krav på accountability • Kamp om positioner, om medel och om talanger på en internationell kunskapsmarknad Mer specifik marknad • 2,7 miljoner internationella studenter • Shanghailistan (2003) som utlösare eller väckarklocka

5. Olika reaktioner … • Möjligheter för nischindustrier • Lokala reaktioner – universitetsledningar • Forsknings- och utbildningspolitiska reaktioner • Möjligheter för forskningsanknutna organisationer inom el nära staten eller akademien

6. THE-QS Marknadesföring från Martin Ince: “Vi bidrar till att pusha universitetssystemet i riktning mot • Concentration • New reward mechanisms • Internationalisation men bort från ” local, cheap, mass provision ” ”Hur man höjer sin position i THE-QS” • Be visible around the world as an excellent institution • Produce graduates people want to hire • Produce papers people want to cite • Have enough staff to teach your students • Be attractive to overseas staff and students Har han inte rätt i att THE-QS som ”incitamentsstruktur” är överlägsen Shanghai?

7. i-Graduate (Archer) Representant från företag som nischat sig ”mot” rankinglistorna • Kampen om studenterna i centrum • Rankingar kommer långt ner på listan över skäl till val • Långt viktigare t ex vad kamrater och ex-studenter säger • ”Vi kan ta reda på hur ni verkligen bedöms av dem som betyder nåt” • Och resultaten givetvis konfidentiella …

8. Universitetens reaktioner Tre möjigen typiska mönster • Tronpretendenten (Manchester) • Det nöjda universitetet (Aarhus) • Den oroliga lokala högskolan (Arnhem-Nijmegen)

9. University of Manchester (Georghieu) • Skapades genom sammanslagning 2004 • Blev därvid Storbritanniens största universitet • Vill även bli bland de (fyra) bästa 2015 • En vision med nio mål, alla med mätbara indikatorer (KPI) • inkl plats bland top-25 på Shanghailistan, och • tre nobelpristagare på lönelistan 2008, fem 2015, • ”årlig ökning av antalet högt citerade publikationer” etc etc Resultat so far: • 2 nobelpristagare + 1 ”iconic scholar” mha donationer • Från 53 till 40 på Shanghailistan, men inte tillräckligt • Svårt att nå top-25 mha HiCi-forskare (exponentiell utmaning)

10. Aarhus (Holm-Nielsen) • Att ta rankingar och kvantitativa mått med en klackspark • lita till den egna väderkänslan • och satsa på den klassiska institutionen … går ju bra om • man ändå står sig bra i konkurrensen om de internationella studenterna • tack vare det danska samhällets attraktivitet • och den danska forskningens styrka • Och faktiskt är man ganska nöjda med sitt höga resultat i Leidenrankingen (CPP/FCSm = 1,41 – nr 18 i Europa)

11. Arnhem-Nijmegen (Borman) • De små högskolornas problem • Konkurrerar inte med elitforskning, utan med • Lokalt nischad utbildning, nära samverkan med näringslivet etc • Vilket rankingsystem mäter det? • Vi behöver matchning (student-utbildning) snarare än ranking

12. Policy responses • Hotar rankinglistorna FoU-politikernas problemformuleringsprivilegium? • Hazelkorn och Sheil som illustrativa exempel

13. Rankings and the (re)construction of knowledge (Hazelkorn) • How rankings measure research • Institutional responses to ranking • Policy responses to ranking • Implications for research and knowledge production • Erkännande att ranking stundom fungerat som en (behövlig) väcklarklocka – ”stämmer vår självbild?”, men • oro för att rankingarna leder till ändringar i kunskapsproduktionssystemet, • eller att de hindrar de politiskt önskvärda förändringar som är på gång

14. Vad göra? (Hazelkorn forts) • Den nyliberala modellen (Tyskland, Japan, Frankrike, Korea) • Ökad vertikal differentiering (elitsatsningar) • Den socialdemokratiska modellen (Australien, Norge, Irland-Hazelkorn) • Ökad horisontell differentiering (mångfald i inriktning/uppgift) • ”Recognizing and rewarding excellence whereever it occurs to underpin social and regional equity” • ”Create diverse set of high-performing, globally-focused HEI:s” • ”Move towards self-declaration of mission, setting own metrics and a corresponding funding model”

15. Moving beyond rankings – developing world class university systems (Sheil) • Glöm Shanghai – bara ett fåtal univ kan bli världsbäst • Det viktiga är istället att lyfta hela universitetetssystemet • Eftersom det är det som är Australiens tredje största exportprodukt …

16. Institutional responses • De politiska reaktionerna på rankinglistorna • ger nya möjligheter • åt organisationer som levererar data och analyser åt offentliga och akademiska uppdragsgivare • CHE, CWTS som exempel

17. The Leiden ranking (van Raan) • CWTS har kritiserat befintliga rankingar för naiv bibliometri • och presenterade i år sin egen • helt baserad på bibliometri (P, CPP/FCSm, P*CPP/FCSm) • Top-250 (global) och top-250 (Europa) • begränsat till univ med minst 700 publ/år i WoS • ”det finns bara plats för 250 toppuniversitet i världen” Erfarenhet ger ödmjukhet? • Indikatorerna otillräckliga • Fältnormeringen ifrågasätts • USA-bias i WoS större än väntat (plats 1-26)

18. Europeiskt klassifikationssystem för högskolor (Westerheijden) • Sorbonnedeklarationens och Bolognaprocessens mål, • ett harmoniserat europeiskt högre utbildningssystem • kräver för jämförbarhet ett klassifikationssystem • vilket också är en förutsättning för rankingsystem • som kan ta hänsyn till skillnader i uppgift och inriktning • och som kan ge mångfalden en chans. • Fast alla klassifikationssystem kommer oundvikligen också att få drag av ranking ... • Vem är äpplen och vem är päron?

19. CHE och europeisk ranking (Federkeil) • Tysk nationell ranking, fokuserad på utbildning • som expanderat internationellt via ”tyska språkområdet” • och ”CHE excellence ranking”, riktad till blivande doktorander • Grundprinciper: mångdimensionell bedömning, inga listor, grupper (Glänzel!), kunden väger samman • Ligger bra i linje med politiska önskemål för ett (europeiskt) alternativ till befintliga rankingar

20. EU:s rankingsystem • Franskt initiativ hösten 2008 • Call for tenders for a multi-dimensional university ranking system with global outreach, dec 2008 • Val av leverantör april 2009, förstudie 2009, testranking 2011 • ”nuvarande rankingar endimensionella och forskningsinriktade; denna skall vara flerdimensionell och ta hänsyn till universitetens alla uppgifter • Utbildning, inte bara forskning • Alla ämnen, inte bara natvet o biomedicin • Rättvisa åt europeiska universitet …

21. OECD:s AHELO-projekt • Assessment of Higher Education Learning Outcomes • Värderingssystem med inriktning på ”teaching and learning”, • och med många parametrar, • för att undvika de traditionella systemens brister. • ”Feasibility study Call for tender” juni 2009 • OECD = EU + USA, Kanada, Mexiko, Japan, Sydkorea, Australien, NZ, Norge o Schweiz