Joner Syror och baser 2 Salter

JonerSyror och baser 2Salter Kemi direkt sid. 162 - 175

Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner • Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. • Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga joner. Syror och baser 2 • Att syror kan avge vätejoner (H+). • Att baser kan ta upp vätejoner. • Förklara vad som sker vid en neutralisation och en utspädning. Salter • Beskriva vad som är typiskt för ett salt. • Redogöra för hur ett salt kan bildas. • Ge exempel på några salter och deras egenskaper.

Vad är Joner • Joner är partiklar med en elektrisk laddning. • Skapas genom att en atom antingen tar upp eller avger elektroner (e-). • En positiv jon bildas genom att en atom avgeren eller flera elektroner. • En negativ jon bildas genom att en atom tar upp en eller flera elektroner. • Exempel på joner är: • Li+Litiumjon – laddning 1+ • Mg2+ Magnesiumjon – laddning 2+ • Cl- Kloridjon – laddning 1- • O2- Oxidjon – laddning 2-

Positiva joner • Atomer med få valenselektroner (elektroner i sitt yttersta skal) kan släppa iväg de elektronerna och få en ädelgasstruktur. • Då bildas positiva joner eftersom de har fler positiva protoner i kärnan än negativt laddade elektroner i skalen. M L L K K 11p+ + 11p+ Natriumjon, Na+ 1 elektron Natriumatom

Negativa joner • Atomer med många valenselektroner (elektroner i det yttersta skalet) kan ta upp elektroner och få ädelgasstruktur. • Då bildas negativa joner eftersom de har fler negativt laddade elektroner i skalen än positivt laddade protoner i kärnan. L L K K 11p+ + 11p+ Oxidjon, O2- Syreatom 2 elektroner

Sammansatta joner • Det är inte bara atomer som kan släppa iväg eller ta upp elektroner. Det kan även hela molekyler – sådana kallas för sammansatta joner. • En av de vanligaste är hydroxidjonen, OH-. Den består av en syreatom och en väteatom som tillsammans har en extra elektron och därmed laddningen 1-.

Jonbindning • Joner med motsatt laddning kan bilda ämnen med väldigt starka bindningar – jonbindningar. • Salter är exempel på ämnen som hålls ihop med hjälp av jonbindningar. • Salter är därför ofta hårda kristaller med höga smältpunkter. • Vanligt koksalt (natriumkklorid) måste värmas till 801 ºC innan det smälter.

Syror • Bilderna visar modeller och kemiska formler för några vanliga syror. • Alla syror har en sak gemensam: De har minst en väteatom. • I en vattenlösning av en syra kan vätejonen lossna från syramolekylen = vi får fria vätejoner. Det är dessa fria vätejoner som ger syrorna deras egenskaper. Svavelsyra, H2SO4 Saltsyra, HCl Salpetersyra, HNO3 Kolsyra, H2CO3

Starka och svaga syror

Koncentrerade och utspädda syror

Baser • Bilderna visar modeller och kemiska formler för några vanliga. • Alla baser har en sak gemensamt (undantag ammoniak): De har minst en OH-grupp. • När baser löses i vatten bildas det fria hydroxidjoner, OH-, som ger baserna deras basiska egenskaper. Natriumhydroxid, NaOH Kaliumhydroxid, KOH Kalciumhydroxid, Ca(OH)2 H H Na O O H H K O Ca O

Starka och svaga baser

Neutralisation • Syror och baser är varandras motsatser. • När vätejoner från syror och hydroxidjoner från baser reagerar med varandra bildas det vatten – en neutralisation har skett. Vätejon + Hydroxidjon  Vatten H+ + OH- H2O

Neutralisation forts. • Egentligen så blandar du en syra med en bas för att neutralisera och då ska formeln också innehålla de andra jonerna som ingår. • Till exempel: Blanda saltsyra med natriumhydroxid – då får du en neutral lösning men som också är en saltlösning, avdunstas vattnet får du kvar fast natriumklorid – vanligt koksalt. Natriumhydroxid + Saltsyra  Natriumjon + Kloridjon + Vatten Na+ + OH- + H+ + Cl- Na++ Cl- + H2O

Utspädning • Tillsätt vatten till en syra eller en bas så förändras pH-värdet mot 7 (neutralt). • Halten av syra- eller basmolekyler minskar. • …Alltså samma som när du späder saft. Ju mer vatten – desto svagare färg och smak får saften. • Att pH-värdet går mot 7 beror alltså inte på att en kemisk reaktion har skett utan att det blir mindre av syran eller basen.

Salter är jonföreningar • Exempel på salter är: • Salmiak • Marmor • Gips • Krita • Salter är ämnen med så olika egenskaper att de kan användas till helt olika saker – allt från att baka småkakor och gödsla åkermark, till att bygga väggar och tillverka krut.

Vanliga joner i salter…

Saltets uppbyggnad • Salter är ett samlingsnamn för en grupp ämnen som är uppbyggda av positiva och negativa joner. • Den positiva jonen är oftast en positiv metalljon (t.ex. natrium-, kalium-, kalcium- och järnjoner). • Den negativa jonen är oftast en icke-metalljon (t.ex. nitrat-, sulfat-, karbonatjoner). • Salter är oladdade eftersom det finns lika många positiva joner som det finns negativa joner. • Natriumklorid (koksalt) Na+ + Cl- NaCl • Kaliumklorid (salpeter) K+ + Cl-  KCl • Kalciumsulfat (gips) Ca2+ + SO42-  CaSO4 • Kaliumsulfat (konstgödsel) K+ + SO42-  K2SO4

Hur bildas salter? • Vid neutralisation mellan syror och baser bildas salter. • När metaller reagerar med syret i luften bildas metalloxider – salter. • t.ex. magnesium som brinner och reagerar med syret i luften. Då bildas magnesiumoxid – ett salt.

Natriumklorid - koksalt • Kallas också för vanligt bordssalt. • Används i matlagning. • Består av natriumjoner och kloridjoner. • Finns både i din kropp och i havsvatten. • Används för att sänka fryspunkten på isiga vintervägar (för att vatten och salt tillsammans har lägra fryspunkt än vanligt vatten).

Kalciumkarbonat - kalk • Finns i många olika former. • Är huvudbeståndsdelen i kalksten, krita och marmor. • Marmor används som byggnadsmaterial, jordförbättrare och för framställning av cement. kalksten krita marmor

Kalciumsulfat - gips • Ett gråvitt pulver som rörs ut i vatten och bildar en smet. • Används till att gipsa brutna ben men också i innerväggar i så kallade gipsskivor.

Vatten löser många salter • Många salter är lättlösliga i vatten för att både vattnet och salterna är polära ämnen. • Polära ämnen innebär att en del av molekylen drar till sig elektronerna starkare än den andra och det bildas två poler, ungefär som på ett batteri. • När vatten löser upp salter går det till så här: • Vattenmolekylerna lyfter bort jon efter jon och lägger sig runt dem så att de hålls kvar i lösningen.

Mineraler • Mineraler är salter som är svårlösliga i vatten. • Exempel på mineraler är: • Kvarts • Fältspat • Glimmer • Om dessa också vore lättlösliga i vatten skulle vi inte ha en jordskorpa att stå på…

Leder salter elektricitet? • Salt i fast form leder inte ström. • Salt som är upplöst i vatten leder ström. Varför denna skillnad? • Jo för att i fast form sitter jonerna fast i en kristallstruktur, det gör de inte när salterna är upplösta i vatten – därför kan de lösta salterna leda ström för då är de ju fria och rörliga joner. • Salt i smält form kan alltså också leda ström…

Joner Syror och baser 2 Salter