Syror och baser

1. Syror och baser Syror och baser

2. Vatten

3. Vatten • Vatten finns i hav, sjöar, vattendrag, is vid polerna, i växter och djur. • Alla celler innehåller vatten. • Vatten är livsviktigt! • Vatten löser många ämnen, exempelvis salter och gaser (i mindre mängd).

4. Vattenmolekylen • En vattenmolekyl innehåller två väte och en syre och skrivs med den kemiska beteckningen H2O.

5. Vattenmolekyler kan dela sig En vattenmolekyl kan dela sig i en vätejon (H+) och en hydroxidjon (OH-).

6. Vatten som lösningsmedel Vatten är ett polärt ämne, dvs molekylen har en positiv och en negativ ände. Därför löser vatten alla ämnen som är polära, exempelvis salter. Ämnen som är opolära, dvs inte har en + och –pol, löser sig inte i vatten, exempelvis olja.

7. Vad påverkar vattnets lösande effekt? • Finfördelning • Omrörning • Uppvärmning Alla tre metoderna gör att vattenmolekylerna bättre kommer åt ämnet som ska lösas.

8. Surt eller basiskt Surt – lösningen innehåller ett överskott på vätejoner, H+ Basiskt – lösningen innehåller överskott på hydroxidjoner, OH- Neutralt – lösningen innehåller lika mycket vätejoner som hydroxidjoner

9. pH-skalan pH-skalan berättar hur surt eller basiskt något är, eller om det är neutralt. pH 7 – neutralt pH under 7 – surt pH över 7 – basiskt pH-papper visar ungefärligt pH

10. Indikatorer Ämnen som ändrar färg beroende på om en lösning är sur eller basisk (eller neutral). Exempel BTB och fenolftalein Några naturliga indikatorer är blåbär, rödkål och lackmus (från lav) BTB:

11. SIV-regeln Syran IVattnet När man ska späda en syra eller bas ska man hälla syran/basen i vattnet för att minimera risken att det sker en stark reaktion där syran eller basen kan skvätta.

12. Syror Syror delas in i starka och svaga. De starka syrorna löser helt upp sig i vattnet, så att vätejonerna helt släpper från den negativa jonen de hör ihop med. I de svaga syrorna lossar bara en del vätejoner.

14. Starka syror • Saltsyra HCl • Svavelsyra H2SO4 • Salpetersyra HNO3

15. Svaga syror • Många svaga syror finns i sådant vi äter och dricker och har inte så lågt pH. • Ex: citronsyra, vinsyra, kolsyra, mjölksyra, acetylsalicylsyra (finns i huvudvärkstabletter)

16. Baser Baser delas in i starka och svaga. De starka baserna löser helt upp sig i vattnet, så att hydroxidjonerna helt släpper från den positiva jonen de hör ihop med. I de svaga baserna lossar bara en del hydroxidjoner.

17. Starka och svaga baser Stark: Natriumhydroxid NaOH Svag: Ammoniak NH3

18. Salter Ett fast ämne sammansatt av joner i regelbundna kristaller. När ett salt löser sig i vatten blir jonerna fria från varandra. En lösning som innehåller joner leder ström.

19. Neutralisation av syra och bas Vid en neutralisation av en syra och en bas blir pH 7. Då bildas salt och vatten.

20. Försurning Vissa gaser kan reagera med vattnet i luften och bilda syror. Dessa samlas upp i molnen och kommer ner som sur nederbörd.

21. Koldioxid + vatten → kolsyra Svaveldioxid + vatten → svavelsyra Kväveoxider + vatten → salpetersyra

22. Dessa gaser finns naturligt i luften i mindre mängder, men på grund av att vi människor förbränner fossila bränslen ökar mängden och därför sjunker pH i nederbörden. När sjöar, hav, vattendrag och mark blir försurade kommer vissa växter och djur inte att kunna leva där.

23. Kalk är ett ämne som reagerar med vätejoner och kan därför neutralisera en syra. För att höja pH i exempelvis en sjö kan man kalka. Detta går dock bara att göra i begränsade områden. Därför måste utsläppen minskas.

24. Buffert Ett ämne som motverkar pH-förändringar. Exempel kalk