Martha Middlemiss Lé Mon

1. Välfärd från vaggan till graven? Kyrkan som civilsamhällesaktör i Sverige och England idag Martha Middlemiss Lé Mon

2. Historiska perspektiv • Kyrkorna i England och Sverige bedrev välfärdsarbete långt innan välfärd blev en statlig angelägenhet • Kyrkornas teologi i de olika länder har påverkat utvecklingen av de olika välfärdsstatsmodeller • Typ av majoritetskyrka, välfärdsstatsmodell samt civilsamhällets roll inom välfärdsstaten har tillsammans påverkat vilken roll kyrkan har spelat i välfärden – nu under omförhandling

3. “Church of England är fortfarande en viktig spelare i tillhandahållande av välfärd i landet oavsett vad motståndarna tycker. Kyrkan har förtjänat rättigheten som den största välfärdsorganisation (och så mycket mer) i landet att få gehör och bli en respekterad samarbetspartner i välfärdsområdet på samma sätt som med utbildningen.” Bishop for Urban Faith and Life’, Stephen Lowe, Bishop of Hulme (2008).

4. Är Church of England verkligen en frivilligorganisation? • Är kyrkan organiserad som en frivilligorganisation? • Är kyrkan en medlemsorganisation som drivs av sina medlemmar? • Vad gör kyrkorna som frivilliga aktörer I välfärds området? • Är rollen frivillig?

5. Frivilligorganisation för samhällets bästa? • Juridisk ställning - Charities Act (2006) • Antagen position - Church for the Nation? “Its history, its constitutional position – however controversial that may have become for some – means that it is obliged just to be there speaking a certain language, telling a certain story, witnessing to certain non-negotiable things about humanity and about the context in which humanity lives.” Archbishop of Canterbury, Dr. Rowan Williams, 2002

6. Frivillighet i och för kyrkan • 4 av 10 kyrkobesökare i England tar sig an frivilligt arbete utanför kyrkan och en liknande mängd utför frivilligt arbete i kyrkans regi. (Barley 2007) • Relativt få anställda. Kyrkan skulle inte kunna bedriva den verksamhet som den bedriver idag utan frivilliga insatser på flera nivåer Church Statistics 2009/10 (2011) • The National Churches Trust survey 2010 • beräknad1.6 million frivilliga i kyrkor i UK. 200 000 är inte regelbundna kyrkobesökare. • 29% av tid som frivilliga lägger ned går till ‘community activities’.

7. Kyrkobyggnader som resurs • 47,000 kyrkobyggnader som är faktiskt eller potentiella resurser för lokala samhället. • Nästan 8 av 10 kyrkobyggnader I UK används för annat än gudstjänster • I 60% av dessa inkluderas aktiviteter för lokala samhället organiserad av församlingen.

8. Aktiviteter I kyrkobyggnader år 2010 National Churches Trust Survey 2010

9. Anledningar till att inte fler aktiviteter för det omgivande samhället hålls I kyrkobyggnader

10. Religion och frivillighet Greg Smiths analys av GB ‘medborgarskaps undersökning’ 2010. • Religiös tillhörighet ingen signifikant effekt på frivillighet • MEN de som säger att religiös identitet är viktigt och/eller är regelbundna kyrkobesökare är mer benägna att utföra frivilligt arbete I grupp kontext. (särskild kristna). Greg Smith 2010

11. Vilken roll spelar religiösa grupper I välfärden idag? • Undersökning av ‘faith based social action’ på region nivå i England. (Dinham 2007) • Många olika initiativ inom vitt sprida områden • Ingen täckande oberoende data • Brist på gemensamma begrepp

12. Tre sätt som reliigon blir mer synlig som aktör I samhället I UK idag : • Religiösa grupper anses vara en rik källa till fysisk och socialt kapital • Religion anses i regeringens policy ha en nyckel roll i att framhäva lokala gemenskaper (community cohesion). • Regeringen är interesserad av att öka rollen som religiösa grupper ha i styrande (governance) på lokal nivå. (Dinham and Lowndes, 2009. See also Rana Jawad 2012 )

13. Kyrkans rapport - Resourcing Christian Community Action 2010 • Regeringens språk är vänligt inställt till ‘faith communities’ roll, det verkar finnas en öppen inbjudan att ta sig an en större roll I den lokala gemenskapen MEN • Retoriken och verkligheten är inte den samma. • Med andra ord finns det chanser för kyrkor att bli involverad som tjänsteleverantörer, men oftast utan resurserna som möjliggör detta. (Resourcing Christian Community Action January 2012, 39).

14. Fallstudium • Kvalitativ • Kartläggning av området • Intervjuer • Fokusgrupper

15. DATA / Tre perspektiv • 1) Hur ser lokala sociala myndigheter på kyrkliga tjänster som en del av välfärdssystemet? • 2) Hur ser den lokalbefolkningen på det? • 3) Majoritetskyrkors agerande på det lokala planet både som producent av välfärdstjänster och som opinionsbildande aktör.

16. Darlington • Ca 90 000 invånare • Homogen population • Tidigare industristad nu dominerad av tjänstesektorn • Utvecklad och formaliserad samarbete mellan kommunen, företag och frivilligorganisationer • Stora klyftor mellan de rikaste och fattigaste i staden

17. Kyrkans välfärdsarbete i Darlington

20. Församlingsprästens syn på saken • Kyrkan har en roll i välfärd och välmående • - Som samhälls/gemenskapsbyggare • - Som kritisk röst • - Präster är inte outbildade social arbetare • - Kyrkan som de troendes gemenskap Martha Middlemiss Lé Mon

21. Församlingsbors och myndigheters syn på saken • Kyrkan har en roll i välfärd och välmående • - Som tillhandhållare av tjänster utöver det som lokala myndigheterna erbjuder • - Så länge kyrkan inte blandar ihop tjänster med ’predikande’ • - Som en kritisk röst i samhället Martha Middlemiss Lé Mon

22.  RESULTATKyrkan som välfärdsaktör i England • Kyrkan som en del av frivilligsektorn • Kyrka som social röst • Har kyrkan fortfarande en särskild roll i det engelska samhället? • Kyrkan ’mittemellan’ Martha Middlemiss Lé Mon

23. Kyrkan ’mittemellan’ • Kyrkan som neutral mark • (inkl symboliskroll) • Kyrkan som medlare • Kyrkan som kritisk röst

24. Individers förväntningar av kyrkan: låg i teori, hög i praktik Martha Middlemiss Lé Mon

25. 1: offentligvården, chef • Kyrkor har goda kunskaper om sina lokala områden och har därför någonting att bidrager med • Kyrkan är bara en av många frivilliga organisationer Martha Middlemiss Lé Mon

26. 2: offentligvården, chef • Dörren är alltid öppen för kyrkorna om de vill samarbeta • Kyrkan är knappt nämnd som en möjlig partner för myndigheterna i välfärden Martha Middlemiss Lé Mon

27. 3: förtroendevald politiker, kommun • Att vara ’statskyrkan’ idag betyder ingenting • Kyrkan har ansvar pga. sina privilegier Martha Middlemiss Lé Mon

28. 3: förtroendevald politiker, kommun • Kyrkan borde tala ut och agera på grund av sin ideologi • Kyrkan borde inte tvinga sina åsikter på andra Martha Middlemiss Lé Mon

29. Kyrkan i välfärdssystemet– i både England och Sverige • Den Nationella kyrkan behåller en särskild roll i välfärden trots nedgång i kyrkogång och utökad pluralism • Kyrkan som komplement • Kyrkan som både kritisk röst och aktör Martha Middlemiss Lé Mon

30. Kyrka i välfärdssystemet– skillnader England/Sverige • Olika syn på kyrkan både inom kyrkan och från andra i samhället? • Kyrkan som komplement eller mer tvetydig roll? • Kyrkan “mittemellan” i England • Civilsamhället och frivillighet Martha Middlemiss Lé Mon

31. Ny roll för kyrkan som bygger på sin historia/ tidigare ställning • Inte längre ’ramverk’ för samhället, men förväntas spela en ny(?) roll på grund av att den ses som förvaltare av värderingar och försvarare av ’the common good’.

32. Added value ? • Vi vet för lite! • Gemensamma begrepp? • Finns det mötespunkter for politiska och analytiska begrepp (eg Big society)? • Kapital – Religious, Andlig, Kulturell – användbar eller problematisk? • Metoder • Vad behöver mätas och hur ska det mätas?

33. The Big Society ‘Big Society’ är en koncept som har fått fäste i UK efter valet 2010 • Målet med ‘Big Society’ är att flytta mer makt ifrån regeringen till lokala samhällen och individer för att åstadkomma en mer deltagande samhälle. • Kyrkorna har setts som och I viss mån ser sig själva som en viktig del av civilsamhället här.