Öppna jämförelser 2008 - Grundskola – Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

1. Öppna jämförelser 2008 - Grundskola – Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting

2. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 • Syfte: • Stimulera till analys och utveckling mot högre måluppfyllelse • Insyn och öppenhet • Metod: • 17 indikatorer för jämförelse • varav 5 nya • Omfattning: • Kommunala och fristående skolor belägna i kommunen

3. Öppna jämförelser – 2008 Grundskola

4. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindikatorer Slutbetyg årskurs 9 • A1 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen samt SALSA-avvikelse • A2 Genomsnittligt meritvärde (betygsvärden) samt SALSA-avvikelse • A3 Andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program

5. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindikatorer Forts Ämnesprov årskurs 5 och 9 • A4-A6Andel elever som har uppnått kravnivån på ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 5 (146 kommuner)(nya indikatorer) • A7-A9 Andel elever som har uppnått minst betyget Godkänt på ämnesproven i matematik, svenska och engelska i årskurs 9 Omvärldskunskap årskurs 9 • A10 Resultat på Dagens Nyheters nutidsorientering (ca 52 % av eleverna i åk 9, 273 kommuner) (ny indikator)

6. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resursindikatorer Kostnader • B1 Nettokostnad per elev (ny definition) • B2 Procentuell avvikelse från standardkostnad per elev • B3 Kostnad per betygspoäng (ny indikator) Personal • C1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen • C2 Antal elever per lärare

7. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Indikatorerna redovisas • Bästa kommunerna per indikator • Kartor och diagram • Tabell med alla kommuner rangordnade • Förändring sedan föregående år

8. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Svensk skola i ett internationellt perspektiv Internationella jämförelser • PISA 2006 • PIRLS 2006 • Läsförståelse: Goda resultat • Matematik: Genomsnitt • Naturvetenskap: Genomsnitt

9. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat (liknande som ÖJ 2007) • A) Skillnaderna mellan kommunerna är olika stora för olika indikatorer (se diagram vid sidan 18) • B) Kommunerna olika framgångsrika för olika indikatorer(se diagram vid sidan 19) • C) Inga tydliga samband mellan resultat- och resursindikatorer (se diagram vid sidan 20) • D) Variation mellan kommuner med lika förutsättningar(se diagram vid sidan 21)

10. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat. forts Slutbetyg årskurs 9 • Marginella förändringar på övergripande nivå • Högsta genomsnittliga meritvärdet sedan 1998 • E) Stora förändringar i vissa kommuner (diagram sidan 22)

11. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Sammanfattning av resultat. forts Ämnesprov • Fler i årskurs 9 som uppnår betyget Godkänt i svenska (96,3%) och engelska (95%) än i matematik (84%) • Sämre resultat i matematik i årskurs 9 • I riket • I 2/3 av kommunerna • F) Jämförelse årskurs 5 och årskurs 9 (diagram vid sidan 23)(146 kommuner, inte samma elever) • Matematik: Större andel elever når kravnivån i åk 5 än det är som får godkänt i åk 9 • Svenska & engelska: Resultaten bättre i åk 9 än i åk 5

12. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Skillnader pojkar och flickor • G) Flickors resultat bättre än pojkars (diagram vid sidan 24) • Skillnaderna är mindre i kommuner där resultaten totalt sett är höga (Undantag ÄP matematik och gymnasiebehörighet) • H) Skillnaderna små mellan pojkar och flickor i matematik (diagram vid sidan 25)

13. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 a) Sammanfattande tabell den ”bästa kommun” för alla indikatorer.

14. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 b) Sammanfattande tabell. Forts.

15. Öppna jämförelser - Grundskola 2008 Resultatindex (förklaring till hur vi har tagit fram INDEXET finns på sidan 26)

16. Öppna jämförelser - Grundskola 2008Förändringsindex för de 10 bästa ”förbättringskommunerna”(förklaring till hur vi har tagit fram INDEXET finns på sidan 27)

17. Slut

18. A) Skillnaderna mellan kommunerna är olika stora för olika indikatorer A)

19. B) Kommunerna olika framgångsrika för lika indikatorer

20. C) Inga tydliga samband mellan resultat- och resursindikatorer. Exempel

21. D) Variation mellan kommuner med lika förutsättningar

22. E) Stora förändringar i vissa kommuner

23. F) Jämförelse ämnesprov åk 5 och åk 9 Ämnesprovet i svenska Ämnesprovet i matematik

24. G) Flickorna resultat bättre än pojkar

25. H) Skillnaderna små i matematik

26. De bästa resultatkommunerna Summa rankning av resultatindikatorerna Enkel summering av rankningen (1-290) för resultatindikatorerna A1, A2, A3, A7, A8, A9 samt SALSA-avvikelsen på både A1 och A2. Den kommun med den lägsta totalsumman kommer högst i rankningen. Ämnesproven i årskurs 9 viktas med en tredjedel var, så de inte får lika stor tyngd som exempelvis indikatorn ”uppnått målen i alla ämnen”. Ämnesproven för årskurs 5 och Nutidsorienteringen är inte inkluderade då det saknas observationer för ett antal kommuner. OBS! Denna tabell finns ej redovisad i rapporten.

27. De bästa förändringskommunerna Summa rankning: förändring av resultatindikatorerna Resultatindikatorerna A1, A2, A3, A7, A8, A9 rankas utifrån förändringen mellan läsåren 2005/06 och 2006/07. Den kommun med den lägsta totalsumman kommer högst i rankningen. Ämnesproven i årskurs 9 viktas med en tredjedel var, så de inte får lika stor tyngd som exempelvis indikatorn ”uppnått målen i alla ämnen”. Ämnesproven i årskurs 5 och Nutidsorienteringen är inte inkluderade då dessa indikatorer saknades i förra årets rapport. OBS! Denna tabell finns ej redovisad i rapporten.