Download
1 / 18
180 likes | 633 Views
Substanser & Sådant. Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?. Hjärna & nervsystem. Nervers uppgift – Förmedla signaler inuti vår kropp. Har cellkärna & mottagare (dendrit) Dendriten=korta utskott som tar emot signaler från andra nervceller.
E N D
Substanser & Sådant Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?
Hjärna & nervsystem • Nervers uppgift – Förmedla signaler inuti vår kropp. Har cellkärna & mottagare (dendrit) • Dendriten=korta utskott som tar emot signaler från andra nervceller. • Skickas vidare med hjälp av axon (kontakten med andra nervceller). Signalen från nervceller går via axonet till nästa nervcell och dess mottagare • I slutet på axonen finns olika ämnen, signalsubstanser, som kan skicka ut både stimulerande och hämmande impulser till nervcellerna. • Kort om hur nervceller fungerar.
Impulser • Impulserna som sänds ut, kan transporteras i en hastighet av 120 m/sekund. Vissa nervceller skickar ut signaler till hjärna eller ryggmärg om vad som sker i en viss muskel (sträckas ut eller inte). • Andra nervceller kan ”kommendera” muskler.
Nervsystemet - CNS • Centrala Nervsystemet (CNS) – nerver i hjärna & ryggmärg. • ”plockar in” information från Perifera Nervsystemet, bearbetar och skickar ut ”lämpliga” signaler till kroppen. • Tre typer finns i CNS: Inåtledande – Leda information från sinnesorgan & inre organ till hjärna & ryggmärgSammanbindande – binda samman olika delar av hjärna & ryggmärgUtåtledande – sätter muskler & körtlar i verksamhet. • Vissa delar av vårt beteende är ryggmärgsbeteende, rycka bort handen när man bränt sig på spisplattan. Ryggmärgen får en signal, skickas vidare till hjärnan. • När hjärnan mottar signalen, då får vi ont!
Nervsystemet - PNS • Perifera Nervsystemet (PNS). Delat i två: somato-sensoriska (sinnesintryck & skelettmuskler. Viljestyrt) samt autonoma • Autonoma: Kroppens olika inre organ (mage, tarmar, njurar). Utan viljekontroll ( i princip). • Autonoma har i sin tur två undergrupper: Sympatiska nervsystemet (kamp eller flykt-beteende). Ökad hjärtrytm, ökad prestationsförmåga i muskler, samt parasympatiska • Noradrenalinpåslag: kamp, adrenalinpåslaget: flykt. • Sympatiska & Parasympatiska jobbar ”mot varandra”. Sympatiska styr energikrävande aktiviteter, parasympatiska energisparande.
Nervsystem - Parasympatiska • Del två i autonoma: Parasympatiska nervsystemet. Lugnare hjärta, ökad salivproduktion m.m. • Parasympatiska behöver substansen acetylkolin för att slås på. • En substans som är viktig för både minne & inlärning. • Läkemedel, droger & nikotin har i studier visat sig påverka både halten av acetylkolin samt processen i nervsystemet. • Dessa delar är faktiskt avgörande för hur vi är och fungerar. • Okända substanser = risk för bestående personlighetsförändring.
Kemiskt - Substanser • Våra känslor & kroppskemi hänger tätt ihop. • Noradrenalin & amfetamin har lite liknande egenskaper: vi blir upphetsade & kampberedda. • Dopamin: signalsubstans. Sätter igång fysisk & mental aktivitet. Fungerar i hjärnans belöningssystem, det vi mår bra av. • Dopaminet reglerar motorik, vakenhet, glädje och vid överskott förekommer det i psykoser. Påverkar också sexuell tillgänglighet. Studier på djur visar detta.. • Serotonin: Hämmar aggression, motverkar smärt & ångest.
Kemiska substanser • Låg serotoninhalt & depression hänger samman med varandra. • Varför brist på serotonin? Störningar i kroppen, felaktig kost, vissa genetiska fel, eller alla tre! • Andra säger: jobbiga händelser sänker serotonin, som kan upplevas som depression. • Substanser i vår kropp & hjärna kan också väcka lust & aggression, för vissa kan det framstå som ett ”gift”.
Bort med smärta, in med lust! • Ämnen som motverkar smärtupplevelser och ger lustfyllda effekter kallas endorfin (släkt med morfin). Minskar smärtsignal, gör oss stridsberedda. Kroppens eget ”morfin”. • 45 minuter intensiv löpning motsvarade i en studie en injicerad morfindos på 10 mg. • Utsöndras vid skratt, sex & stress bland annat. • Kan också framkallas vid kroppsansträning, många som tränar säger att det är som ett ”gift”, ökad utsöndring av endorfiner med andra ord.
Aggressionssubstanser • Det manliga könshormonet testosteron har visat sig väcka aggression om det tillförs till kroppen (också en effekt av anabola steroider) • I vår hjärna finns ett centra för vrede & rädsla, amygdala. • Skador där =obehärskad aggressivitet. Minskar substansen GABA (aggressionshämmade)=minskad aggressivt beteende.
Dopamin = sensationssökande substans • Många känslor påverkas alltså av kemiska signaler & substanser. • En mycket aggressiv människa som begår våldsbrott väldigt ofta, kan genom olika orsaker (yttre våld, skador vid förlossning eller missbruk) fått signaler till centran för lustupplevelser & aggression förstörda, och därmed inte kunnat kontrollera sig. • Tillsammans med serotonin & endorfin spelar de en stor roll när hjärnans lustcentra aktiveras. Dopamin förmedlar de lustfyllda effekter som väcks vid alkoholintag.
Kemisk & Biologisk - sensationssökare • Vissa människor kräver mycket stimulans & spänning för att känna lust, s.k. Sensationssökare. Vissa kan förklara det med deras hjärnkemi, att substanser gör att de vill testa på saker som bergsklättring, basejumping, fallskärmshoppning och liknande. • Denna typ av beteende delas ofta in i fyra kategorier: 1. äventyrssökande, ( Fallskärmshoppning, basejumping)2. vilja stå ut, umgänge med ovanliga människor3. Mycket utan-hämningar-beteende. Mycket vilda fester & många sexuella partners4. Intolerans mot ”tråkiga” människor.
Kemisk psykologi • Man räknar till viss del också in kreativa personer, som sökt sig till något ovanligt, nytt & spännande. Svåra, konstnärliga och skapande verksamheter skulle kunna vara ett resultat av kemi som ger stimulans. • Droger som används stimulerar främst en sak, nämligen hjärnans belöningscentra. Efter ett visst antal gånger skadas kroppens serotoninproduktion, man börjar må dåligt utan drogentar den för minskad ångest. • Följd? Ännu större skador! Sådan kedja är det som skadar ett skadligt beteende.
Stress & Biologiska förklaringar • I vår hjärna har vi ”hippocampus”, som är viktig för både inlärning & stresskontroll. • När kroppen reagerar på stress, frilöses olika stresshormon och vid långvarig stress frilöses kortisol.
Biologi & Depression • Är det för mycket kortisol i kroppen, kan hippocampus skicka en signal tillbaka så att kortisolproduktion stannar av. • Är stresspåslaget för högt, kan hippocampus minskaminskad förmåga till stresskontrollÖkad sårbarhet. • Man tror att depression orsakats av brist på serotonin & noradrenalin, alternativt en sänkt förmåga att utnyttja dessa. • Kan bristen utlösa depression, eller är bristen en följd av depression?
Biologi& Depression • Vissa forskningar tyder på att deprimerade har brist på substanserna, andra på att depressiva symtomen försvinner vid medicinering. • Vissa har lättare att bli deprimerade än andra. En person med en deprimerad familjemedlem10-20 % risk att själv bli deprimerad. Högre siffror om enäggstvillingen varit deprimerad. • Hur skulle en biologiskt inriktad psykolog förklara en depression? • Säkerligen se om arvet spelar in (sjuk förälder?), om personen har anlag som gör denne mer depressionsbenägen. • Ordinera anti-depressiva, sömnmedel & ljusbehandling, motion..Dessa typer är vanliga att använda.
