Aristoteles c:a 350 fKr

2. Aristoteles c:a 350 fKr • Nicomachiska etiken: • Brott är en handling som är förbjuden i skriven lag. • Gärningsmannen har utfört handlingen. • Han visste vad han gjorde (ont uppsåt för att tillfredsställa egna önskningar och behov). • Han visste att det var fel (moralisk kompetens). • Han kunde ha handlat annorlunda (fri vilja och handlingsförmåga).

3. Därmed föreligger ett brott • Vid brott har samhället rätt att utsätta gärningsmannen för • Socialt och moraliskt klander • Lidande som motsvarar det onda han gjort (återställa universell harmoni) • Åtgärder som skyddar samhället mot återfall i brott, inklusive behandling

4. Rättsprocessens 4 steg • Det objektiva brottsrekvisitet • Vem har gjort vad mot vem? • Lagtextrekvisitet • Det som gjorts är ett brott enligt lagen • Det subjektiva brottsrekvisitet • Ont uppsåt, rationalitet, moralisk kompetens, handlingsfrihet • Andra ursäkter

5. Uppsåt • Måste rekonstrueras i rättegången • Direkt uppsåt (t.ex. mord) • Indirekt uppsåt (t.ex. dråp) • Klandervärt slarv (t.ex. fyllekörning med personskada) • Var gärningsmannen klar över konsekvenserna av sitt handlande? • Var han likgiltig för dessa konsekvenser?

6. Sverige 1914 - 2004 • Eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov • ”Det kan inte uteslutas att gärningsmannen gjort likadant även om han inte hade varit i det psykiska tillstånd han råkade befinna sig i” • Bygger på den tyske juristen Franks förslag från 1880-talet. • Frank tog avstånd från detta redan före 1900, ingen annan (utom en) tyckte att detta var oklokt.

7. Hopp från ämnet • Det europeiska straffrättsliga systemet stramades upp under upplysningstiden (1700-talet) – ”Den första skolan” • Alla länder (utom ett) accepterar grundprinciperna, som alltså går tillbaka till Aristoteles och har prövats framgångsrikt i 2358 år under mycket olika förhållanden • Den ”Andra Positiva (=antimetafysiska) skolan” utgick från socialisterna Lombroso (läkare) och Ferri (jurist). Den bygger bl.a. på föreställningen att man föds till brottsling och därför inte rår för sina brott.

8. Hur Sverige kom snett • Massmördaren Nordström (24 år gammal) avrättades med handbila i oktober 1900. • Branting var upprörd och såg Nordström som en ”född förbrytare” enligt Lombroso. • I ett partimöte i november samma år bestämde man att arbeta för ett nytt straffsystem i Sverige. • Väl vid makten vidtog man Steg 1 nämligen ”sterilisering av undermåliga”.

9. Tre sys(s)lingar • Tyrén, straffrättsprofessor, liberal/sosse, införde Eventuellt uppsåt redan 1914. • Kinberg, rättspsykiatriprofessor införde Jämställdhetsbegreppet under 1920-talet. • Schlyter, jurist, var justitieminister och drev på för den önskade förändringen: • Allt färre brottslingar skulle vara ”påföljdsfria” (fria från straff). • Allt fler skulle hanteras inom psykiatrin.

10. Vad ville man? • Straffsystemet skulle ersättas av en differentierad behandlingsapparat (brott är en social sjukdom). • Psykiatrin skulle ta sig an en mycket större andel av de kriminella. • De skulle dömas till vård (alla hade minst eventuellt uppsåt) och många fler skulle bli 5:5or (sinnessjuka, sinnesslöa eller jämställda) (men inte medvetslösa). • Målgång: Brottsbalken ersatte strafflagen 1964.

11. Gränskategorier • Begränsat tillräkneliga • De fick straffreduktion och dömdes till förvaring • Yrkeskriminella • De dömdes till internering • Vad var poängen? • Sambandet mellan brottets straffvärde och inlåsningstiden blev mindre tydligt, men det fanns en hake som blev uppenbar med BrB 1964.

12. Ungdomskriminella (BVL 1924…) • Yngre barn omhändertogs för skyddsupp-fostran/fosterhem • Från 12 åå på Ungdomsvårdsskola (upp till 20) • Från 15 åå (straffmyndig) på Ungdoms-fängelse (upp till 25) • Resursstarka differentierade enheter med hyggliga vårdresultat så länge man satsade på verksamheten (upp till 1955)

13. Dikeskörningen 1964 • Sverige skapade en kompromiss mellan den 1sta och 2ndra skolan, klädd i den senares terminologi (metafysikfri) men med den 1sta mellan raderna. • Begripligt hyckleri i landet Lagom som anser att medelvärdet av två ståndpunkter är bäst: • En liten tapper fredsälskande nation mellan två onda supermakter, med fingret korsat bakom ryggen (skiter det sig litar vi på NATO).

14. Två oförenliga traditioner • Klassisk straffrättsskola (rötter i Nikomakiska Etiken, ca 350 f. Kr.) • Opererar med metafysiska begrepp som: ansvar, skuld, moral, fri vilja, vedergällning, försoning. • Positiv straffrättsskola (Lombroso, Ferri, c:a 1900 e. Kr.) • Social ingenjörskonst – opererar med positiva (icke-metafysiska) begrepp som påföljd, behandlings-barhet, risk för återfall, samhällsnytta.

15. Sverige står ensamt i världen • Alla (99.998%) har ansvar för vad de gör. • Strikt ansvar för vad man ställer till med. • Inget skydd mot socialt & moraliskt klander • Alla påföljder utgör behandling, med eller utan inlåsning • Förekomst av Allvarlig Psykisk Störning (läkarstyrt dikotomt system utformat av okunniga jurister) styr valet av behandling (citat): • ”Utvecklingsstörda brottslingar bör behandlas i fängelse, liksom schizofrena med enbart negativa symtom, medan ”Anpassningsstörning” (frekvens 20% i befolkningen) kan vara skäl för fängelseförbud”.

16. Straffsystemets uppdrag • Skipa rättvisa så som begreppet utformats under 2300 år. • eller…. • Vara staten behjälplig med att kontrollera medborgarna (social ingenjörskonst. • För detta krävdes…... • antimetafysik / värde-nihilism: fixades genom filosofen Hägerström, och … • att staten alltid har rätt (Boström, Hegelian)

17. Den där haken…. • 1964 började demonstranter mot USAs smutsiga krig i Vietnam dyka upp i Stockholm. Vänstern rustade sig för 1968. De utsatta var hjältar, liksom bankrånarna, borgarna var skurkar. • Om inlåsning av kriminella styrs av behandlingsbarhet och prognos, inte av straffvärdet för brottet, får direktörerna kortare anstaltstid än uteliggarna, för samma brott. • Det kunde vänstern inte svälja. Brottsbalken kraschade innan den hunnit visa vad den kunde.

18. Vänstervansinnets tid • GD för kriminalvården, Torsten Eriksson, avskedas 1969 (av Owe Rainer). Kriminalvårdens behandlingsuppdrag upphör, psykiatrin rustas ner och upphör. Tidsobestämda påföljder försvinner (förvaring, internering, ungdomsfängelse, ungdomsvårds-skolor). Varför? • Vård med tvång ”fungerar inte” – och man planerar för en socialtjänst helt utan tvång. • Brå inrättas för att motivera förändringarna.

19. Drama på dagis • Justitieminister Owe Rainer får gå. • Varför? • Han är rik. • Vem håller i yxan? • Nancy Eriksson, Torsten Erikssons hustru.

20. Mina tidigare erfarenheter • Arbetat på Rättspsyk, Långholmen 1966 och framåt i perioder (inledningsvis ansvar för 40 av landets då c:a 350 psykiatriska vårdplatser inom kriminalvården). • Psykiater på Lövsta skolhem 1975-80: slut-stationen för de mest störda yngre brotts-pojkarna i landet (från 12åå). • Överläkare 1987-1995 på slutstationen för extremt farliga psykiatriska patienter i Norge.

21. Om solidaritet • En stamgäst på Långholmen var högerledaren Jarl Hjalmarsson – en outtröttlig stödperson för många som hamnat snett. • Den socialdemokratiska minister vars son satt där såg jag aldrig.

22. Rättssystem är allvar

23. Den klassiska modellen • Med hänvisning till Aristoteles finns det människor som är ursäktade för sina gärningar, brottsliga eller inte: • De som saknat uppsåt, och • De som inte är tillräkneliga pga bristfällig kognitiv utrustning (IQ m.m.), till den kopplad oförmåga att göra moraliska kalkyler, och, i många system i världen, oförmåga att kontrollera sina handlingar.

24. Kategorier av otillräkneliga • Föremål • Djur • Barn under 15 • Sinnessjuka (en del) • Utvecklingsstörda/hjärnskadade (en del) • Demenssjuka (en del) • Medvetslösa

25. Otillräknelighet före och efter 1800 • Före 1800 • Få fall, höga krav på ”galenskap” för straff-frihet. • Efter 1800 • Psykiatrin inser att det finns ”partiell” galenskap, t.ex. monomanier (pyromani, erotomani) – och ”tillfällig galenskap” (man kan bli frisk). Många fler blir otillräkneliga. • Motreaktion från 1842: M’Naghtn rules

26. Förslag på modern checklista för bedömning av tillräknelighet Den brottsliga gärningen är meningsfull och målrationell enligt en handlingsplan som utformats utifrån intakt perception och kognition, och färgats av primära känslor och affekter på ett normalt sätt. Handlingsplanen har valts bland alternativa handlings-planer som varit för handen i medvetandet. Handlingen har utlösts genom en normal viljeakt i enlighet med behov och önskningar. Uppsåtet har varit att handla orätt med direkt eller indirekt avsikt, eller åtminstone med insikt om handlingens möjliga konsekvenser. Handlingen har då begåtts pga klandervärd vårdslöshet och/eller pga likgiltighet för handlingens möjliga konsekvenser.

27. Alternativ modell • Ingen förnuftig människa begår brott. • Om problemet består i okunnighet - utbilda den okunnige. • Om problemet består i sjukdom – irrationalitet – behandla sjukdomen • Om problemet är konstitutionellt och opåverkbart (den födde förbrytaren) – vidta åtgärder som förhindra framtida brott • Straff (vedergällning) är barbariskt

28. Fem grupper av kriminella • Tillfälleskriminella: 96% av befolkningen, 40% av brotten • Friska persistenta brottslingar, 1.5% av befolkningen, 35% av brotten • Halvsjuka persistenta brottslingar, 0.5% av befolkningen, 15% av brotten • ….. Gräns för Allvarlig Psykisk Störning (APS)….. • Primärt allv. personlighetsstörda/neuropsykiatriska personer som ev. utvecklat psykos och missbruk, 0.5% av befolkningen, 5% av brotten. • ….. Gräns för Tillräknelighet….. • Psykos/motsv. 1.5% av befolkningen, 5-10% av brotten.

29. Dilemma 1: Stöldfenomen • 75 000 vuxna i Sverige har psykos-sjukdom eller ”jämställt” tillstånd (Grupp 5 på tidigare bild). • Inom gruppen begår ett litet antal personer grova brott av tillfälligheter – de skiljer sig inte i övrigt från gruppen. • Vårdtiden för ”brottslingarna” (som avslutas när målet för vården uppnåtts = så bra att utskrivning är OK) är drygt fyra år. För icke-brottslingarna är den två veckor. • Rättspsykiatrin ”tränger ut” allmänpsykiatrins psykospatienter. Lokalt är effekterna mycket stora eftersom resurstilldelningen inte anpassas.

30. Dilemma 2 – autonomi/integritet • Ett fall för några år sedan: Lillemor. • Aktuell sedan många år i Socialtjänsten • Avbryter kontakten • Man bryter sig in med polishjälp några månader senare (ej Soc, grannar larmar mobilt psykiatriskt team) och man hittar en Belsen-liknande halvt ihjälsvulten varelse. • Politiker: Man har rätt att tacka nej till hjälp. • Hur blev det så??? Därför att socionomer har exakt 0 sekunders psykiatriundervisning i sin utbildning, och det gillar Socialstyrelsen och Vetlanda kommun (det sparar pengar).

31. Dilemma 3 att reflektera över • ”Det finns inga farliga människor, bara farliga möten” (Socialstyrelsen om behovet av individuella riskbedömningar) • Det finns människor som hamnar i farliga situationer betydligt oftare än andra – och det är ingen tillfällighet (Randi Rosenkvist, norsk rättspsykiater) • Farliga människor finns och bör låsas in. • För att dömas till ansvar krävs fri vilja. • För samhällsskyddsåtgärder som riktas mot en individ och motiveras av framtida farliga händelser måste vi förutsätta determinism. • Vi möter oss själva i dörren. Och får leva med det.

32. Hur bra är riskbedömningar? • Inte tillräckligt bra ännu • Men riskbedömningar finns i de flesta system och motiveras av oddstalen • Alltså borde vi göra jobbet bättre = mer forskning • Vi saknar t.o.m. fundamenta dvs basrisktal för viktiga grupper av personer som begått ett indexbrott – basrisken modifieras sedan av individuella riskfaktorer (Brå har inte gjort jobbet för det har inte varit önskat från politisk nivå).

33. Integritetskränkningens kostnad • I system som omfattar behandlingstvång, tidsobestämd inlåsning, och samhälls-skyddsåtgärder som bygger på osäkra riskbedömningar måste …. • Tvånget motiveras av etiska vinster, • och • Vården vara högkvalitativ, evidensbaserad och ges på lika villkor, • och • Systemet vara förutsägbart och transparent.

34. Integritetskränkningens kostnad • Tvång ska inte utsträckas till fler domäner än nödvändigt – man respekterar patienternas autonomi så långt som möjligt • Tvång inom tvångsvården ska ansättas när vårdresultatet hotas – annars försvinner den etiska vinst som motiverar tvånget. • Ex. idiotregler: paranoikern fortsätter att hota och trakassera sitt offer via mobiltelefon, pedofilen onanerar till inhandlade videokassetter med barnpornografi (Växjö).

35. Dikeskörning 2 (långt in i skogen till vänster) • LPT/LRV från 1992 • Borde ha stoppats av Gun Hellsvik men hon ville vara ”ridderlig” mot Laila F vid maktskiftet (just hon av alla människor). • Skriven av jurister utan kontakt med psykiatrins main-stream – blev därefter. • En lång rad misstag, inte minst definitionen av Allvarlig Psykisk Störning

36. Dikeskörning 3, med ratten till höger men samma vänsterdike • Fängelseförbudet är inte absolut från 2008-07-01. • Filosofiskt/tidsmässigt lägger vi oss på andra sidan Aristoteles – ovärdigt en kulturnation och ovärdigt ett parti som är värdekonservativt. • Fängelserna får ta emot ytterligare minst 100 klienter med APS utan att vara rustade för det. • Vi har överlevt med LRV 1992-2008, om 3 år har vi ändå en ny lagstiftning. Skammen varar mycket längre, enligt Havamal: ett vet jag som aldrig dör….

37. Dikeskörning 4, med ratten till höger men samma vänsterdike • Psykiatrisamordnaren beställde, å psykiatrins vägnar, tvång i öppenvård (TöV). • Beställningen var tydlig. • Man har antagligen låtit tjänsteinnehavare från den förra regeringens tid skriva lagen. Och ministrarna har inte haft kompetenta rådgivare. • Resultat: Långtidspermissionerna försvinner (de var OK men under för kort tid för vissa patienter) och ersätts av – ingenting (dvs TöV). • Sköter inte patienterna villkoren kan vi inte ingripa förrän de är vårdintygsmässiga. Och då är det så dags. • Vågar Länsrätterna skriva ut patienter från LRV/LPT till TöV om de förstår vad det innebär.

38. Sammanfattning • Sverige har genomfört en socialistiskt inspirerad ökenvandring. • Misslyckandena illustrerar att detta är ett svårt område – man kan inte skruva ihop ett rättssystem på ett par decennier ens om man respekterar kunskap, än mindre om ”allt är politik” och ”vi är bäst”. • Ljuset i tunneln är propositionen att se över det hela, heder åt regeringen för det.

39. Eller också… • (Citat Ian Wachtmeister) är det inte slutet på tunneln men lamporna på bussen långt bort i mötande körfält i tunneln, körd av Ingvar Carlsson. Fast det blir väl Sahlin/Bodström i så fall. • Maciej Zaremba fick stora journalistpriset för serien ”Den polske rörmokaren”. Han intervjuade Bodström – som inte tycktes förstå något av all denna problematik och dess historia. Zaremba trodde att det var brister i Bodströms utbildning. Fan tro’t.