Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3)

2. Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3) IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007 Katarina Höller

3. Agenda • Bakgrund • Syftet med QIS3 • Deltagande • Allmänt resultat QIS3 • SCR • Finansiell risk • Motpartsrisk • Operativ risk • Försäkringsrisk • MCR • Interna modeller • QIS4

4. Quantitative Impact Studies (QIS) • EU Kommissionen har gett Europeiska tillsynskommitten för försäkring och tjänstepension (CEIOPS) i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av effekterna av ett nytt riskbaserat solvensregelverk. Detta sker genom kvantitativa studier där resultatet återrapporteras till Kommissionen.

6. Kvantitativa studier (QIS) • QIS1 genomfördes hösten 2005 • Syftet var att beräkna försäkringstekniska avsättningar • QIS2 genomfördes 2006 , • Syftet var att testa olika metoder för beräkning av SCR. • QIS3 genomfördes mellan den 2 april och 30 juni 2007. • Syftet var att kalibrera solvens kapitalkravet för att uppnå avsedd säkerhet i riskbufferten. • QIS4 genomförs mellan april och juni 2008 • QIS5, QIS6,…

7. Syfte med QIS 3 • Kalibrering av parametrar • Erhålla information om gruppdiversifiering

8. Deltagande svenska försäkringsbolag • Livbolag – FTA (miljoner €), små < 1 000, mellan 1 000 –-10 000, stora > 10 000 • Skadebolag – premieinkomst (miljoner €) , små <100, mellan 100 – 1 000, stora >1 000

9. Marknadsandel

10. QIS3 • Tidsåtgång • 2,5 till 6 mannamånader (person months) för QIS3

11. Allmänt resultat QIS3 • Högre kapitalkrav • Kapitalbasen ökar generellt • ökar 15 % mot Solvens I • livbolagen ökar 22 % • skadebolagen minskar 7 % • Solvenskvoten minskar • Kapitalkravet ökar mer än vad kapitalbasen ökar • Kapitalkravet oberoende av storleken på bolaget

12. SCR Justering för VÅB Standard SCR Operativ risk Skadeförsäkring Motpartsrisk Livförsäkring Finansiell risk dödlighet premie-reserv räntor aktier långlevnad katastrof fastigheter sjuklighet kostnad spread återöppning koncentration annulation valuta katastrof

13. Allmänna kommentarer på SCR • Utformningen av SCR får godkänt • De flesta bolagen anser att SCR i stort fångar risken på ett adekvat sätt • Kritik mot vissa korrelationer • korrelationerna har ansetts vara för konservativa speciellt för skadebolag (t ex hem och villa och trafik) • Svårt att hantera riskabsorberande avsättningar • Realränterisk inkluderas inte i SCR

14. Finansiell risk • Finansiell risk utgör • Ca 90 % av den totala risken för livförsäkringsbolag • Ca 40 % av den totala risken för skadeförsäkringsbolag

15. Finansiell risk • Räntor • Aktier • Fastigheter • Spread • Koncentration • Valuta

16. Fördelning finansiell risk livförsäkring

17. Fördelning finansiell risk skadeförsäkring

18. Ränterisk • Skift och vridning av avkastningskurvan • Kapitalkravet för ränterisk blev nästan dubbelt så stort för skadebolagen i QIS 3 jämfört med i Trafikljuset. För livbolagen ungefär lika.

19. Ränteriskmodulen

20. Aktierisk • Problem • Modellen straffar alternativa investeringar • Modellen är för trubbig, mäter inte den faktiska risken på ett adekvat sätt

21. Valutarisk • Mäts som en 20 % förändring mot övriga valutor • ”One size fits all” • Problem: • Straffar länder utanför EMU

22. Motpartsrisk • Mäter motpartsrisken i återförsäkringskontrakt samt finansiella derivat • Problem: • Krånglig modell • Tydligare instruktioner behövs • Förenkling av modellen (schablonmetod) efterfrågas • Utgör en låg andel av SCR i QIS3

23. Operativ risk • En konstant gånger SCR eller konstant gånger intjänad premie alternativt konstant gånger FTA • Problem: • för enkelt utformad • antar 100 % korrelation mot andra riskfaktorer • tar inte hänsyn till kvaliteten på hur den operativa risken styrs

24. Skadeförsäkring Premie-reserv Katastrof Livförsäkring Dödlighet Långlevnad Sjuklighet Kostnad Återöppning Annulation Katastrof Försäkringsrisk

25. Fördelning livförsäkringsrisk

26. Fördelning skadeförsäkringsrisk

27. Försäkringsrisker • Problem • Ny modell behövs för att hantera riskabsorberande avsättningar inom livförsäkring (villkorad återbäring) • Ingen diversifieringseffekt av verksamhet i olika länder • Skillnader mellan svenska försäkringsgrenar och EU-klasser; ej relevant statistik mm. • Stora skillnader i risk mellan olika länder; fel med gemensamma parametervärden (ex motor) • Värdering av optioner i livförsäkringsavtal svår

28. Minsta kapitalkravet (MCR) ?

29. MCR • MCR enligt direktivförslaget • Enkel • Reviderbar • Tillsynstrappa • Fungera som skydd (safety net)

30. MCR • MCR (modular approach) • Finansiell risk • Skadeförsäkring • Livförsäkring • Riskabsorberande avsättningar

31. MCR

32. MCR • De två metoderna för att beräkna MCR i QIS3 visade sig fungera dåligt för livbolag något bättre resultat för skadebolag • Branschen förespråkar den av CEA föreslagna metoden, dvs. procentsats av SCR • Alternativt förslag är b la procent av FTA • FI är öppna för andra lösningar än den modellbaserade

33. Interna modeller • Stort intresse för interna modeller • Problem: • Mycket lågt deltagande i Sverige och Europa • Svårt att dra slutsatser från materialet i QIS3 • Viktigt med större engagemang i QIS 4

34. QIS4 • EU Kommissionen ansvarar för QIS4 vilket innebär att: • KOM ansvarar för konsultationen av QIS4 • KOM ansvarar för politiska frågor medan CEIOPS har blivit ombedda att ansvara för den tekniska specifikationen • Konsultationsperiod 15 december till den 15 februari (KOM ansvariga) • Högsta prioritet är hantering av små-och medelstora bolag samt implementeringen av proportionalitetsprincipen. • Ev ändringar i direktivet på områdena ”own funds”, MCR och SCR. • QIS4 besvaras april-juni 2008. Rapportering sker till FI.

35. Tack Följ utvecklingen på www.fi.se/solvens2 Katarina Höller Telefon 08-787 82 21 Katarina.holler@fi.se