NSI 2010

1. NSI 2010 Anna Ullman S-118636 2010-05-28

2. Innehåll • Syfte & genomförande 2 • NSI, Image och attraktionskraft 10 • Introduktion/Mottagande 15 • Hur mycket pluggar LiU studenterna? 18 • Prioriterade förbättringsområden 28 • Utbildningen 30 • Fysisk arbetsmiljö 42 • Öppen fråga 45 • Social studiemiljö 48 • Barriärer 51 • Stödtjänster 57 • Universitetsbiblioteket 60 • Framförhållning 63 • Externa utbildningsmoment 65 • Särbehandling 68 • Sammanfattning 71

3. Syfte och genomförande

4. Mer information finns i Metodbeskrivning och läsinstruktion Syfte och genomförande • Syfte: • Uppföljning av den tidigare undersökningen • Att kartlägga studenternas arbetsmiljö • Analysen skall resultera i konkreta handlingsplaner • Metod: • Webbundersökning • Undersökningen genomfördes 10-31 mars 2010 • Svarsfrekvens: • Webbenkäten gick ut till 15 170 studenter • Totalt svarade 6960 studenter • Svarsfrekvensen på totalnivå var 46%

5. Svarsfrekvens • I studentundersökningen 2008 var svarsfrekvensen 51 procent, svarsfrekvensen har alltså gått ned något sedan den tidigare mätningen (- 5%) • Svårt att säga exakt vad detta beror på, tänkbara förklaringar: • Första halvan av fältperioden låt precis under LiTHs tentaperiod – det bidrog sannolikt till en lägre svarsfrekvens bland LiTH studenterna • Kriterierna för urvalet ändrades inför NSI 2010 och undersökningen inkluderar även omregistrerade studenter, detta kan också påverka svarsfrekevensen negativt - studenter som är omregistrerade på en enstaka kurs är sannolikt mindre svarsbenägna än dem som är mitt uppe i sina heltidsstudier • Finns en allmän nedåtgående trend när det gäller att delta i undersökningar

6. Svarsfrekvens – per fakultet • Svarsfrekvensen har gått ned på alla fakulteteter • Svarsfrekvensen är lägst på Utbildningsvetenskap

7. Urval • I studentundersökningen 2008 definierades “urvalet” som följer: en totalundersökning bland LiU studenter som läser minst 22,5 poäng och har studerat föregående termin vid LiU. • Urvalet till NSI 2010 är detsamma som 2008 med skillnaden att det även inkluderar studenter som är omregistrerade • Detta innebär att det totala urvalet är större än 2008 • I LADOK kan man inte urskilja hur många högskolepoäng studenterna är omregistrade på, vilket gör att undersökningen omfattar studenter som är omregistrerade på färre högskolepoäng än 22,5

8. Profil – urval jämfört med svarande i undersökningen • Jämfört med urvalet är det något fler kvinnor som har svarat på webbundersökningen • På fakultetsnivå ligger profilen på de svarande nära urvalsprofilen • Fler studenter på LiTH i urvalet

9. Utbildningen Externa utb. moment Introduktion Nolle-P Studiesocial miljö Sammanfattande omdöme Stödfunktioner Image Lokalernas kvalité & funktion Tillgång till lokaler Undersökningsmodell Bakgrundsvariabler Antal studietim/v. Aktiv i studentlivet Barriärer Särbehandling Extrajobb

10. Undersökningsmodell Utbildning Utbildningen Externa utb. moment Introduktion Nolle-P Studiesocial miljö Sammanfattande omdöme Sambandsanalys Image Stödfunktioner Lokalernas kvalité & funktion Tillgång till lokaler Fysisk arbetsmiljö

11. NSI, Image & attraktionskraft

12. 8 av 10 nöjda med livet som student på LiU • 81 % av alla studenter är nöjda med livet som student på Linköpings Universitet – en ökning med 2 procentenheter från 2008 • LiTH ligger i topp 86% (85%) • Filfak 78% (79%) • HU 76% (72%) • Utb vet 75% (77%) • 67 % av alla var nöjda med sin utbildning • Motsvarande siffra för 2008 var 66 % • Studenterna är liksom i tidigare mätning mer nöjda med livet som student i sin helhet än de är med sin utbildning specifikt • Att vara nöjd med sin utbildning är den i särklass viktigaste drivkraften till att man är en nöjd student Generell trend i årets mätning är att resultaten på totalnivå inte har ändrats så mycket men det är skillnader mellan fakulteterna – HU har bättre resultat medan Utbildningsvetenskap har något sämre resultat Siffrorna anger topboxvärden alltså andelen som gett en 4a eller 5a i betyg Bas: Samtliga 6936

13. Några öppna svar om LiU… ” Mer utrymmen för studier, oftast väldigt svårt att få bord i tex A & C - huset på tenta-p! Sedan är mikro-köerna lite väl långa ibland! Annars mitt bästa val i livet att gå på LIU!” ”Det är lika viktigt att inspirera studenter som att lära ut fakta! Föreläsare och lärare måste bli bättre på att engagera. Många kan sina ämnen väldigt väl, men är inte alls goda pedagoger. (…) Det finns vissa ljuspunkter, då föreläsarna riktigt lyser av engagemang och iver. Det är då studenterna lyssnar och blir intresserade. Mer pedagogik på universitetet!” ” NÖJD! Sveriges trevligaste universitet med kompententa, inspirerande lärare och en härlig studiemiljö. Att inte glömma, ett underbart studentliv. Tack.”

14. Bilden av LiU • Majoriteten av studenterna har en positiv bild av LiU • HU studenter mer positiva än i mätningen 2008 • Det är det fortfarande många som inte vet (ca 25%) eller inte instämmer • LiTH studenter har den mest positiva bilden av LiU och studenter på Filfak och Utbildningsvetenskap har en något mindre positiv bild Bas: Samtliga 6960

15. 84 % skulle rekommendera LiU till andra • På totalnivå är resultaten nästan identiska med mätningen 2008 – 84 % skulle rekommendera LiU till andra och något färre 78 % skulle rekommendera sin utbildning till andra • HU har något bättre resultat än 2008 Bas: Samtliga 6960

16. Hur blir man mottagen när man börjar på LiU?

17. Andelen studenter som är nöjda med HUs introduktion har ökat • Andelen som är nöjda med Universitetets eller utbildningens introduktion till studierna (studiekrav, studieformer, utbildningsinformation) har ökat från 58% till 63% • LiTH studenter mest nöjda med introduktionen 69% nöjda • HU som fick lägst andel nöjda 2008 har nu 60% nöjda jämfört med 49% förra gången • Filfak och Utbildningsvetenskap ligger på 57% respektive 58% • Andelen som är uttalat missnöjda är 15% på utbildningsvetenskap och 12% för HU • Bland de som är 20 och yngre är två tredjedelar (67%) nöjda med introduktionen • Äldre studenter mindre nöjda (54 %) • Inga skillnader mellan olika campus

18. Nolle-P är mycket uppskattat av studenterna • Nolle-P är uppskattat av studenterna, 84 % är nöjda med mottagningen • Det är samma andel som i mätningen 2008 • Äldre studenter är inte lika positiva, 65 % av studenter som är 30+ uppskattar Nolle-P • 11 % deltog inte i Nolle-P • Det är en minskning jämfört med 2008 då 15 % uppgav att de inte deltog • Fortsatt många på utbildningsvetenskap som inte deltar 23 % • Större andel icke-deltagande på Campus Norrköping 20 % och Campus Övriga 27 % • En liten andel 3 procent uppfattade inte att Nolle-P erbjöds överhuvudtaget • Ungefär samma andel som 2008 (4 %)

19. Hur mycket pluggar LiU studenter och hur svårt är det?

20. 3 av 10 studerar mindre än 30 h i veckan • 3 av 10 studenter (29 %) lägger ner 30 timmar eller mindre i veckan på sina studier (ingen skillnad mot 2008) • Andelen som lägger ner mindre än 30 h per vecka har ökat något på Utb vetenskap och Filfak • 4 av 10 studenter (43 %) lägger ner 40 tim eller mer på sina studier i veckan (exakt samma siffra som 2008) • Studenter på Filfak och Utbildningsvetenskap lägger ner mindre tid på sina studier än de som läser på LiTH och HU • Svagt samband mellan antal hp man läser och uppskattad tid man lägger ned på studierna Svårt att göra en korrekt uppskattning på antal timmar som man studerar, resultaten inte en exakt siffra utan en indikation.

21. Studenter på LiTH och HU lägger ner mer tid på sina studier Antal timmar i genomsnitt på studier per vecka +3% +6% Bas: Samtliga 6960

22. Två av tio läser mer än 30 hp per termin Studietakt – andel studenter som läser x antal högskolepoäng Urvalet är inte representativt då personer som läser mindre än 22,5 hp inte är inkluderade Bas: Samtliga 6960

23. Tre av 10 studenter jobbar extra under terminstidOftast 1-10 tim per vecka Antal timmar extraarbete i genomsnitt 30 % av studenterna vid LiU har ett extrajobb vid sidan av studierna under terminstid Andelen som har ett extrajobb är något lägre 30 % jämfört med 34% 2008. I övrigt är svaren på frågan hur mycket man jobbar är nästan identiska med resultaten 2010. Bas: Har extrajobb 2070

24. 8 av 10 tycker att prestationskraven är lagom utmanande eller utmanande på ett positivt sätt • Drygt hälften (52 %) av alla LiU studenter upplever att prestationskraven är utmanande på ett positivt sätt och 28% tycker att kraven är lagom utmanande, brutto 80% • Inte några större skillnader i andelen som tycker att prestationskraven är utmanande på ett negativt sätt när det gäller studenter utan barn (10%) respektive med barn (13%) • Resultaten är helt i linje med NSI mätningen 2008

25. Studenter på LiTH och HU uppfattar prestationskraven som mer utmanande Upplevelse av prestationskraven i studierna Var tionde student på Filfak och Utb vet upplever inte kraven som tillräckligt utmanande Bas: Samtliga 6960

26. Studierna mer utmanande på LiTH och HU än på Filfak och Utbildningsvetenskap • Studenter på LiTH och HU upplever att prestationskraven är mer utmanande än studenter på Filfak och Utb vetenskap • MEN skillnaderna är förvånansvärt små om man betänker tex antalet nedlagda studietimmar • Inga större skillnader vg hur många poäng man läser – de som läser mindre än 22,5 högskolepoäng är något mer benägna att tycka att studierna är utmanande på ett negativt sätt (15%) • Resultatet ser ut ungefär som en normalfördelningskurva • 11% upplever att det är för svårt • 7 % tycker att det är för lätt Vanskligt att tolka svaret: ”lagom utmanande, klarar av studierna utan några svårigheter”

27. Studenter på Filfak och Utbildningsvetenskap vill ha mer schemalagd undervisning • 65 % av alla studenter är nöjda med andelen schemalagd tid – på totalnivå är resultaten nästan identiska med mätningen 2008 • Väldigt få, 4 %, önskar att de hade mindre schemalagd undervisning • LiTH studenter mest nöjda med andelen schemalagd undervisning • Studenter på Filfak och Utbildningsvetenskap önskar att de hade mer schemalagd undervisning • Stora skillnader mellan fakulteterna: Nöjda i % med andelen schemalagd tid • Filfak 43 % (48 %) • HU 72 % (71 %) • LiTH 81 % (81 %) • Utb vet 51% (61 %) Tendens: Något större andel studenter på Filfak och Utbildningsvetenskap önskar mer schemalagd undervisning

28. Tre av tio studenter önskar mer schemalagd undervisning Synpunkter på andelen schemalagd undervisning +5 +12 Bas: Samtliga 6960

29. Prioriterade förbättringsområden -vad är det som gör att man trivs på LiU?

30. Viktigaste förbättringsområdenTOTALNIVÅ • Utbildningen har överlägset störst påverkan på hur nöjd man är som student totalt sett • Övriga områden har avsevärt mindre påverkan men är förbättringsområden eftersom bara runt hälften av studenterna är nöjda med: • Lokaler både tillgång och kvalitet/funktion • LiUs positionering gentemot andra universitet dvs om man uppfattar LiU som ett universitet med internationell lyskraft, förnyare och ett universitet som framgångsrikt samverkar med näringsliv och samhälle • Stödtjänsterna • Hur man trivs på sin utbildning (stämningen och gemenskapen) • Introduktion till studierna

31. Utbildningen

32. 2/3 nöjda med sin utbildning på LiU • Sambandsanalysen visar att utbildningen är den i särklass viktigaste drivkraften för om man är en nöjd med livet som student på LiU • 67 % nöjda med den utbildning de fått på LiU – nästan samma andel som i mätningen 2008 (66 %) • Andelen nöjda HU studenter har ökat från 60% till 65% • Något färre nöjda på Utbildningsvetenskap • Examinationsformerna har också fått något högre betyg i årets mätning – upp från 56% till 59% nöjda Andel i % som svarade att de var nöjda med den utbildning de hittills genomgått på LiU

33. Något fler studenter är nöjda med möjligheterna till inflytande • Studenterna är något mer nöjda med möjligheterna till studentinflytande – andelen nöjda har ökat från 51% till 54% • Andelen nöjda på HU har ökat med 9 procentenheter • Studenter som är mycket aktiva i kåren/sektionen/studentförening är betydligt mer nöjda än studenter som inte alls är aktiva (66 % jämfört med 45 %) Andel i % nöjda med möjligheter till studentinflytande på sin utbildning

34. Filfak - UTBILDNING Andelen som är nöjda/missnöjda med utbildning Topbox2008 Topbox 53 59 26 27 33 38 39 40 58 61 66 67 55 60 51 52 62 66 Bas: Samtliga 2104

35. HU - UTBILDNING Andelen som är nöjda/missnöjda med utbildning Topbox2008 Topbox 48 53 25 24 36 31 21 17 49 40 78 80 61 60 54 45 65 60 Bas: Samtliga 1233

36. LiTH - UTBILDNING Andelen som är nöjda/missnöjda med utbildning Topbox2008 Topbox 65 60 32 30 38 37 55 52 68 65 74 72 66 66 61 57 76 75 Bas: Samtliga 2868

37. Utbildningsvetenskap - UTBILDNING Andelen som är nöjda/missnöjda med utbildning Topbox2008 Topbox 52 54 25 32 30 38 34 39 41 45 50 54 44 51 38 40 49 56 Bas: Samtliga 737

38. Lärarna bäst på att förmedla kunskap och sämst på återkoppling • Lärare på alla fakulteter dåliga på att återkoppla – 28 % är nöjda med återkopplingen, exakt samma andel som 2008 • Vad är egentligen återkoppling? • Mest nöjda är studenterna på LiTH där 32% nöjda • Lärarna på LiTH får högst betyg på kunskapsförmedling 65 % nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap motsvarande siffra för de andra fakulteterna är mellan 52-53 %. • 1/3 är nöjda med lärarnas förmåga att inspirera dem i studierna • 42 % av studenterna på LiU, är nöjda med “tydligheten på de krav som ställs på dig i dina studier” • Rätt stora skillnader mellan fakulteterna • 55 % nöjda på LiTH • 21 % på HU (bättre än 2008)

39. Sex av tio studenter nöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap • Resultaten relativt oförändrade på totalnivå • Skillnader mellan fakulteterna: • något bättre resultat för HU och LiTH • något sämre resultat för Filfak och Utbildningsvetenskap

40. Viktigaste förbättringsområden -UTBILDNING • Att vara nöjd med sin utbildning är den viktigaste drivkraften till att man är nöjd med livet som student vid LiU • De tre viktigaste förbättringsområdena inom utbildning är: • Lärarnas förmåga att inspirera i studierna • Arbetsformerna på utbildningen • Lärarnas förmåga att förmedla kunskap • Andra områden med förbättringspotential är: • Möjligheter till studentinflytande • Tydligheten i de krav som ställs samt • Utbildningens relevans för framtida yrkesliv (hög korrelation – ok topbox värde) • Precis som i undersökningen 2008 visar sambandsanalysen att Lärarnas återkoppling på dina prestationer inte verkar ha så stor betydelse för hur LiU studenter totalt sett uppfattar sin utbildning.

41. Nöjd Student Index – Största programmen Program NSI Antal svarande • Informationsteknologi (T7) 92 (96) (51) • Kommunikations- o transpostsyst (T8) 92 (95) (77) • Datateknik (T2) 90 (85) (152) • Medieteknik (T9) 89 (88) (119) • Grafisk design (T32) 89 (79) (85) • Kemisk biologi (T31) 88 (90) (83) • Industriell ekonomi internationell (T4) 88 (84) (94) • Miljövet prog (F7) 88 (78) (109) • Prog i samhälls o kulturanalys (F12) 88 (73) (43) • Maskinteknik (T10) 87 (89) (249) • Teknisk fysik (T13) 87 (87) (245) • Logopedprogrammet (V2) 87 (83) (94) • Teknisk biologi (T11) 86 (92) (98) • Industriell ekonomi (T5) 86 (86) (295) • Sjukgymnast (V7) 86 (81) (107) • Biologi (T30) 86 (74) (76) NSI= Visar andelen som gett betyget 4 eller 5 på totalnivå dvs hur nöjda eller missnöjda de är med livet som student på LiU

42. Nöjd Student Index – Största programmen Program NSI Antal svarande • Affärsjuridiska programmen (F2) 85 (87) (146) • Ekonomprog (F20) 84 (80) (235) • Medicinsk biologi (V6) 81 - (86) • Internationella ekonomprog (F19) 81 (83) (170) • Design och produkt utv (T3) 81 (72) (101) • Arbetsterapeut (V5) 80 (69) (103) • Pol kand/mag prog (F9) 77 (77) (100) • Systemvet prog (F14) 77 (75) (78) • Läkarprogrammet (V1) 77 (74) (386) • Kulturvet programmen (F6) 76 (70) (37) • Psykologprogrammet (F3) 76 (74) (131) • Kognitions vet prog (F5) 75 (84) (77) • Kultur, samhälle, mediegest (F4) 75 (78) (84) • Lärarprog Norrköping (L3) 75 (77) (256) • Socionomprog (F22) 75 (75) (159) • Ing byggnadsteknik (T15) 75 (73) (46) • Lärarprog Linköping (L2) 74 (77) (434) • Prog i personal o arb vet (F8) 72 (85) (160) • Sjuksköterskeutb (V8) 72 (63) (223) • Sjuksköterskeutb Norrköp/Nyköp (V9) 67 (79) (147)

43. Fysisk arbetsmiljö

44. Fysisk arbetsmiljö – TILLGÅNG Trend vad gäller den fysiska arbetsmiljön: Valla – ned Campus US – lite upp/lite ned Övriga – kraftigt upp Norrköping – svagt upp Förändringen i % från mätningen 2008

45. Fysisk arbetsmiljö – KVALITET & FUNKTION Trend vad gäller den fysiska arbetsmiljön: Valla – ned Campus US – lite upp/lite ned Övriga – kraftigt upp Norrköping – svagt upp Förändringen i % från mätningen 2008

46. Öppen fråga

47. Fler grupprum/studierum och bättre föreläsare står överst på önskelistan (1/2) Om du fick förbättra en sak vid LiU vad skulle det vara? • När LiU studenterna själva fick beskriva det viktigaste förbättringsområdet så kom fler enskilda studieplatser/studierum på första plats • 18% Fler grupprum/arbetsutrymmen/enskilda studierum/vilorum • 10% Bättre föreläsningar/pedagogik/Bättre/fler föreläsare/lärare/Bättre kvalité hos lärarna/föreläsarna • 10% Fler/Bättre mat/sittplatser/Fler utomhusbänkar • 10% Bättre lokaler/Bättre inredning/Bättre miljö/arbetsmiljö • 8% Ställa större krav/Bättre kvalitet på/utveckling/förbättring av utbildningar/kurser • 8% Mer köksutrustning Bas: Av de 1000 öppna svar som lästs igenom och kodats

48. Tre tydliga teman: Fysisk arbetsmiljö, Mat och Lärare/Arbetsformer (2/2) Om du fick förbättra en sak vid LiU vad skulle det vara? • 7% Bättre/Mer kommunikation/samarbete/integration/ studiebesök/företagskontakter • 6% Billigare priser på mat/fika/Billigare/Bättre/Fler/restauranger/ matställen/caféer • 6% Bättre/Tydligare information/Få information tidigare • 5% Fler/Bättre tillgång till datorer/programvaror till dator/skrivare/kopiator/Bättre internet/hemsidor • 5% Fler föreläsningar/Mer lärarledd undervisning/Mer/Bättre schemalagd tid • 5 %Tydligare mål/instruktioner/kursupplägg/inlärningsmål Fysisk arbetsmiljö Mat Lärare/Arbetsformer/Mål Bas: Av de 1000 öppna svar som lästs igenom och kodats

49. Social studiemiljö

50. En av tre studenter är mycket/ganska aktiva – få aktiva på Utbildningsvetenskap Andelen studenter som är aktiva i studentkåren, sektion eller någon studentförening Intressant att notera: Ingen samvariation mellan antalet studietimmar och hur studentaktiv man är – snarare tvärtom (-5) (-1) (-3) (-3) (+/-0) (+2) (+3) (+3) (+1) (-2) (-1) (+/-0) (+/-0) (+2) (+2) Bas: Samtliga 6960