NEUROPSYKOLOGI 2

1. NEUROPSYKOLOGI 2 Marianne de Blanck Wirén 2012 Marianne de Blanck Wirén 2010 1

2. Neuroplasticitet • Från grekiskans plastos=formbar • Plasticitet är inte statisk. Det är en aktiv fortlöpande process under hela livet. • Det är inte alltid det är positivt Marianne de Blanck Wirén 2012

3. Skillnad mellan en färdigvuxen och växande hjärna • Skada på en vuxen hjärna: man förlorar de funktioner, som kontrolleras eller är förknippade med det område i hjärnan där skadan uppstått ex språk • Ett barn vars hjärna blir skadad kan få helt andra funktionsnedsättningar än vad man väntar sig. Marianne de Blanck Wirén 2012

4. Om hjärnans plasticitet –en motbild till Kennards princip • Skador som inträffar före ett års ålder ger förhållandevis större och mera generella funktionsnedsättningar än de som inträffar senare. • Skador i vänster hemisfär, som inträffar så tidigt som före ett års ålder, ger betydande nedsättning av såväl verbal som performance-IQ. • Språket en dominerande position över andra funktioner. Tidiga skador i vänster temporallob: språkfunktionerna utvecklas i höger hemisfär. De funktioner som normalt styrs i denna del av hjärnan, får stryka på foten. Barn som tidigt drabbas av skador i vänster temporallob kan få svårigheter med visuospatial orientering. • Flickors hjärnor mognar tidigare än pojkars • ”Utvecklingsfönster” som stängs vid viss ålder Marianne de Blanck Wirén 2012

5. Stimulans av plasticitet • Omgivning forskning på råttor i labyrint • Neuroarcitetcture • Healing environment på sjukhus • Rekreationsträdgårdar • Tvinga att använda den skadade delen • Medicin Marianne de Blanck Wirén 2012

6. Påverka plasticiteten • Fysisk aktivitet, löpband aerobic • Kultur • Musik, rytm • Dans (1ggr/v i 6 mån effekt på äldre med stroke Brown o Parsons) • intensitet • Timing för mkt för tidigt kan vara skadligt Marianne de Blanck Wirén 2012

7. MOTORIK THEORY OF MIND (föreställa sig vad andra tänker) INTUITION ANKNYTNING EMPATI SPEGELNEURON Marianne de Blanck Wirén 2012

8. Lorna Wings Triad • Social ömsesidighet • Verbal och icke verbal kommunikation • Begränsade intressen Marianne de Blanck Wirén 2012

9. Sally Ann Marianne de Blanck Wirén 2012

10. Hjärnans dirigent Marianne de Blanck Wirén 2012

11. EXEKUTIVA FUNKTIONER OCH HJÄRNAKTIVITET Traditionellt sett i frontalloberna men exekutiva funktioner är förknippat med aktivitet i dynamiska och flexibla nätverk. Hjärnavbildning indikerar ett klart engagemang i bakre och subkortikala regioner Marianne de Blanck Wirén 2012

12. Frontallobsfunktion/exekutiv funktion • Frontallober:anatomisk, inkluderar funktionellt olika områden • Exekutiv funktion:psykologisk konstruktion, inkorporerar många förmågor Marianne de Blanck Wirén 2012

13. Frontallobsfunktion/exekutiv funktion • Frontallober:anatomisk, inkluderar funktionellt olika områden • Exekutiv funktion:psykologisk konstruktion, inkorporerar många förmågor Marianne de Blanck Wirén 2012

14. EXEKUTIVA FUNKTIONER Målformulering Planering’ Utförande Effektivitet/efterkontroll Muriel Lezak Marianne de Blanck Wirén 2012

15. Inte det närmaste trädet att plocka äppletGoldberg 2009 Marianne de Blanck Wirén 2012

16. Kognitiva processer som är förknippade med nya beteendemönster och sätt att hantera okända situationer Gilbert och Burgess 2006 Marianne de Blanck Wirén 2012

17. ”COLD” Målformulering Organisering Planering Inhibition Problemlösning Flexibilitet Värdera eget beslut ”HOT” Affektreglering Beteende Social förståelse Affektivt beslutsfattande Moral Kreativitet Uthållighet Marianne de Blanck Wirén 2012

18. Mäta exekutiva funktioner • Test • Skattningsformulär • Observation Begreppet ett paraply av olika funktioner så vilken funktion fokuserar vi på när vi mäter Marianne de Blanck Wirén 2012

19. ”Neuropsykologiska” funktioner • Språk och kommunikation (vä temporallob) • Minne • Korttids- och arbetsminne (frontallob) • Långtidsminne (hippocampus och neurala nätverk) • Abstrakt verbal problemlösning (vä frontallob) • Perception (hela bakre halvan av hjärnan) , dvs tolkningen av vad man upplever • Visuospatialt tänkande och problemlösning (hö parietallob och frontallob) Affekt/emotioner. (djupare liggande prefrontala delar) Marianne de Blanck Wirén 2012

20. Intelligens Marianne de Blanck Wirén 2012

21. Vad är intelligens? • Två huvudspår: det psykometriska och det kognitiva • Det psykometriska (faktoranalys av samvariation mellan deltest) • Har gett upphov till begreppet g-faktor =generell intelligens (Spearman upphovsman) Marianne de Blanck Wirén 2012

22. Det psykometriska: test Galton var först med att kvantifiera – reaktionstid, handstyrka, sensorisk skärpa Binet: Mental ålder Mental ålder Kronologisk ålder x 100 Stern’s IQ = Mental ålder används inte längre. 100 är nu medelvärdet Standardisering, normering Tidigare test: Stanford – Binet, Terman – Merrill (mkt verbalt), I Sverige: Dureman-Sälde - batteriet Numera: Wechslerskalorna (David Wechsler) : WPPSI (2-6 år), WISC (6-16 år), WAIS (16 år - ) Marianne de Blanck Wirén 2012

23. 8 andra intelligenser - Gardner • Exvis: • Musikalitet • Interpersonell • Intrapersonell EQ= Emotionell intelligens, ibland ”empati” • Lingvistisk • Logisk- matematisk • Visuospatial • Kroppslig, kinestetisk • Naturalistisk Marianne de Blanck Wirén 2012

24. Horn & Cattell Fluid --------------- Crystallized (genuin, performance)(utvecklad, verbal) Förmågan att lösa ett nytt problem utan att ha erfarenhet av liknande Att applicera redan känd kunskap på ett nytt problem Verbal förmåga: Hög korrelation med socialgrupp och föräldrars utbildningsnivå Marianne de Blanck Wirén 2012

25. Test: WechslerskalornaFyra områden av kognitiva funktioner mäts: • Verbal funktion • Språklig förståelse • Uttrycksförmåga • Begreppsuppfattning- konkret och abstrakt • Kategorisera begrepp • Abstrakt resonerande • Omvärldskunskaper • Performance- : hur man uppfattar och tolkar omvärlden • Visuospatial analys och syntes, med och utan förlaga • Logiskt resonerande; icke-verbal problemlösning • Överblick, helheter, strategier • Uppmärksamhet + korttids- och arbetsminne • Psykomotorisk snabbhet, symbolhantering -------------------------------- • Beroende på ålder 4 – 14 deltest • Utmynnar i en ”testprofil” Marianne de Blanck Wirén 2012

26. Utmynnar i IQ. M=100 • Helskaleindex • General funktion index • Underskalor: • Verbal funktion • Perceptuell funktion • Arbetsminne/uppmärksamhet • Snabbhet Marianne de Blanck Wirén 2012

27. Indexmåtten Verbal Funktion Index • Mått på verbal slutledningsförmåga, resonerande förmåga begreppsbildning samt tillägnad kunskap Perceptuell Funktion Index Mått på ”fluid intelligence och spatialt (rumsligt) tänkande • utifrån icke-språkliga problemlösningsuppgifter. Berör också visuo-motorisk förmåga (öga-hand) samt ställer krav på snabbhet Marianne de Blanck Wirén 2012

28. Indexmåtten Arbetsminneindex • Mått på arbetsminneskapacitet under verbala auditiva aspekter. Att kunna hålla en informationsmängd aktuell (online) i medvetandet samtidigt som man genomför mentala operationer och producerar en lösning. Snabbhetsindex • Mått på förmåga att snabbt och korrekt avsöka, sekventiellt ordna eller urskilja visuell information. Även krav på uppmärksamhet, korttidsminne och visuo-motorisk koordinering! Marianne de Blanck Wirén 2012

29. Intelligensen normalfördelad Normalnedre 70-85 Normal 85 -115 Normalövre 115-130 Utveckl störning < 70 Excepthög > 130 IQ Marianne de Blanck Wirén 2012

30. Inlärning - 4 olika sätt • Klassisk betingning = inlärning av associationer • Två stimuli som uppträder samtidigt får så småningom associerad reaktion • Ex begravning och viss musik • Begravning → ledsen (obetingad respons) • Så småningom: begravningsmusik → ledsen (betingad respons) • Klassiskt betingad inlärning är ofta omedveten • Ofta med ett emotionellt inslag • Automatiskt, ej viljestyrt beteende Marianne de Blanck Wirén 2012

31. Klassisk betingning leder till att tillvaron blir förutsägbar • Stimulusgeneralisering:Liknande stimulus kan utlösa en betingad respons, (ex musik som liknar den musik man hörde på begravningen) • Utsläckning: Responsen försvagas (utsläckes) om sambandet som fanns försvinner Marianne de Blanck Wirén 2012

32. Inlärning… • Operant(instrumentell) betingning: • Ett beteende formas av sina konsekvenser • Beteenden som utförs aktivt, medvetet (viljemässigt handlande) • Har dock inte alltid ett syfte • Förstärkning är något som leder till att beteendet ökar i frekvens: • Positiva förstärkare (ofta belöningar) • Negativa förstärkare ( ta bort obehag) • Operant inlärning gör tillvaron kontrollerbar • Modellinlärning – imitation centralt, ex aggressivt beteende • (undervariant ställföreträdande förstärkning) • Verbal inlärning: regelstyrt beteende som står under kontroll av medvetna språkligt formulerade föreställningar Marianne de Blanck Wirén 2012

33. Olika sätt att kategorisera minne • Varaktighet: Korttidsminne (STM)-långtidsminne (LTM) • Medvetenhet: • Explicit och implicit minne • Explicit: Medveten hågkomst av tidigare erfarenheter (operant, modell- el verbal inlärning) • Implicit minne: Omedveten, oavsiktlig inlärning (redan som foster) (klassisk betingning) • Deklarativa och ickedeklarativa Semantiskt Episodiskt Procedurminne Processdjup (det som har en mening är djupare) Marianne de Blanck Wirén 2012

34. Varaktighet: Kortminne och arbetsminne • System i prefrontala cortex: • Korttidsminne: Kapacitet: ± 7 (meningsfulla enheter) • Arbetsminne = förmåga att hålla kvar medan någon annan kognitiv uppgift utförs • Visuellt (Visual – spatial scratch pad) • Verbalt (Phonological loop) • Varaktighet: 20 - 45 sek Marianne de Blanck Wirén 2012

35. Varaktighet: LTM, Long term memory • Stöd för att minnen konsolideras i hippocampusområdet i flera veckor. (Chapman utförde bilateral stimulering av hippocampus - skapade retrograd amnesi för två veckor tillbaka) • Semantiskt och episodiskt minne – aktiv framplockning • Neurala nätverk har bildas när minnet är konsoliderat, ofta över flera lober i hjärnan Marianne de Blanck Wirén 2012

36. Hippocampus –nödvändig för lagring av nya minnen Även amygdala och en del av lukthjärnan aktivt också Marianne de Blanck Wirén 2012

37. Minne Kontrollprocesser AvkodningInkodning Repetition Beslut Hämtningsstrategier Sensoriskt Input/minne ≤ 1 sek Lagrar Arbets/korttidsminne ≈ 45 sek Uppmärk-samhet Långtidsminne Hämtar Marianne de Blanck Wirén 2012

38. Processas i: Marianne de Blanck Wirén 2012

39. Språk Marianne de Blanck Wirén 2012

40. Språket är specifikt för oss • - En av flera mänskliga mentala representationer Språk är • Ett system av symboler – oberoende av tid och rum • - Regler för hur dessa symboler kan kombineras • - Vilket kan resultera i ett oändligt antal meddelanden Marianne de Blanck Wirén 2012

41. Barn lär sig språk • Utan formell inlärning • Utan medvetenhet • Utan ansträngning; enkelt? • -Ja, när allt fungerar! • Kan jämföras med en talang • Komplexiteten avslöjas vid problem Marianne de Blanck Wirén 2012

42. När börjar barnet kommunicera? • Ögonkontakt • Följer med blicken • Skrik • Kan urskilja olika språkljud mkt tidigt Marianne de Blanck Wirén 2012

43. SPRÅKINLÄRNINGStyrs av den sociala hjärnan Barnet uppfattar andras kommunikativa avsikter Barnet har en känslighet för samordnad uppmärksamhet Barnet har en önskan att imitera NÄRVARON AV EN ANNAN MÄNNISKA AVGÖRANDE Marianne de Blanck Wirén 2012

44. Joint attention Marianne de Blanck Wirén 2012

45. 2—12 mån Vokaler,konsonanter Joller (vokaler plus konsonanter). * 10—14 mån Det första ordet. ** 1,5 år Ettordssatser. Använder ett tiotal ord. 2 år Tvåordssatser. “Vad är det?”-frågor. Övergeneralisering Omkring 300 ord 2,5 år Telegramspråk. Satslängd omkring 4 ord. 3 år Flerordssatser. Personliga pronomen. Ordförrådet ökar kraftigt. 3,5 år Böjningsregler. Börjar anpassa språk efter motparten. 4 år Konjunktioner prepositioner. 5 år Grunderna i grammatiken. Skämt, ordlekar och gåtor. Ökande intresse för skriftspråk. 6 år 10 000—15 000 ord. 7 år Passiv form. Förstår språkets struktur och kopplingen ljud—ord. Språkligt medveten 8 år Goda grammatiska insikter. Språklig utveckling . * Förstår ”titta på lampan”, ”vinka”. Förståelsen alltid mycket tidigare än uttrycksförmågan **mamma, pappa, bampa, titta, tatt. Marianne de Blanck Wirén 2012