Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid

1. Välfärdsstaten som ett upplysningsprojekt - och dess framtid Joakim Palme Uppsala universitet

2. Vad är upplysning? (Kant) Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet. Omyndighet är oförmåga att göra bruk av sitt förstånd utan någon anledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annan anledning. Sapereaude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd lyder alltså upplysningens valspråk.

3. Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan

4. Generationskontrakt • Legenden om hur barnet övertygar sin förälder att ta hand om sin mor/far-förälder i utbyte mot att barnet lovar att ta hand om sin förälder på livets höst • Myter och verklighet • Vårt gemensamma generationskontrakt

5. Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen I K Marx – fördelningskonflikt M Weber – rationaliseringsprocess E Durkheim – social kontroll

6. Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen II 1930-talskriserna och välfärdsstaten: Keynes – depressionen och den ekonomiska politikens modernisering Myrdals - ’Kris i befolkningsfrågan’ och den moderna socialpolitikens grunder

7. Välfärdsstaten och samhällssutvecklingen III R H Tawney – strategi för jämlikhet, civilisationsprocess T H Marshall – det civila, politiska och sociala medborgarskapet R A Titmusss – ett samhället baserat på andra värden än egenintresset

8. Välfärdsstaten och samhällsutvecklingen IV J Rawls – rättvisa S Johansson – resurser och handlingsutrymmen A Sen – ’capability’ (förmågor)

9. Välfärd • Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet • Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande • Lättare enas om vad som är ofärd, än vad som utgör det goda livet

10. Välfärd ≠ Välfärdsstat

11. Ofärd i välfärdssamhället Framstegstanke i förfall? • Ojämlikhet • Livskvalitet • Miljöförstörelse

12. Framtidsstudierna • Idet kalla krigets skugga sökte vetenskapsmän och intellektuella alternativen i de stora politiska frågorna • Svenska demokratiska framtidsstudier som en del av grundforskningen om samhällets långsiktiga utveckling • Forma framtiden!

13. Kritiken mot välfärdsstaten Nymarxismen – exploateringen och den sociala kontrollen Nyliberalismen – statens illegitima, destruktiva expansion

14. Välfärdspolitikens medel Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen • Resurs för individen som brukare • Försäkring inför framtida behov • Investering i framtiden • Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet

15. Den globala finanskrisen går över i en realekonomisk kris med negativ tillväxt, hög arbetslöshet och urholkade statsfinanser….

16. Sveriges befolkning år 2006 fördelad på ålder och kön Män Kv

17. Brundtland Rapporten 1987Vår gemensamma framtid: ‘Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov’

18. Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt

19. Europa

20. Lissabon agendan 2000-2010 - det gemensamma målet för EU ” Den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen, kapabel till hållbar utveckling med fler och bättre jobb och bättre social sammanhållning.”

21. Den sociala investeringsagendan Gåbortomdirektaresponserpå den nuvarandekrisenförattundvikaupprepagamlamisstag Globalafinankrisenändrarsynenpåvadsomärmöjligt Hurkan ‘rethink’ den europeiskaframtiden – post-Lisbon – med en avklimatfråganförlängdtidshorisont? Humankapitalinvesteringarharintefåttsåstortutrymme I debatten

22. socialainvesteringarhandlaromattförbättrasituationenförsvagagrupper i samhälletgenomattförbättraderaslivschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden

23. Den nyaframtidsagendanEU2020lyftertreprioriteringar: • Smart tillväxt: utveckla en ekonomibaseradpåkunskapochinnovation • Hållbartillväxt: främja en merresurseffektiveffektiv, grönareochmerkonkurrrenskraftigekonomi • Inkluderandetillväxt: främjahög-sysselsättningsekonomiför social sammanhållning

24. Fyra problem med EU2020 agendan • Fokus på utgiftsminskningar istället för intäkter, kan blockera en investeringsansats • Saknas: mål för gymnasie- och yrkesutbildning • Hållbarhet för de sociala trygghetssystemen • Fattigdomsfokus utan meningsfulla mål

25. Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn

27. Omfördelningar per capita 2003

28. Investera i människors förmågor:ett livscykelperspektiv • Offentligt finansierade barnomsorg • Kvaliteten i obligatorisk skolgång • Kraven på yrkeskunnande för unga • Den ”lärande ekonomin” - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser

29. Policy Press 2012

30. Insatser: Resursertill ECEC (dagisochförskola) Resurser till skola,yrkesutbildningochhögskola Resurser till aktivarbetsmaknadspolitik Generösatrygghetssystem Utfall: Lägsta 20% ”läskunnighet” Medel “läskunnighet” Sysselsättningsnivå Sysselsättningi “lärande” jobb Nelson and Stephens:Länderjämförelser

31. Den sociala investeringsagendan • Investeringaridaginnebärmindrekonsumtionidag • Utanskatteringaoffentligainvesteringar • ‘Lärande’ som en komponent i den europeiskaintegrationen – outnyttjad potential

32. Ändra räkenskaperna och utvärderingskriterierna • bortom ett år • bortom inkomst – välfärd resurser i flera dimensioner • inkludera investeringar • behov av nya sociala indikatorer bortom BNP

33. Sverige

34. Åldrandet föryngrar • 40-talisternas uttåg ger yngre arbetskraft • 90-boomen träder in på arbetsmarknaden • 60-talisterna ersätter 40-talisterna • Utbildningsnivån höjs

35. Vår tids fattigdomscykel

36. Framtidskommissionens utmaningar • En åldrande befolkning • Delaktighet och jämställdhet • Grön tillväxt • Rättvisa och sammanhållning

37. Den politiska agendan • Social sammanhållning

38. Den politiska agendan • Social sammanhållning • Socialt kapital • Social inkludering • Sociala investeringar • Socialt medborgarskap

39. Dialogos förlag, 2011

40. Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende

41. Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden. • Effekternaavbådeutbildningsframgångarochriskexponeringivuxenålderärstarkarefördemsom en gånggått in på en negativkarriär • Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln

42. Framtidsstudier

44. Framtidens politik på upplysningens grund? • Rationalitet och tolerans • Universella värden och konkurrerande visioner - handlingsalternativen uttömda? • Målstyrning och framtiden som managementfråga

45. Framtidsstudier på agendan • Upprätthålla de vetenskapliga kraven • Samarbeten över disciplingränserna • Former för samverkan mellan akademi, framtidsstudier, beslutsfattare och samhällsdebatt

46. Pluralism • Hypoteser om framtiden på välgrundade uppfattningar om hur världen fungerar • Historia som en paradoxal nyckel till framtiden, och förändring! • Mot prognostisering! • Klimatfrågan kräver samarbeten • Metoddiskussion – vaksamhet mot framtidskommunikation

47. Framtidsstudierna har en framtid! • Avmystifiera framtiden genom att studera den • Ogynnsamma trender kräver handling • Osäkerheten stor globalt, EU, nationellt – möjligheter till påverkan också stora • Förmågan att analyser samspelet mellan olika trender i samhällsutvecklingen allt viktigare

48. Dialogos förlag

49. Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.