Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid

1. Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid En nulägesanalys och utvärdering av organisering, strategier och samverkan Februari 2014 Jenny Halldén, Klara Spangenberg

2. Kontigo– en presentation Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25

3. Om Kontigo • Fokus på folkhälsa och social hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Även fokus på regional tillväxt och näringslivsutveckling. • Fristående konsultföretag specialiserad på utvärdering, analys och processledning för kunder som vill samhällsutveckling • Lång erfarenhet av analys, utvärdering och följeforskning av projekt och program både regionalt, nationellt och internationellt • Lång erfarenhet av processledning från uppdrag regionalt och nationellt • Kontor i Stockholm, Umeå och Öresundsregionen • Cirka 20 konsulter och tre delägare • Utnämnd till Gasellföretag av Dagens Industri 2012 Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25

4. Agenda Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Kort om uppdraget Mål strategier och uppdrag Organisering av folkhälsoarbetet Samverkan Mandat och påverkan Slutsatser – styrkor, svagheter och förbättringsmöjligheter

5. Uppdragets syfte och genomförande Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25

6. Om uppdraget – bakgrund Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Planering för kommande regionalt folkhälsoarbete pågår • Folkhälsoberedningen har gett Kontigo i uppdrag att genomföra en nulägesbeskrivning och utvärdering av folkhälsoarbetet i Skåne • Kontigo fick uppdraget i juni 2013 • Syfte: • Att utifrånett folkhälsovetenskapligtperspektiv utvärderafolkhälsoarbetets organisering i Skåne samt ge förslagpå hur det framtida folkhälsoarbetet i Skånebör organiseras och utvecklas.

7. Om uppdraget – övergripande frågeställningar Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Vilka mål och strategier finns förfolkhälsoarbetet i Skånepå regional och lokal nivå och hur tolkas dessa? Hur ärfolkhälsouppdraget beskrivet i budget, riktlinjer, strategier och uppdrag och hur har intentionerna implementerats och följts upp? Hur ärfolkhälsoarbetet organiserat på regional och kommunal nivå och hur fungerar denna organisation?

8. Om uppdraget – metod och material Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Enkätundersökning till folkhälsosamordnare och politiker på kommunal nivå. • Fokusgrupper med kommunala folkhälsosamordnare och tjänstemän på Region Skåne. • Kvalitativa telefonintervjuer med tjänstemän och politiker på Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, forskare från Malmö högskola och idéburen sektor. • Sakkunnig inom folkhälsa, Medicine doktor i socialmedicin KI, Karin Melinder. • Utgått från tidigare forskning och framgångsfaktorer för ett fungerande folkhälsoarbetet: • Tvärsektoriellt samarbetet och samverkan • Långsiktighet • Professionell kompetens • Undersökt beröringspunkter med utvärderingen av folkhälsoarbetet i Västra Götaland.

9. Sammanfattning av utvärderingens resultat Mål strategier och uppdrag Organisering av folkhälsoarbetet på regional och lokal nivå Samverkan Mandat och påverkan Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25

10. Mål, strategier och uppdrag – regional nivå Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Den regionala folkhälsostrateginförSkåne 2010-2013 är ett centralt dokument– i teorin det viktigaste styrdokumentet för folkhälsofrågor på regional nivå. Folkhälsa inklusive mål för folkhälsoarbetet presenteras också i det regionala utvecklingsprogrammet, Region Skånes budget och verksamhetsplaner. Även inom andra verksamhetsområden, t.ex. kultur, finns mål relaterade till folkhälsa i bl.a. Den regionala kulturplanen 2013-2015. Folkhälsa en självklar del också inom hälso- och sjukvård, de flesta av Region Skånes medarbetare arbetar med (folk) hälsa varje dag.

11. Mål, strategier och uppdrag – lokal nivå Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Stora skillnader mellan kommuner sett till framtagna mål och strategier för folkhälsoarbetet. • 55 procent av de svarande kommunerna har ett eller flera politiskt antagna kommunövergripandestyrdokument och/eller målförfolkhälsofrågor. • Skåne under riksgenomsnittet (68 procent av kommunerna hade mål för folkhälsa 2010 enl. Lokalt och regionalt folkhälsoarbete. Kunskapsunderlag förFolkhälsopolitiskrapport). • I drygt 50 procent av kommunernas årsberättelseroch redovisning, övergripandemål och strategier samt i en eller flera av förvaltningarnasårsberättelser/redovisning ärfolkhälsoperspektivet integrerat.

12. Mål, strategier och uppdrag – tolkning och implementering Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Tjänstemänregionalt och lokalt betonar att de nationella målenär styrande i det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Folkhälsostrateginpåverkar i begränsadutsträckning inriktningen på det regionala och lokala folkhälsoarbetet. Otydlighet och ev. godtycklighet i hur de regionala målen tillkommit och prioriterats. För breda (”jämlik hälsa”) och för smala mål (mål kring t.ex. alkoholkonsumtion) ger ingen tydlig styrning och ledning. Lokalt är hälsoläget i kommunen styrande varför Region Skånes kunskapsunderlag är viktigt. Politiker på regional och kommunal nivå betonar vikten av att kunna följa upp folkhälsoarbetet, t.ex. genom välfärdsbokslut.

13. Styrning och organisering av folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Tjänstemannaorganisationen – placeringen av enheten under avdelningen Regional utveckling framstår som god. • Utvärderingen visar att det finns behov av omorganisering av enheten inom Regional Utveckling. Möjliga förslag är: • Placera under koncernledningen • Flyttas upp ett snäpp inom RU • Avvecklas och integrera i all verksamhet • Politiska organiseringen – tre vägar att gå: • Behålla Folkhälsoberedningen • Skapa egen folkhälsonämnd • Integrera folkhälsa i Regionala tillväxtnämnden • Viss otydlighet i rollfördelning med Länsstyrelsen och Kommunförbundet Skåne.

14. Styrning och organisering av folkhälsoarbetet i kommunerna Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Stora skillnader i organisering mellan kommunerna. • Folkhälsoplanerare finns i 65 % av Skånes kommuner. 73 % i riket. • Många av dessa återfinns på deltidstjänster (ca 55 % på mindre än halvtid). • Utmaning att hantera folkhälsofrågorna i kommuner utan folkhälsosamordnare eller då samordnaren är anställd på liten tjänst. • Till viss del bristande styrning av folkhälsofrågorna på kommunal nivå: • Folkhälsoarbetet är beroende av enskilda individers engagemang både på tjänstemanna- och politisk nivå.

15. Regional och kommunal samverkan Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Outvecklad samverkan mellan enheten för folkhälsa och social hållbarhet och H&S. Även samverkan inom Regional Utveckling kan utvecklas och stärkas. • Stor skillnad mellan kommunerna i om/hur de samverkar med andra. • Lyfts både som styrka och som svaghet • Kommunerna mest nöjda med samverkan med regionala aktörer. • Region Skåne bidrar främst med kunskapsproduktion till kommunerna. • Behov av ökad mellankommunal samverkan. Främst små kommuner. • Samverkan är personbunden, snarare än kommunen som organisation. • Kunskap och samverkan nära länkat – bristande kunskap om vad folkhälsa innebär och dess bidrag i ord arbetet försvårar samverkan. Kunskap efterfrågas.

16. Samverkan med idéburen sektor & akademi Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Överenskommelsen med Social ekonomi skapar goda förutsättningar för samverkan. Positiv bild till formaliserad samverkan bland intervjupersoner. Minskar personbundenhet. Dock finns risk att vissa organisationer exkluderas. Utökad formell samverkan med idéburen sektor efterfrågas. Breddad samverkan efterfrågas. God forskningskompetens inom enheten. Utökad samverkan med akademin efterfrågas delvis. Viss oro bland vissa intervjupersoner för att enhetens arbete blir alltför forskningsinriktat. Kan skapa glapp till praktiken och gentemot kommuner.

17. Mandat och påverkan Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Folkhälsofrågornas mandat och möjlighet till påverkan påverkas av enhetens placering långt ner i organisationen/Region Skåne. • Folkhälsa ses inte som fullt ut prioriterat på politisk nivå. • Inte heller inom tjänstemannaorganisationen. • Kommunerna – skilda förutsättningar skapar skillnader i mandat och påverkan. • 60 % av tjänstemännen anser att folkhälsa är prioriterat eller delvis prioriterat • Större möjlighet till påverkan i små än i stora kommuner • Utvecklad integrering av folkhälsofrågorna i regionala utvecklingsfrågorna kan skapa ökat mandat.

18. Slutsatser och rekommendationer Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25

19. Slutsatser – styrkor Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Det finns styrdokument avseende folkhälsa både regionalt och lokalt – i sig en styrka. Enighet kring att samverkan är viktig samt kring att folkhälsofrågorna bör integreras i Regionala utvecklingsstrategin (RUS). Positivt att folkhälsofrågorna kopplas till de regionala utvecklingsfrågorna. Kunskapsunderlag är viktiga. Samverkan med ideell sektor, främst genom nätverket Social ekonomi är en styrka för regionen. Nätverket skapar långsiktighet i samverkan.

20. Slutsatser – svagheter Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 Den regionala folkhälsostrategin används i begränsad utsträckning både av Region Skåne och kommunerna. Folkhälsoarbetet inom Regional utveckling integreras inte i hela verksamheten och samverkan med de andra utvecklingsområdena är delvis bristande. Enhetens placering försvårar inflytande och påverkansmöjligheter. Bristande kunskap om folkhälsa inom både H&S och Reg Utveckling försvårar samverkansmöjligheterna. H&S känner sig inte fullt ut efterfrågade eller använda av enheten. Stora skillnader mellan kommunerna sett till resurser och organisering av folkhälsoarbetet samt begränsad samverkan mellan kommunerna. Personbundet arbete i kommunerna.

21. Slutsatser – förbättringsmöjligheter Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Integrera folkhälsofrågorna i RUS – skapar förutsättningar för tvärsektoriellt samarbete och samverkan och säkrar långsiktighet. • Enheten har viktig roll i kunskapsspridning för att säkerställa att frågorna inte tappas bort eller tunnas ut, samt i framtagande av indikatorer och uppföljningssystem • Viktigt med resurser knutna till arbetet • Utöka samverkan mellan enheten och övriga områden inom Regional utveckling, samt mellan H&S och RU. • Utveckla arbetet med kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning • Förmedla innebörd oh betydelse av folkhälsoarbetet • Sprid fungerande metoder och arbetssätt – konkreta förslag hur ex kommuner kan och bör arbeta • Ex hälsoekonomiska beräkningar och utvärderingar/välfärdsbokslut efterfrågas • Utveckla indikatorer för uppföljning • Skapa och stöd samverkan kring folkhälsofrågor mellan kommunerna och Region Skåne ytterligare. • Temagrupper bra, men behov av ytterligare stöd finns • Kan bidra till ökad långsiktighet och minskat personberoende • Bredda och stärk samverkan med den idéburna sektorn och andra aktörer(ex akademin).

22. Målsättningar för Skåne enligt folkhälsostrategin Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid - Kontigo AB 2014.02.25 • Den ojämlika hälsan skall minska. De geografiska skillnaderna i hälsa ska minskas. Delaktigheten och inflytandet skall öka och utanförskapet skall minska. • Övervikten skall minska med 5 procent. Andelen fysiskt aktiva individer skall öka med 10 procent. • Fler individer ska uppleva att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning. Insatser skall riktas till de grupper som är särskilt utsatta bland barn/ungdomar och unga kvinnor. • Konsumtionen av alkohol skall minskas ner till 2000 års nivå, bruk av narkotika och dopning skall minska. Andelen individer med spelberoende skall minska. Tobaksbruket skall fortsätta att minska.