KINA

1. KINA Modern historia sedan 1800 Hans Hägerdal

2. Periodisering • Sena Qing 1800-1912 • Nederlagens och förödmjukelsernas tid 1839-1900 • Revolution 1911-12, halvdemokratiskt försök som snart urartar • Yuan Shikais auktoritära stat 1912-1916 • Krigsherrarnas epok 1916-1926/28, ett lapptäcke av småtyranner • Guomindangs styre 1926/28-1949, auktoritär regim avbruten av Japans invasioner • Mao Zedongs era 1949-1976, en totalitär stat byggs upp • Deng Xiaopings era 1977-ca 1993, pragmatiskt och auktoritärt styre • Kollektivt ledarskap sedan 1990-talet med teknokrater som Jiang Zemin och Hu Jintao • Kommunistpartiets 18:e nationella kongress hösten 2012 där den rådande linjen med ett auktoritärt men kollektivt utsett ledarskap fortsätter

4. Svaghetstecken • Befolkningen ökar starkt från 150 miljoner i slutet av Ming till 300 i slutet av 1700-talet • Fredliga inre förhållanden kombinerat med introducerande av nya grödor från Amerika bäddar för befolkningsökning • Anses ha blivit ett svårt problem i längden • ”High-equilibrium trap” – man får arbeta mer för att hålla uppe samma matproduktion • Detta har dock kvalificerats av nyare forskning • Korruption förvärras i slutet av 1700-talet • Uppror börjar flamma upp, både etniska och hankinesiska • Ovanpå allt detta utgör opiumhandeln en svår belastning för ekonomin • Samtidigt är det en tid av stark expansion för hankineser inom det manchuiska kejsardömets territorium

6. Konfucianism – syndabock eller framstegsvariabel? • Sedan 1800-talet har det konfucianska arvet bedömts väldigt olika, beroende på den politiska situationen • Äldre västerländska historiker har sett konfucianismen som bidragande faktor till Kinas påstådda konservatism och brist på framåtskridande under kejsartiden • För kommunistiska historiker har Konfucius och den kinesiska traditionen likaledes ofta framställts som reaktionär och icke-progressiv • För vissa nyare betraktare har detta arv tvärtom setts i ljusa termer • Arbetsmoral, disciplin, fasta värden och betoning på samhällelig harmoni har setts som viktiga förutsättningar för ekonomiska framsteg • Kanske begär man dock för mycket av konfucianismen och dess arv om man vill göra den ansvarig för vad som hänt i Kina under dess dramatiska nutidshistoria • Bristen på demokrati i dagens Kina beror möjligen på andra saker än djupliggande kulturella strukturer • Arvet efter Lenin, Stalin och Mao kan möjligtvis ligga närmare till hands

7. Kampanj från 1974: “Kritisera Lin, kritisera Konfucius – det är den viktigaste frågan för hela partiet, hela armén, och folket i hela landet”

8. Kollision med väst • Britter och amerikaner aktiva i importen av opium, som sker trots upprepade kejserliga förbud • 40 000 kistor importeras årligen i slutet av 1830-talet • I vissa regioner är majoriteten av vuxna män opiumrökare • Leder till att silver strömmar ut ur landet • Silver används för skatteuppbörd och bristen leder till försämring av folks livsvillkor eftersom myndigheterna fortsätter kräva att bönderna ska betala i silver • Lin Zexu skickas som kejserlig kommissionär till Kanton och tar drastiskt itu med problemet 1839 • En mängd opium i de vita främlingarnas handelslogar förstörs • De brittiska handelsmännen bedriver lobbyverksamhet för att Imperiet ska slå tillbaka, och strider bryter ut 1840

10. Ojämlika fördrag • Kina måste gå med på fördraget i Nanjing 1842 • Hongkongön avträds till britterna • Det gamla handelssystemet demoleras då förutom Kanton, Amoy, Fuzhou, Ningbo och Shanghai öppnas för brittisk bosättning/handel • Svår förödmjukelse med tanke på den kinesiska civilisationens förmodat centrala ställning i världen • Finns dock andra liknande fall i Kinas förbindelser med Centralasien • Andra västerländska makter följer efter och tilltvingar sig fördelar • Extraterritorialrätten: Kina förlorar del av sin lagliga suveränitet • Västerländsk varuinförsel till Sydkina slår ut regional hantverksindustri • Administrationen i landet i svårt förfall i mitten av 1800-talet

12. De stora upprorens tid • Naturkatastrofer på 1840- och 1850-talen späder på den sociala misären • Stora upprorsrörelser bryter ut • Taiping 1851-1864, millennär rörelse med kristen inspiration, tar över stora områden • Radikalt avskaffande av privat jordägande • Muslimska uppror rasar till 1873 • Nianupproret till 1868 • Sammanfaller med ny kraftmätning med Västerlandet, andra opiumkriget 1856-1860 • Britter och fransmän lyckas inta Beijing 1860 och plundrar Sommarpalatset – förödmjukelse utan like för kejsarmakten • Qing lyckas ändå överleva med nöd och näppe

13. Andra opiumkriget 1856-1860

14. Självstärkande rörelsen • Qinghovet domineras efter 1861 av änkekejsarinnan Cixi (d. 1908), en konservativ men viljestark personlighet • Den självstärkande rörelsen på 1860-talet och senare söker stärka kejsarmakten genom att ta upp valda delar av västerländsk teknologi utan att bekymra sig om västerländskt sätt att organisera ett samhälle • Detta blir dock en halvmesyr som inte räddar Kina från fortsatta förödmjukelser • Korruption på de högsta nivåerna försvårar processen • Medarbetare till de ledande politikerna utses på grund av personliga förbindelser snarare än duglighet • Kina söker intervenera i Vietnam 1883-85 men lider nederlag mot fransmännen

15. Cixi

16. Japan griper in • Korea gammal tributstat till Kina • Japan bygger upp sin position efter Meijirestaurationen 1867-68 • 1876 tvingas Koreas kung öppna upp landet för japanskt inflytande • Rivalitet med Kina om inflytande i Korea leder till krig 1894-1895 • Kina förlorar stort vilket visar att den självstärkande rörelsen misslyckats

17. Slaget vid Yalufloden 1894

18. Reformförsök och boxarrebeller • Nederlaget följs av ny kolonial huggsexa där västmakterna tilltvingar sig leasade områden, bl a Qingdao som faller under Tyskland • Försök att reformera kejsarmakten, de 100 dagarnas reformer 1898 • Kang Youwei hjälper kejsar Guangxu att starta radikalt reformpaket • Försöket stoppas av änkekejsarinnan Cixi som fängslar kejsaren • Detta följs av uppkomsten av ny antivästerländsk rörelse, Boxarna (Yihetuan) • Boxarupproret vänder sig mot missionärer och västerlänningar i Beijing 1900, och stöds sedermera mot bättre vetande av änkekejsarinnan Cixi • Upproret slås ner av multinationell interventionsstyrka • Kina undgår dock att styckas upp och koloniseras

19. Boxarrebeller 1900 Kina nära att styckas upp

20. Qingdynastins sista år • Enormt skadestånd krävs ut, 333 miljoner dollar i guld • Dynastin överlever några år till då inget bättre för tillfället finns att ersätta den med • Den gamla lärda elitklassen, gentryn, förändras och blir mer knuten till stadsnäringar • Har intresse av ekonomiska och politiska reformer • Japans prestige ökar, speciellt efter rysk-japanska kriget 1904-05 • Stor intellektuell migration till Japan • Det gamla examinationssystemet för ämbetsmän avskaffas 1905 • De traditionella 6 ministerierna avskaffas 1906 • Man börjar förbereda övergång till konstitutionell monarki och valda församlingar på regionala och lokala nivåer • Sjudande ekonomisk aktivitet råder, men också svåra statsfinansiella problem

21. Revolution • Antidynastiska känslor har gjort sig gällande sedan en tid • Viktigaste ledaren är Sun Yat-sen (Sun Zhongshan) 1866-1925 som operarar från utlandet och saknar klassisk kinesisk bildning • Söker formera modern nationalism med inspiration från väst • Skapar vag ideologi om De tre folkprinciperna (nationalism, demokrati, folkförsörjning) • Revolutionärt förbund bildas 1905 • Leder senare till partiet Guomindang (”Nationalistpartiet”) • Hans chans kommer i oktober 1911 då en revolt bryter ut bland antimanchuiska grupper i Wuchang • Revolten sprider sig som en löpeld

23. Att förklara den totalitära staten • Var det något som låg latent i det kinesiska samhället, som bäddade för den våldsbenägna Maoregimen efter 1949? • Tveksamt – starkt totalitära system har ibland omedelbart följts av fungerande pluralisiska system, som Japan och Tyskland efter andra världskriget • Snarare följd av de politiska erfarenheterna av den revolutionära kampen i kombination med importen av sovjetiska modeller • Den väldiga maktkoncentrationen till en liten partigrupp får förödande följder, med missgrepp som Det stora språnget (1958-60) och Kulturrevolutionen (1966-69) • Men trots allt sker under bättre perioder en viss ekonomisk utveckling och stadigt ökande medellivslängd

25. Övergång till auktoritärt styre • Efter Maos död avvecklas snart det totalitära systemet såtillvida att kontrollen över individens vardag och försörjningsmöjligheter minskar • Religion, traditioner, o s v respekteras mer än tidigare • Regimen fortsätter att slå ner på alla politiska protester • Massakern på Himmelska fridens torg 1989 har sin grund i att den panikslagna regimen åsidosätter sina egna regler – visar att Kina fortfarande bitvis styrs nyckfullt • Alltifrån 1990-talet har dock ledarskapet alltmer formats efter kollektivets rutiner • Styret fortsätter att vara starkt auktoritärt men åtminstone någorlunda förutsägbart • Detta uppskattas av medelklassen som hyser begränsade politiska ambitioner • På landsbygden visar dock ett stort antal massincidenter på problem