Balanserat styrkort

1. Balanced Scorecard (BSC)/balanserat styrkort i offentlig verksamhet • Spridning bland Sveriges kommuner: • Ca 25% har infört BSC • Samlat geografiskt läge (ett band fr Västra Götaland och Värmland i väst • till Södermanland, Östergötland och Kalmar i öst) • Främst större kommuner • Politiskt styre – främst de med icke-socialistisk majoritet • Snarare kommuner med sämre ekonomi än med bättre • Troligtvis personberoende vilka kommuner som inför BSC • Uppger tekniskt rationella motiv – men inslag av mode (isomorfism) • Källa: Andersson & Ericsson, Diffusion av balanserat styrkort i • offentlig sektor, magisteruppsats Handelshögskolan i Göteborg, • 2002. Balanserat styrkort

2. Allmänna erfarenheter av BSC i offentlig verksamhet (främst sjukvård) • Avsaknad av definierade mål för verksamheten – styrningen diffus och svåröverblickbar • Införande av BSC bygger på erfarenheter från privata näringslivet – • ekonomiperspektivet i fokus och ger ett kortsiktigt ekonomiskt • tänkande i de offentliga verksamheter som infört BSC • BSC utgår från traditionella hierarkier och omintetgör de möjligheter till • flerdimensionell styrning som finns i offentliga miljöer – de fördelar BSC ger • i privata företag kan inte direkt översättas till offentliga verksamheter • Man lever inte efter de styrkort som gjorts – antalet styrmått komplexa och • har en tendens att bli för många • Kundperspektivet svårgreppbart inom offentlig verksamhet • Obalans mellan kvalitativa och kvantitativa mått – ett stort antal mätbara och • väldefinierade mått i finansiellt och processperspektiv medan övriga perspektiv • har få och basala mått –fokus hamnar på finansiellt och processperspektiv • Det finansiella perspektivet ses som en restriktion på interna processer och på • lärande – dessa tre perspektiv bestämmer om man kunde utveckla • kundperspektivet • Landstingen har uppfattat BSC som ett kommunikationsverktyg – ett sätt att • maximera patientnyttan • Professionsstrider mellan administration och medicinsk personal (revirtänkande) gör • att lärandeperspektivet hamnar i strykklass (hämmar effektivitetssträvanden!) • Källa: Gert & Greding, Balanserade styrkort i primärvården i landstinget i Östergötland, • magisteruppsats Linköpings universitet, 2006. Balanserat styrkort

3. Införandet av BSC inom ett sjukvårdsområde (Jönköping) • 1. Varför? Strävade efter större bredd på uppföljning och totalkvalitet • Perspektiv - medborgare och kund • - process och produktion • - lärande och förnyelse • - ekonomi • Uppföljning med spindeldiagram • Positiva reaktioner från medarbetare – utom läkare • Arbetet med BSC kräver mycket tid och engagemang • Effekt av BSC – ett bredare fokus med bättre • planerings- och uppföljningsprocess • Ger möjligheter att tänka framåt (strategiskt), att göra välgrundade • prioriteringar och att ge tydliga målsättningar – BSC ett förbättringsverktyg! • Införandet av BSC ger nyttiga och systematiska diskussioner (dialog) • - ett gemensamt språk! • Större kundfokus – samverkan mellan personal och patienter • Kliniker har ökat sin produktion och ökat intäkter – ett effektivare • resursutnyttjande med BSC • Källa: Thornström, Balanced Scorecard inom offentligverksamhet – • en fallstudie vid Jönköpings sjukvårdsområde, kandidat uppsats vid • Blekinge Tekniska Högskola, 2002. Balanserat styrkort

4. BSC – ingen förändring! (enhet för äldreboende - Luleå) • Ledningens syfte med införandet av BSC • a) samma mål - ledning och medarbetare • b) bättre kommunikation - ledning och medarbetare • c) få förändring i medarbetares värderingar • d) få verktyg för kontroll av verksamhet • Problem vid införandet - motivation saknas bland medarbetare • - medarbetare saknade info varför BSC infördes • - avsaknad av gemensam vision • - brist på kommunikation och delaktighet • Återgång till det gamla - erfarenheter av införandet av BSC • - personal negativ till förändringar • - införandet av BSC en förändring som inte uppfattades som en förändring • - borde använt pilotprojekt • - bristande kommunikation och information • - överlät ansvar för införandet på konsult • Källa: Granström & Lundberg, Balanserat styrkort – ingen förändring, • C-uppsats, Luleå tekniska universitet, 2006. Balanserat styrkort

5. Misslyckad implementering av BSC vid ett sjukhus (Ängelholm) • Införandet gick till en början bra! • - använde konsulter som stöd • - ledning och projektgrupp engagerade • - medarbetare motiverade • Svårigheter började när • - konsultstödet upphörde • - landstingspolitikerna ändrade förutsättningarna • - motstånd mot förändringar började • Erfarenheter från försöket i sjukhusmiljö • - införande av BSC kräver starkt och aktivt ledarskap • - läkarnas professionskultur (företagskulturen) ett problem • (anser sig tjäna patienterna och inte ledningen) • - krävs en projektgrupp med kunskap och erfarenhet av att införa BSC • Källa: Hylander & Olsbäck, Implementering av balanserat styrkort i sjukvården, • uppsats Högskolan Kristianstad, 2004. Balanserat styrkort

6. Balanserat styrkort