Bostadsbehov eller bostadsefterfrågan

2. Tillväxt, miljö och regionplanering

4. Därför byggs det inte mer i StockholmsregionenUlrika Palm, SLL Tillväxt, miljö och regionplanering

5. Bostadsbehov eller bostadsefterfrågan

6. Tillväxt, miljö och regionplanering

7. Tillväxt, miljö och regionplanering Befolkningstillväxt = bostadsbehov?

8. Tillväxt, miljö och regionplanering Bostadsbehov vs bostadsefterfrågan Bostadsefterfrågan • Invånare med en disponibel inkomst som överstiger en viss summa… Bostadsbehov • Nya invånare över 20 år • Inflyttare från andra delar av Sverige • Invånare från andra länder som har fått asyl/arbetstillstånd etc. • Invånare med nya behov (äldre, ändrade familjeförhållanden etc.)

9. Tillväxt, miljö och regionplanering Borde vi också prata om: • Hur ska fler kunna efterfråga bostäder på marknaden? • Hur ökar vi rörligheten i det befintliga beståndet? • Hur bygger och underhåller vi hållbara bostäder och städer? Det pratas om: • Det byggs för få bostäder! • Ta bort hindren för att öka bostadsbyggandet!

11. Bostadsefterfrågan i Stockholmsregionen TMR APRIL 2014

12. Innehåll Centrala efterfrågefaktorer • Ändrade finansieringsvillkor - bakgrund • Konjunkturen – när tillväxten är låg minskar efterfrågan på nyproducerade bostäder • Befolkningstillväxten och byggandet • Attraktiva platser och stadsmiljöer TMR APRIL 2014

13. Historiskt lågt bostadsbyggande de senaste 15 åren – avskaffat subventions- och finansieringssystem för bostäder Antal per år 69 000 54 000 20 000 Statligt bostadsfinansierings-system Privat bostadsfinansiering TMR APRIL 2014

14. Men byggandet i Stockholm återhämtade sig åren före finanskrisen Bostadsbyggande påmarknadsvillkor Hushållen finansierar Subventions-system Staten finansierade TMR APRIL 2014

15. Ändrade finansieringsvillkor 2. Sämre villkor för produktion av hyresbostäder – eget kapital kostar TMR APRIL 2014

16. Konjunkturen – när tillväxten är låg minskar efterfrågan på nyproducerade bostäder TMR APRIL 2014

17. Befolkningstillväxten och byggandet 2,17 2,03 TMR APRIL 2014

18. Födelse- och utrikes flyttnetto utgör en stor del av befolkningstillväxten i Stockholm TMR APRIL 2014

19. Och en stor andel av befolkningstillväxten utgörs av unga vuxna Den årliga befolkningstillväxten består till stor del av stora grupper med begränsade möjligheter att efterfråga nyproducerade bostäder: - Unga vuxna - Nyfödda - Flykting- och anhöriginvandring Nyproduktion kräver kapitalinsats eller god inkomst Slutsats: Primär målgrupp för nyproduktion är redan boende i regionen Källa: Statisticon och Evidens. TMR APRIL 2014

20. Attraktiva platser och stadsmiljöer 1 TMR APRIL 2014 Källa: SCB, TMR och Evidens

21. Attraktiva stadsmiljöer 2. Kvarnholmen: Nästan 70 procent kommer från närområdet (Nacka kommun, Värmdö kommun, innerstaden och söderort) 629 Totaltantalinflyttade till BR år 2012 Sofia Högalid Katarina Övriga Sverige Nacka kommun Värmdö kommun Maria-Magdalena Övriga innerstaden Övriga Stockholms län Övriga Stockholms stad 99 Södermalm 162 Innerstaden 253 Stockholms kommun 550 Stockholms län Källa: SCB och Evidens. TMR APRIL 2014

22. Attraktiva stadsmiljöer 3. Hälften av dem som flyttade till nyare delen av Lilla Essingen kom från Kungsholmen eller bodde redan på Essingeöarna 201 Totaltantal in- elleromflyttare till Lilla Essingenår 2012 Söderort Västerort Övriga Sverige Essingeöarna Övriga Stockholms län Övriga Stockholms stad Vasastan (inkl. Engelbrekt) Kungsholmen 128 Stockholms stad 176 Stockholms län Källa: SCB och Evidens. TMR APRIL 2014

23. Byggtakt i andra stora utbyggnadsområden i Stockholmsregionen – risk för lokala överutbud? • Varför blir inte byggtakten högre i stora utbyggnadsområden? • Riskfyllt att binda för mycket kapital i enskilda projekt • Byggherrarna ser risker med lokala överutbud • Stor andel av alla flyttningar sker lokalt Källa: Stockholms stad, Värderingsdata, flertal bostadsutvecklare och Evidens TMR APRIL 2014

24. Attraktiva platser och stadsmiljöer 4 – finansieringsbehov för nyproduktion av 800 bostäder i ett område • Genomsnittlig produktionskostnad 3 miljoner kr per bostad • Genomsnittlig belåningsgrad: 70 % • Egen kapitalinsats: 900 000 kr per bostad. • Detta ger en total egen kapitalinsats från hushållen motsvarande ca 720 miljoner kr • Av detta belopp ska alltså väsentliga delar, kanske en halv miljard per år, hämtas från hushåll i närheten. TMR APRIL 2014

25. Bostadsbyggandet i storstadsregionerna – prisnivå och politiska mål förklarar mycket av skillnaderna i byggtakt ”Politisk potential” y = 0,00007x + 0,1982 R² = 0,53 Källa: SCB, Mäklarstatistik och Evidens TMR APRIL 2014

26. Fyra metoder för att bedöma möjligt uthålligt byggande Basnivå 220 Politiska mål + 245 Totalt = 465 Slutsats: Med Barkarbystaden som starkt bas för bostadsbyggandet i Järfälla och med ambitiösa politiska mål är bedömningen att årligt byggande kan vara 450-500 bostäder per år. Genomförs generella förändringar av villkoren för bostadsbyggandet kan det medföra att ytterligare volymer kan tillföras. TMR APRIL 2014

28. Vision Väsjön – 3000 nya bostäder

29. Planberedskap

30. Nya bostäder per 1000 invånare senaste 10 åren Sollentuna har under den här perioden haft en planberedskap på ca 5000-6000 bostäder per år och byggt ca 250

31. Kommunens verktyg för ökad genomförandetakt

32. Silverdal detaljplan för drygt 800 lgh Laga kraft år 2000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 År antal lgh 0 0 30 30 40 44 172 70 146 140 48 111 0 0 Summa: 831 Skanska och JM

33. Sollentuna Centrum Laga kraft år 2006 - detaljplan för drygt 500 lgh 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 - 2015 År antal lgh NCC 0 0 0 62 0 0 39 38 Summa: 139 138 Shem 87 106 52 245 NCC och Sollentunahem

34. Turebergs allé Laga kraft år 2006 - Detaljplan för ca 500 lgh - 2013 År antal lgh 0 ? PEAB Magnolia

35. Förutsägbarhet

36. Stat Minska besvärstiderna (också viktigt för rättsäkerheten) Tydligare regler kring buller och partiklar Bättre precisering av riksintressen Resurser till länsstyrelsen och TV, så de kan möta behov av underlag och svar Minska utrymmet för den som vill stoppa ett projekt att utnyttja otydligheter i PBL Kommun • Hålla utlovad tidplan • Bättre tid- och resursplaneringen i förvaltningen • Delvis förändrad beslutsprocess inom politiken • Tidig information om planprocessen och dess krav på byggherre/fastighetsägare • Utveckla den interna samordningen mellan förvaltningarna

37. Tar det lång tid? 17 månader Politik, administration 6 månader Planarbete 5 månader Remisser 4 månader Semester 2 månader

38. Resultat från stadsbyggnadsbenchen (8 Sthlms kommuner) PBL normaltidplan

39. Resultat från stadsbyggnadsbenchen (8 Sthlms kommuner) Vi borde börja sökaeffektivisering här PBL normaltidplan

40. Öka kunskapen om orsakerna

41. Stora projekt tar ofta lång tid hos länsstyrelse och i domstol • Väsjön Mellersta 800 bostäder antogs av kommunen i april 2011 och vann laga kraft i februari 2013.Totalt 2 år och 10 månader • VäsjönSödersättra- Kastellgården antogs i april 2011 och ligger nu hos regeringen (strandskydd) och mark- och miljööverdomstolen (detaljplan).Kommer att ta över 3 år Inte bara en fråga om tid utan också om rättssäkerhet

42. Klicka för att lägga till avslutningstext