Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011

1. Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011

2. Program, 14 och 15/9 2011 13.30-13.45 Presentation av arbetsgruppen och av dagen 13.45-14.30 Presentation av vårdprogrammet 15.00-15.30 Kaffe 15.30-16.15 Fortsatt presentation av vårdprogrammet Rikshöft Kvalitetsutveckling 16.15-16.30 Frågor och reflektion 16.30- Avslutning

3. Uppdrag från Vårdpolicygruppen, Vårdsamverkan Arbetsgruppen för samverkan kring vårdpolicy Per Angesjö, Primärvården Skaraborg, ordförande Anette Persson, Primärvården Skaraborg, sekreterare Ulf Nyberg, Skaraborgs Sjukhus Elisabeth Rylander, Skaraborgs Sjukhus Marga Brisman, Skaraborgs Sjukhus Bo Rylander, Primärvården Skaraborg Birgit Bårring, Skaraborgs Kommunalförbund Jessica Karlgren, Skaraborgs Kommunalförbund Helene Sandqvist-Benjaminsson, Skaraborgs Kommunalförbund

4. Medborgarperspektiv Politikermedverkan syftar till att se hälso- och sjukvården ur ett medborgarperspektiv där befolkningens sjukvårdsbehov blir styrande och vägledande för tilldelning av resurser respektive prioritering Detta syftar även till att stärka medborgarnas/patienternas ställning och medverkan i vården. Programarbetet utgör också en plattform för ökat engagemang hos förtroendevalda och utvecklar dialogen mellan politiker på olika nivåer

5. Arbetsgrupp Anneli Andersson, enhetschef GOA KSS Cecilia Bawelin, sjukgymnast Tidaholms kommun/Ann-Kristin Andrén, MAR Tibro kommun Kajsa Brenden, sjukgymnast KSS Linnéa Hultmark, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulla Johansson, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yvonne Johansson, förbättringsledare SkaS, ordförande Lars-Åke Kristoffersson, distriktsläkare och vårdcentralschef Stenstorps vårdcentral Kristina Malmgren, verksamhetsutvecklare SIL Ulf Nyberg, överläkare ortopedi och verksamhetschef ortopedi SkaS/chefsläkare SkaS Marita Oldén, MAS/sjuksköterska Grästorps kommun Anette Ohlin Johansson, planeringsledare Hälso- och sjukvårdskansliet Carina Strand, arbetsterapeut KSS

6. Syfte Vårdprogrammet syftar till att optimera vården för patienter med höftfraktur genom information och belysning av vårdkedjan tillsammans med ökad samverkan mellan olika vårdaktörer och ökad kunskap om olika yrkeskategoriers kompetenser

7. Processöversikt SIPOC Nuläge 2010Patient med höftfraktur Leverantör Input Process Output Kund Att vårda patient med höftfraktur Återgått till tidigare ADL-funktion Patienter Närstående Brutit höften Hemmet Ej återgått till tidigare ADL- funktion SäBo Befolkningen Beställarna Alla åldrar Förbättrad ADL- funktion jämfört med tidigare Behov av operation Korttidsplats Åtgärder prehospitalt Preoperativ bedömning Operation genomförs Postoperativ vård Rehabiliterings- åtgärder Fall- och frakturförebyggande åtgärder

8. Vårdprogrammet, innehåll 1. Sammanfattning 2. Innehållsförteckning 3. Inledning - Definitioner - Avgränsningar - Syfte med vårdprogrammet - Historik 4. Diagnostik 5. Behandling - Vård innan operation Skaraborg - Specifik omvårdnad innan operation - Operativ behandling av frakturen - Rehabilitering och vård efter operationen Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation 6. Förebyggande åtgärder - Riskfaktorer för osteoporos och höftfraktur - Förebyggande åtgärder vid osteoporos och höftfraktur Skaraborg – förebyggande åtgärder vid osteoporos - Förebyggande åtgärder vid fall och fallskador Skaraborg – förebyggande åtgärder vid fall och fallskador

9. Vårdprogrammet, innehåll 7. Rekommendation för sjukskrivning 8. Vårdkedjan 9. Mål för omhändertagande av patienter med höftfraktur 10. Uppföljning/utvärdering 11. Kvalitetsutveckling 12. Implementering 13. Fortbildningsinsatser 14. Närstående 15. Medborgarperspektiv Referenser Bilagor Processöversikt, SIPOC Bilaga 1 SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnarie/Pfeiffer test Bilaga 2 Modifierad Nortonskala Bilaga 3

10. Kortversion vårdprogrammet, innehåll I föreliggande kortversion av det lokala vårdprogrammet för patienter med höftfraktur redovisas symtom på en höftfraktur och de aktiviteter som görs av personal vid ambulansen, akutmottagningarna och vårdavdelningarna på Skaraborgs Sjukhus samt av vårdpersonal i kommuner och primärvård i Skaraborg när en patient drabbats av en höftfraktur. För bakgrund och utförligare beskrivning hänvisas till det fullständiga lokala vårdprogrammet. Diagnostik – Symtom på en höftfraktur Skaraborg – Specifik omvårdnad innan operation Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation Rehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvård Förebyggande åtgärder Vårdkedjan Närstående

11. Var finns vårdprogrammet? http://www.vardsamverkanskaraborg.se Rubrik: Vårdpolicy – Lokala vårdprogram http://www.vardsamverkanskaraborg.se/sv/Vardsamverkan-Skaraborg/Vardpolicy/Vardpolicy/Organisatoriska-vardprogram/

12. Helga 86 år Frideborg 88 år

13. Höftfrakturer Cervikal fraktur – genom själva lårbenshalsen Trochantär fraktur – genom övre lårbenets benutskott där musklerna fäster Lårbenshals Lårbensskaft Källa: http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=28198

14. Indelning av höftfrakturer och operationsmetoder Ca 56% Ca 36% Ca 8% Illustration: Roland Rusch läkare ortopedi KSS. Källa: SkaS (2007). Höftfraktur. Information till patient och närstående. Informationsbroschyr framtagen på KSS

15. Höftfrakturer Ca 70 % kvinnor, viss ökning män. Multisjuka, nedsatt kognitiv förmåga Ökad dödlighet: 10-15% första året, studie: 76 % inom två år fr.a. män med flera sjukdomar, grav kognitiv nedsättning Samtidiga sjukdomar, nutritionsläget, äldres svårighet med plötslig anpassning till ny miljö kan bidra till förvirring och snabb försämring av AT Ca 18000 patienter/år i Sverige: 3500 i VGR Största diagnosgruppen ortopedi: > hälften av alla frakturrelaterade direkta vårdkostnader, ca 25% av ortopedins vårdplatser Samhällskostnad: ca 200 000:-/person första året efter frakturen. Totalt ca 2,3 miljarder SEK/år Initierar ofta ett stort vårdbehov Förbättrade behandlingsmetoder, multidisciplinära vårdprogram, aktiv rehabilitering förbättrar prognosen

16. Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer Lågenergitrauma - Falltendens - Osteoporos • Riskfaktorer • Falltendens, mer än ett fall senaste året • Rökning • Alkoholmissbruk • BMI under 22 eller mer än tio kilos viktnedgång sedan 25-årsåldern • Behandling med lugnande läkemedel • Riskfaktorer • Hög ålder • Låg bentäthet • Tidigare fraktur i handled, kota, höft el överarm • Kortisonbehandling > tre mån • Ärftlighet. Höftfraktur modern • Låg fysisk aktivitet/immob • Menopaus innan 45 år • Sekundär osteoporos Fallolyckor som medfört sjukhusvård hos äldre – ökning med 9% de senaste fem åren (Räddningsverket 2003) År 2008 avled 540 personer ≥ 80 år p.g.a. fallolyckor (Socialstyrelsen 2010)

17. Höftfrakturer – Riket 2009 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 • Medelvårdtid slutet 1980-talet: 19 dagar • Viss variation i medelvårdtid sedan 1996, medianvårdtid konstant • Medelvårdtid 2008 = 10,3 dag, 2009 = 9,8 dag • Medianvårdtid 2008 = 9 dag, 2009 = 8 dag • Utskriven ursprung, ca 50% relativt konstant • Kvinnor 69% kvinnor - Män 31% • Viss ökning %-andel män, från 28% 1996 • Medelåldern 83 år, 81 år mitten 90-talet • Ensamboende 48% - lätt minskning

18. Hommel, A. (2007) Improves safety and quality of care for patients with a hip fracture. Intervention Audited by the national Quality Register RIKSHÖFT. Avhandling. Lunds universitet Mortalitet vid op med och utan fördröjning - höftfrakturer Procent - kön Även medicinskt friska patienter med väntetid till operation > 24 timmar hade högre dödlighet efter 4 månader än de som opererades inom 24 timmar

19. Resultat studier 2006-2010, exempel Ökad dödlighet för män och vid väntetid > 24 timmar till operation Låg syrgasmättnad - sämre prognos Dåligt näringsstatus - mer komplikationer Strukturerad rehabilitering: standardiserad rehabiliteringsplan i olika steg + patienten delaktig i målsättningen - bättre prognos Olika mönster i rehabiliteringen: ADL-förmågan förbättras mest de första sex dagarna. Rörligheten förbättras konstant under två veckor Mobilisering inom 12 timmar efter op OCH op inom 24 timmar från ankomst till sjukhus - färre komplikationer och kortare vårdtid Kognitiv förmåga - viktigt identifiera och åtgärda ACS (Acute confusional state) Nedsatt kognitiv förmåga: sämre ADL-funktion och rörlighet 6 mån efter op Närstående uppfattar en sämre vård för patienter med nedsatt kognitiv förmåga

20. Utveckling av vården av patienter med höftfraktur Omedelbart omhändertagande Kognitiv funktion Nutrition Rehabilitering Prevention: Osteoporos och fall

21. Omedelbart omhändertagande - patientfall

22. Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande! Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som före frakturen!

23. Diagnostik höftfraktur En höftfraktur föreligger alltid tills motsatsen är ”bevisad”. Symtomen, efter ett fall vanligtvis i samma plan inomhus, kan vara blygsamma. Symtom: Utåtroterat och förkortat ben, ej vid inkilad höftfraktur Smärta, i ljumske - höft/knä, i undantagsfall endast till knät Smärta vid varje rörelse och när benet belastas Indirekt smärta, kan utlösas genom en stöt i benets längdriktning Oförmåga att lyfta benet Kompressionsömhet över trochanterpartiet av den skadade höften Även en patient som inte fallit kan ha en spontan höftfraktur p.g.a. osteoporos eller tumör. Ev. tilltagande smärta i höft, ljumske eller knä och oförmåga belasta benet Diagnos: röntgen av höften. Kompletteras med MR, om klinisk bild talar för en höftfraktur men den inte bekräftats med vanlig röntgen

24. Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen Personer som bor i särskilt boende/SÄBO eller vistas på annan kommunal inrättning bör efter ett fall med misstänkt höftfraktur tas omhand på följande sätt av boendets vårdpersonal: Sjuksköterska kontaktas omedelbart Ambulans tillkallas Det skadade benet immobiliseras med kuddar/filtar så att foten inte ”faller utåt” Distalstatus kontrolleras: Cirkulation, rörlighet och känsel Trycksårsprofylax: Torra kläder. Slätt och torrt underlag Ta blodtryck, puls och andningsfrekvens Smärta skattas, även på personer med kognitiv nedsättning Smärtlindring ges om möjligt Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett, hjälpmedel skickas med till sjukhuset Vårdbegäran skrivs i KLARA/SVPL

25. Ambulanspersonalen utför följande aktiviteter på olycksplatsen/i ambulanstransporten: Enligt behandlingsriktlinjer Smärtlindring ges Patienten ID-märks Iv nål, dropp ges Syrgas ges, KAN förebygga akut förvirring, minska trycksårsrisk, underlätta sårläkning. Låg syrgasmättnad – ev sämre prognos Anamnes och triagering enligt METTS, bl.a. BAS-parametrar Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett och hjälpmedel tas med till sjukhuset EKG tas i ambulansen och sparas i Megacare Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen

26. Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset Patienten läggs i en riktig säng med tjock madrass Lassekuddar - stabiliserar skadat ben Allmänmedicinskt tillstånd: Medicinskt stabil? - samtidig hjärtinfarkt, stroke, annan orsak till fallet? Triagering enligt METTS - vitalparametrar Ortopedisk bedömning, omvårdnadsbehov, sociala faktorer som påverkar rehabiliteringsresultatet Röntgenremiss skrivs av sjuksköterska/läkare Blåsvolym med ultraljud/Bladderscan > 400ml = KAD sätts Femoralisblockad av narkosläkare Röntgen utförs Kontorstid: röntgenverifierad fraktur - patienten direkt till vårdavdelningen efter röntgen. Övrig tid åter akutmottagningen För kognitivt nedsatta patienter bör beteenderelaterad skattning av smärta göras

27. Ankomstsamtal med sjuksköterska: information om närmsta planeringen Finns prover, EKG? - godkänt för op? Dokument klara inför op? Syrgas Bedömning av smärta, ASA, risk för trycksår och fall, nutritionsstatus och kognitiv förmåga (SPMSQ). Risk/avvikelse åtgärdas Kontroll av blåsfunktion, KAD sätts vid behov Anhöriga meddelas Operationssida ritas Hibiscrubtvättning, minst två gånger Lassekuddar med till operation Inskrivningsmeddelande fylls i och skickas i KLARA SVPL Omedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningen

28. Förebyggande åtgärder mot… Smärta Trycksår Fall Undernäring Förvirringstillstånd Låg syresättning Blåsatoni Urinvägsinfektion Förstoppning Sårinfektion Blodpropp Immobilisering

29. Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare: Syrgas ytterligare något dygn Blodvärde kontrolleras, blodtransfusion v.b. enligt ordination Röntgenkontroll frakturläge Smärtskattning med VAS, individuell smärtlindring Förebyggande läkemedel mot blodpropp och infektion enligt PM Trycksårsrisk bedöms med Nortonskala - risk åtgärdas Kognitiv förmåga bedöms med SPMSQ Näringsintaget bedöms. Hotande/manifest undernäring: kaloriintag registreras dagligen – jmf ordinerat behov. Mat/vätskelista används. Avvikelser åtgärdas Näringsdryck, helst två/dygn

30. Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare: KAD ut snarast, urinen mäts, blåsvolymkontroll ultraljud/Bladderscan. Urinsticka v.b. Laxermedel v.b. Operationssåret kontrolleras, förband byts vid behov Mobilisering/rehabilitering första postoperativa dygnet! Individuell rehabiliteringsplan! Behov av vårdinsatser bedöms tillsammans med patient och närstående. Anmälan KLARA SVPL Läkemedel gås igenom, indikation för behandling övervägs Vid Waranbehandling skickas information till ansvarig AK-mottagning Sut ut efter ca två veckor, på vårdavd/kommun/primärvård

31. Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009 Man 85 år, bor på demensboende, utåtagerande Demens, hjärt-kärlsjuk, op CoronarByPass Fallit x flera senaste dygnen. Till akutmott 27/9, rtg = ingen skada Ånyo akutmott 1/10, rtg = ingen skada, men vid eftergranskning 2/10 = fraktur, osäkert hur omfattande – MR behövs Rings in och skrivs in vid lunchtid den 2/10 (fredag) för kompletterande MR. Smärta vid försök till röreleprövning. I journalen: ”pat får vänta över helgen på en MR, personalen gått hem från röntgen så det blir tidigast måndag” På avd 2-6/10: Aggressiv, desorienterad, slår omkring sig, kastar saker. Drar PVK x flera. Segt slem, svårt hosta upp. Försöker klättra över grindar 6/10: mycket orolig, håller krampaktigt mot höften – inj Morfin Op. 6/10 på morgonen med skruv och platta, mycket hård och god benkvalitet Postop: Får E-koncentrat, rosslig, sämre AT, stigande krea, tendens bradycardi, sjunkande satturation, sjunkande blodtryck, drar i KAD och dropp. Ges bl.a. injektion Impugan, Morfin, Stesolid Avlider 7/10 kl. 05,30 p.g.a. ”hjärtsvikt, njursvikt, demens som bidragande sjukdomar”

32. Kognitiv förmåga Antalet personer med demens ökar - handikapp för ca 5% av befolkningen > 65 år, för 20 % > 80 år 1/3 förvirrade vid ankomst till sjukhus, 1/3 utvecklar akut förvirringstillstånd - stora påfrestningar, plågsamt, ökad komplikationsrisk, ökad vårdtid Prognosen ang. gångförmåga, ADL-funktion och mortalitet påverkas starkt av kognitiv förmåga Män med nedsatt kognitiv förmåga: fler sjukdomar, sämre förmåga till återhämtning Omvårdnadsproblem vid höftfraktur: oftast inte relaterade till frakturen - utan till patientens kognitiva förmåga. Basala omvårdnadssituationer - ingrepp i personlig integritet Avgörande för hur omhändertagandet bör utformas - påverkar prognos, resursutnyttjande Viktigt skilja på demens och akut förvirring, ACS (Acute confusional state) Akut förvirringstillstånd - alltid utlösande faktor, övergående. Orsaker: smärta, stress, infektion, vätskebrist, syrebrist, läkemedel, feber, trauma. Kan förebyggas och behandlas - krävs fokus! Dokumenteras idag subjektivt och knapphändigt Bedömning och dokumentation av kognitiv förmåga fortlöpande med validerat bedömningsinstrument Kunskapen kring demens/förvirringstillstånd behöver ökas: alla personalkategorier, alla vårdnivåer

33. Kvinna 91 år Fallit, legat ett dygn i hemmet, hjärt-symtom – avvaktar op. nga dagar Läk: Ter sig adekvat/inläggningen Ssk: Klar och adekvat/inläggningen Fyra dagar senare: Förvirrad, ser främmande människor, övertygad de vill henne illa. Är helt förvirrad, hallucinerar oavbrutet, ser gravida råttor i sin säng som gnager henne i bak. Ätit bananer och gömt skalen i sängen. Dragit KAD själv. Två dagar senare (dagen efter op): Är orienterad nu Slutanteckning: Klar och adekvat. Läkarepikris: Reagerat ogynnsamt på analgetika med bl.a. synhallucinationer Kognitiv förmåga - patientfall

34. Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika riskbedömningsinstrument Fallriskmall MeliorSkaS Desorienterad - Ja - Nej Fall Trycksår Nutrition Melior/Senior Alert Modifierad Nortonskala Psykiskt status - Helt orienterad till tid och rum : 4 - Stundtals förvirrad: 3 - Svarar ej adekvat på tilltal: 2 - Ej kontaktbar: 1 • Senior Alert • Short Form Mini Nutritional Assessment (SF MNA) • - Svår förvirring/demens eller depression: 0 • - Lätt förvirring/demens: 1 • Inga neuropsykologiska problem: 2 • Senior Alert • Downton Fall Risk Index (DFRI) • Kognitiv funktionsnedsättning • - Orienterad: 0 • - Ej orienterad: 1

35. SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire 1. Vilket datum är det idag? 2. Vilken veckodag är det? 3. Var är du nu? 4. Vilken adress har du? 5. När är du född? 6. Hur gammal är du? 7. Vad heter statsministern? 8. Vad hette förre statsminister? 9. Vad hette din mamma som ogift?* 10. Dra 3 från 20 och fortsätt hela vägen ner Antal rätta svar: 0-10 Tolkning enligt Pfeiffer • 9) Kvinnligt förnamn och annat efternamn är • patientens räcker som rätt svar

36. ”Att fånga stunden i snabbhetens kultur”

37. Övergripande mål Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt Övergripande mål Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt

38. Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen Individuell rehabiliteringsplan tas fram: Rehabiliteringsmål baserade på patientens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar Generell rehabiliteringsplan med tidig postoperativ mobilisering grund Patient och närstående ska vara delaktiga i rehabiliteringsplanen Daglig mobilisering sköts av undersköterskor och sjuksköterskor Patientens rädsla att falla på nytt ska bearbetas. Informera ”kan stå/gå igen!” Fallförebyggande information muntligt och skriftligt Rehabiliteringsmålen följs upp regelbundet + vid utskrivning Närstående informeras och görs delaktiga i vården

39. Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplanen är riktlinjer för postoperativ rehabilitering av höftfrakturpatienter inom områdena mobilisering/gång, ADL, måltider och träning. Tidigare förmåga inom respektive område fylls i på patientens individuella rehabiliteringsplan av sjuksköterska eller arbetsterapeut. Mål inom områdena under sjukhusvistelsen sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång. Patientens måluppfyllelse inom områdena fylls i vid teamgenomgången innan patientens utskrivning och överrapporteras till berörd instans vid hemgång. Fortsatt målsättning och planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård.

40. Rehabiliteringsplan, individuell

41. A) Sjukgymnast Genomgång av andningsträning, djupandning och trombosprofylax Bedömning av förflyttnings- rörelse- och gångförmåga Träning av förflyttning, balans och gång. Lämpligt hjälpmedel används Rörelseträningsprogram och trappträning Hjälpmedel förskrivs B)Arbetsterapeut Efter patientens individuella behov planeras/utförs ADL-status framförallt i personlig vård Behov av hjälpmedel bedöms, på sjukhuset och inför hemgång Trycksår avlastas med antidecubitusdyna Fallförebyggande information ges C) Sjukgymnast och arbetsterapeut Information muntligt och skriftligt med SkaS-broschyr. Mål för patientens rehabilitering och ADL sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång/motsvarande. Uppföljning av rehabiliteringsplan sker vid teamgenomgång/motsvarande och inför hemgång Aktivitets/funktionsunderlag skrivs inför samordnad vårdplanering Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen

42. Patientens individuella rehabiliteringsplan används som grund i rehabiliteringen  Daglig mobilisering: omvårdnadspersonal och personliga assistenter efter instruktion eller delegation av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast Den individuella rehabiliteringsplanen ska gås igenom samma eller senast nästkommande vardag som patienten kommer till korttidsplats, till sitt särskilda boende eller till hemmet På ankomstdagen ska patienten mobiliseras på den nivå som han/hon hade på sjukhuset. Om ankomstdagen är fredag eftermiddag ska omvårdnadspersonal fått erforderlig information om patientens rehabiliteringsnivå Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

43. Rehabiliteringsplanen ska kontinuerligt följas upp och ändras utifrån patientens mål Vid vistelse på korttidsplats bör tidiga hembesök göras för att främja rehabiliteringen Vid återgång till hemmet utan behov av kommunal hälso- och sjukvård sker uppföljning via primärvårdens arbetsterapeuter och sjukgymnaster gällande hjälpmedel, rehabilitering, ADL-aktiviteter och eventuell bostadsanpassning Vissa behandlingar, exempelvis läkemedel mot blodpropp och suturtagning sker i primärvården eller i kommunen enligt medicinsk epikris Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV

44. Prevention höftfrakturer Lågenergitrauma Falltendens Osteoporos

45. Osteoporosrelaterade frakturer i Sverige- fragilitetsfrakturer http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=360

46. Osteoporos VGR: Frakturer vid lågenergitrauma tillhör prioriteringsgrupp 1 - prioritering för osteoporos som enskild diagnosgrupp saknas (Regionalt vårdprogram 2005 osteoporos) Ca 70 000 osteoporosrelaterade frakturer/år Symtomlös före första frakturen Tre ggr vanligare hos kvinnor - Vid 70 år lika vanlig som högt blodtryck, ökning från 2-3% i 50-årsåldern till 50% vid 80 år Växande problem hos män Diagnos 1994 (WHO) Läkemedel för att stärka skelettet och minska frakturrisken – hög evidens Folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad Illustration: Svenska Grafikbyrån. http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Benskorhet/

47. Benskörhet liknar högt blodtryck Få tidiga symtom! Högt blodtryck ökad risk för stroke Låg benmassa ökad risk för fraktur http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1590131&fileOId=1590135

48. Sverige och Norge: högst förekomst osteoporosrelaterade frakturer. Ev samband ärftlighet, kroppsbyggnad, livsstilsfaktorer (låg fysisk aktivitet, kostvanor, tobaksrökning) och på sämre bildning av vitamin D Högre risk för höftfraktur hos stads - jmf landsbygdsbefolkning. I VGR högst risk i Göteborg Tidigare osteoporosrelaterad fraktur - dubbelt så hög risk för flera frakturer även vid lindrigt våld. Höftfrakturpatienter ökad frakturrisk jmf normalbefolkningen (könen lika), vanligast: kotor, höft Samhällskostnader osteoporosrelaterade frakturer: Ca 3,5 miljarder SEK, 595 miljoner SEK i VGR God fysisk aktivitet avgörande för att bibehålla ett normalt skelett! Läkemedelsbehandling vid osteoporos syftar till att minska risken för frakturer. Aldrig för sent att behandla! Olika läkemedel rek: grad av osteoporos, patientens status, riskfaktorer för fall Osteoporosbehandling: patientgrupper med högst risk för fraktur och/eller nya frakturer Flest frakturer förebyggs vid behandling av äldre med uttalad etablerad osteoporos - hög evidensbaserad dokumentation Osteoporos

49. Osteoporos Stor folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad. Mer läkemedel förskrivs i VGR jmf landet, variation mellan kommunerna Ökat antal behandlade på sikt skulle ge färre frakturer och stora hälsoekonomiska vinster Antagande: 3 200 färre frakturer/år i landet, varav 1900 höftfrakturer. På lång sikt: kostnadsminskning ca 200 miljoner SEK/år (diagnostik läkemedel, frakturkostnad), SKL och Socialstyrelsen

50. Prevention – alla vårdnivåer • Viktbärande motion! • Alla åldrar! • Fysiskt aktiva personer har en halverad risk för höftfraktur