Forskningsanknytning i den högre utbildningen

1. Forskningsanknytning i den högre utbildningen BAKGRUNDSUPPGIFTER

2. ►► Dagens högre utbildning bedrivs endast i begränsad omfattning av forskande lärare • Två tredjedelar av svensk högre utbildning utförs av personer som ägnar en dag i veckan eller mindre åt forskning • Mindre än en tiondel av all högre utbildning utförs av aktiva, meriterade forskare

3. ►► Att ändra på detta förhållande genom att distribuera forskningsmedel efter utbildningsvolym får stora konsekvenser för forskningen • Forskningsanknytningsresurs enl. RUT2:överför 1,5 miljarder från forskningsanslaget till utbildningsanslaget enligt principen 5 500 kr / HÅS • Två tredjedelar av dagens forskningsanslagen till de mindre högskolorna skulle styras av utbildningens dimensionering. • Forskningsanknytningsresurs enligt ”En vitbok i färg”: öka forskningsbasanslaget från 8000 kr/HÅS till 25000 kr /HÅS, motsvarar 5,4 miljarder  Om detta sker genom omfördelning inom dagens ramar skulle nästan hälften av alla offentliga forskningsmedel styras av den högre utbildningens dimensionering och allokering

4. ►►Forskningsmeriter avgör vem som får anställning vid högskola även när den anställde i huvudsak förväntas arbeta med undervisning • Undersökning bland utbildningsansvariga vid Chalmers, KaU, UmU • OBS: 42 av 114 anser att utbildningsmeriter väger tyngre när den anställda främst förväntas undervisa på grundläggande nivå

5. ►►Bland de mest uppskattade lärarna återfinns både sådana som är lysande forskare och sådana som inte forskar själva alls Vilken lärarkategori fungerar bäst för undervisning?

6. ►►Framgångsrik undervisning ger tämligen små karriärfördelar för högskolelärare • Det finns en obalans mellan forskning och utbildning när det gäller utvärdering och uppföljning • God undervisning uppmärksammas för lite! • Dålig undervisning uppmärksammas för lite! • Gott om incitament som forskare medan studenternas uppskattning det viktigaste i undervisningen • FRÅGA: Handlar det om en värdering eller är det främst ett mätproblem?

7. ►►HSV:s bedömningar av i vilken mån den högre utbildningen behöver stå i direktkontakt med forskning har i praktiken tillåtit vissa skillnader mellan olika slags utbildningar • Kravetatthögreutbildningskallbedrivasi en forskandemiljöbedömsredanidagsomviktigareföravanceradnivåänförgrundläggandenivå • Förkortareyrkesprogramharhögskoleverketsbedömmargruppengenerellt haft lägrekravpåaktivforskningsverksamhet

8. Forskningsanknytning i den högre utbildningen SLUTSATSER

9. ►► Forskningsanknytning är inte synonymt med forskande lärare • Det är orealistiskt att tänka sig att all högre utbildning skall utföras av lärare som själva är aktiva forskare • Forskningsanknytningen kan och bör tillåtas se mycket olika ut för olika slags utbildningar

10. ►► En fixering vid en Humboldtianskt ideal för forskningsanknytningen hindrar oss från att utveckla den högre utbildningen • Högskolan måste kunna premiera den gode högskolelärare som inte själv är forskningsaktiv • Staten måste kunna premiera den högskola som utvecklar sin utbildning utan att samtidigt expandera sin forskning på områden som berör utbildningen • Studenterna måste ges möjlighet att bedöma både högskolans utbildningskvalitet och forskningsstyrka vid sitt val av utbildning

11. ►►Genom att bejaka att forskningsanknytning kan se annorlunda ut i olika delar av högskolesystemet öppnar vi möjligheter för att stärka de aspekter av forskningsanknytningen som verkligen betyder något: att alla studenter får möjlighet att tillgodogöra sig ett forskningsmässigt förhållningssätt till kunskap att den kunskap som utbildningen ger är baserad på stark vetenskaplig grund

12. ►►Forskningsanknytning bör i första hand säkerställas genom lärarnas forskningsbakgrund • Svenska lärosäten bör skapa tydligare karriärvägar som belönar den som framgångsrikt fokuserar på utbildningsuppgifter på bekostnad av forskningsaktivitet • Andelen disputerade lärare bör fortsätta höjas, samtidigt som vi differentierar bilden av att alla dessa lärare också måste vara aktiva forskare

13. ►►Lärosätena och staten bör gemensamt utveckla forskningsanknytningen Staten bör säkerställa att alla studenter vid svenska lärosäten får möta aktiva, högt meriterade forskare som ett (begränsat) inslag kvalitetsinslag i grundläggande högre utbildning att studenter i högre utbildning på avancerad nivå i högre grad än idag undervisas av aktiva forskare med god kontakt med den internationella forskningsscenen