Presentation för Leksands Sparbank, Södra Dalarnas Sparbank, Norrbärke Sparbank och Bjursås Sparbank

1. Presentation för Leksands Sparbank, Södra Dalarnas Sparbank, Norrbärke Sparbankoch Bjursås Sparbank

2. Översikt • Dagens presentation: • Vad är penningtvätt/terroristfinansiering? • Vilka regler gäller idag och vad är ditt ansvar? • Nytt att tänka på inför kommande regler • FI:s webbundersökning – vad händer sen?

3. DEFINITION PENNINGTVÄTT Penningtvätt är en PROCESS varigenom pengar och tillgångar från brottslig verksamheten tvättas rena i det finansiella systemet för att dölja den brottsliga källan

4. Bakomliggande brott • Narkotikabrott • Illegal vapenhandel • Prostitution • Korruption • Bedrägerier • Förfalskningar • Rån • Utpressning • Smuggling • Trafficking • Skattebrott • Terrorism

5. Terroristfinansiering Ytterligare utmaningar: • Omfattar även lagliga medel • Inte ovanligt med små summor

6. Penningtvättsprocessen Medel från rån, utpressning, bedrägerier, stöldgods, vapenhandel, trafficking, prostitution, skattebrott mfl. Placement Integration Layering Tillgången ser ut att komma från helt legala källor och kan nu användas för det tilltänkta syftet. Flera transaktioner som görs för att dölja medlens kriminella ursprung.

7. PLACEMENT - placering • Olagliga medel från brott placeras i konton, i resecheckar, förs ut ur landet tex. genom betalningsförmedling. • Användning av ”structuring” och ”smurfs”.

8. LAYERING - skiktning • Medlens ursprung döljs med hjälp av exempelvis snabba transaktioner till andra institut eller länder. • Kreditkort/kontokort • ”Front businesses” • Skalbolag • ”Shellbanks” • ”Offshore” affärsverksamhet • Trading schemes

9. INTEGRATION - integrering • Medlen omvandlas till ny tillgång genom handel.Investeringar i t.ex. lyxvaror; bilar, båtar, fastigheter

10. Världen Internationella Valutafonden uppskattar att medel från penningtvättsindustrin uppgår till 2-5 procent av världens BNP. ~ 590 miljarder USD – 1.5 biljoner USD (Information från FATF:s hemsida) Sverige ~100 miljarder SEK/år ~ 274 miljoner SEK/dag ~ 11,5 miljoner SEK/timme (Finanspolisen 2004)

11. Varför följa penningtvätts- och terroristfinansieringslagar? • ”Strypa” eller försvåra kriminell verksamhet • Skydda allmänheten mot terrordåd • Upprätthålla allmänhetens förtroende för det finansiella systemet och den finansiella marknaden • Upprätthålla utländskt förtroende för det svenska finansiella systemet, och den svenska finansiella marknaden (dvs. Sveriges anseende) • Ryktesrisken – Löpsedel ”Giriga banker gör affärer med tunga brottslingar” • Penninghäleri straffbart BrB/böter pt/tf-lagarna/sanktioner FI

12. Författningar FFFS 2005:5 om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall FFFS 2005:1 om styrning och kontroll av finansiella företag Förordningom information om betalaren som ska åtfölja överföringar av medel. Förordningen trädde i kraft 1 januari 2007. Enligt för-ordningen ska betalnings-leverantörer se till att vissa uppgifter om en betalare följer med en överföring när den vidarebefordras. Lagar Lag (1993:768)om åtgärder mot penningtvätt Lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. Lag (1999:163) om penningtvättsregister Regler för företag under FI:s tillsyn

13. Centralt funktionsansvarig (5 §) Utbildning (16 §) Interna regler/ Instruktion (4 §) Placement Integration Kund- identifiering (8-9 §§) Arkiverings-skyldighet (14 §) Layering Rapportering av misstänkta transaktioner Anmälningsplikt Transaktionsgranskning Granskningsskyldighet (11 §)

14. Genomgång av exempel på fall/röda flaggor som kan motivera en närmare granskning

15. FI:s tillsyn • FI kan begära in upplysningar och göra platsbesök för att kontrollera efterlevnaden av reglerna om pt/tf • Brister kan leda till sanktioner som anmärkning, varning eller återkallelse av tillstånd • Sanktion kan förenas med vite

16. Webbundersökningen 2006

17. 133 företag har svarat på 79 frågor • Jämförelse mellan olika sektorer av företag • Vilka åtgärder vidtas för att skydda företaget mot penningtvätt och terroristfinansiering? • Syftet med undersökningen:kartläggning och jämförelse av vidtagna åtgärder, grund för fortsatt tillsyn och riskbedömning

18. Verksamheter som tillfrågats • Bankaktiebolag 16 st • Sparbank 22 st • Medlemsbank 2 st • Kreditmarknadsbolag 16 st • Värdepappersbolag 28 st • Fondbolag 8 st • Livförsäkringsbolag 8 st • Inlåningsföretag 1 st • Valutaväxlare m.fl. 32 st

19. Undersökningens innehåll • Organisation och interna regler • Utbildning • Kundkännedom • Transaktionsgranskning • Rutiner kring misstänkta transaktionsrapporter • Arkivering • Riskanalys

20. Organisation och interna regler

21. Utbildning

22. Kundkännedom

23. Genomgång av transaktioner som granskas närmare

24. Hur många av bolagen per sektor som anmält misstänkta transaktionsrapporter 2005 (%) • Bankaktiebolag 25 • Sparbanker 32 • Kreditmarknadbolag 19 • Värdepappersbolag 0 • Fondbolag 0 • Livbolag 0 • Valutaväxlare m.fl. 24

26. Arkivering • Dålig svarsfrekvens, förutom sparbanker • Anledningen kommer att följas upp

27. Slutsatser webbundersökning • Gemensamma problemområden i marknaden • Styrelse och lednings ansvar • Brister kan bero på: • Otillräcklig erfarenhet och kompetens • Missuppfattning vad penningtvätt är • Oprioriterat område • ”Det händer inte oss”

28. Vad händer nu? • Enskilda bedömningar för företagen • Särskild uppföljning: • Interna rutiner • Centralt funktionsansvarig • Utbildningsplan • Rutiner för identitetskontroll • Transaktionsgranskning • Riktade tillsynsinsatser utifrån behov för den sektorn eller företagskategorin • Uppföljning av kundkännedom

29. Det tredje penningtvättsdirektivet (2005/60/EG)

30. Tillsyn finansiella företag Utredningsansvar Lagar Finansinspektionen Finansdepartementet Finansinspolisen Tillsyn icke-finansiella företag Justitiedepartementet SÄPO Revisorsnämnden, FAR m fl EBM Utrikesdepartementet Advokatsamfundet Skatte- verket Andra åklagare Lotteriinspektionen Föreskrifter Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Övriga tillsynsorgan samt branschorganisationer Allmänna råd, riktlinjer FI & flera olika tillsynsorgan och branschorganisationer som Advokatsamfundet, Fastighetsmäklarnämnden m.fl. Regelverk Förebyggande Utredning

31. Det tredje penningtvättsdirektivet (2005/60/EG) • Ska vara implementerat i svensk rätt senast den 15 december 2007 • Utredning läggs fram den 31 mars 2007 • FI:s föreskriftsarbete beräknas påbörjas i mars • Kundkännedom och riskbaserad bedömning • Verkliga förmånstagare • PEPs • Tredje parter

32. Kundkännedom och riskbaserad bedömning • Fokus på den löpande affärsförbindelsen • Hänsyn till låg och hög risk • Beroende på risk, bl.a. förenklad respektive utökad kundkontroll

33. Verklig förmånstagare • Fysisk person som ytterst kontrollerar en kund (bl.a.) • Klarlägga ägarstrukturen i detta syfte

34. PEPs • PEP = politiskt utsatt person • Omfattar personer som har viktiga offentliga funktioner (bl.a. statschefer, ministrar och domare) • Hög risk = utökad kundkännedom

35. Tredje parter • Möjlighet att förlita sig på vissa personers utförda kundkontroller • Ansvaret är kvar hos institutet • Viktigt att reglera inbördes skyldigheter

36. Böter 14 § PTL Besluts- och rapporteringsordning Centralt funktions-ansvarig FFFS 2005:5 Rapportering av misstänkta transaktioner Anmälningsplikt 9 § PTL Interna regler Interna rutiner och utbildning 13 § PTL 4 § 5-6, 15 §§ 7 § Placement Utbildning Medverkande- och meddelandeförbud 3 och 11 §§ PTL 16 § Integration Layering 11-13 § § Allmänna råd 8-10, 14 §§ Transaktionsgranskning Gransknings- och uppgiftsskyldighet 9-10 §§ PTL Kundidentifiering 4 - 7 §§ PTL Arkiveringsskyldighet 8 § PTL Kundkännedom Riskhantering Verklige förmåns-tagaren

37. www.fi.se/penningtvatt

39. Kontaktuppgifter: Mira Naumanen 08-787 80 85 mira.naumanen@fi.se Camilla Josephson 08-787 81 51 camilla.josephson@fi.se