Kronologisk ”CV” för redovisningsmodellen och dess införande vid Göteborgs universitet

1. Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – ledningsrådet 2013-01-21 • Kronologisk ”CV” för redovisningsmodellen och dess införande vid Göteborgs universitet • Några principer i redovisningsmodellen • Jämförelser med andra – hur ser det (SUHF-statistiken) • Frågor och svar – information till verksamheten Utredningsarbete pågår om modeller för kostnadsdebiteringar inför 2014 Lars Nilsson, ekonomienheten

2. Kronologisk ”CV” = dokumentation finns • Redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor (Rapport mars 2007 av SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning) • SUHF-modellen – redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – handledning (Rapport oktober 2007, reviderad oktober 2012) • Beslut i november 2007 i SUHF:s förbundsförsamling att rekommendera högskolorna att införa redovisningsmodellen • Rektorsbeslut i april 2008 – Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning vid Göteborgs universitet införs från och med budgetåret 2009 • Förvaltningschefsbeslut i oktober 2008 – kompletterande beslutsunderlag • Förvaltningschefsbeslut i oktober 2008 – projektgrupp för konsekvensanalys av ny redovisningsmodell, bakgrund och direktiv Lars Nilsson, ekonomienheten

3. Kronologisk ”CV” = dokumentation finns • Projektgruppen för konsekvensanalys av ny redovisningsmodell (rapport mars 2009 – rekommendationer och åtgärdsförslag) • Frågor och svar om full kostnadstäckning och full kostnadsredovisning (Kåre Bremer maj 2009) • Forskningens och utbildningens kostnader (broschyr med beskrivning av den nya redovisningsmodellen, ekonomiavdelningen september 2009) • Den nya redovisningsmodellen för kostnadsredovisning vid Göteborgs universitet (utredningsrapport oktober 2009, Claes-Olof Olsson) • Nyheter om full kostnadstäckning (skrivelse till prefekter, januari 2010) • Regler för intern handel inom Göteborgs universitet (Beslut 2010-02-08) • Analys av arbetet med att utveckla och genomföra den nya redovisningsmodellen med kärn- och stödverksamhet vid Göteborgs universitet (rapport april 2010, Lars Erik Norbäck och Lars-Erik Olsson) • Kommentarer till Norbäck och Olssons rapport (april 2010, Lars Nilsson) Lars Nilsson, ekonomienheten

4. Kronologisk ”CV” = dokumentation finns • Förvaltningschefsbeslut i maj 2010 gällande vissa revideringar inför 2011 i redovisningsmodellen • Rapport om vissa frågor rörande redovisningsmodell (Peter Rosén, juni 2010) • SUHF-modellen i verkligheten (rapport från SUHF januari 2011) • Vissa kompletterande rekommendationer betr SUHF-modellen (SUHF, mars 2011) • SUHF-modellen i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder (rapport juni 2011) • Full kostnadstäckning i verkligheten (SUHF augusti 2011) • Formas nya stödform Mobilty Grant och indirekta kostnader (SUHF, september 2011) • Rekommendationer för redovisning av lokalkostnader (SUHF, september 2011) • Ekonomiska data per institution – kostnader för stödverksamheten (underlag mars 2012, ekonomiavdelningen) Lars Nilsson, ekonomienheten

5. Den nya modellen för redovisning av kostnader är • utarbetad av Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) i samråd med vissa finansiärer • är gemensam för alla svenska universitet och högskolor • är anpassad till utvecklingen inom EU och European University Association:s (EUA) rekommenderade principer om ”full costing” • åskådliggör kostnader på ett annat sätt än tidigare, men med oförändrad totalnivå på kostnaderna • tillämpas på både anslagsfinansierad och extern-finansierad verksamhet • är ett incitament för universitetet att skapa en så ändamålsenlig, kostnadseffektiv och konkurrenskraftig verksamhet som möjligt • utgår från allmänt använd ekonomisk teori - självkostnadskalkyl • ökar förtroendet hos finansiärer och externa givare för hur de indirekta kostnaderna beräknas och redovisas • gör det lättare att jämföra kostnaderna mellan universitet och högskolor • redovisar på ett rättvisande sätt samtliga kostnader för en verksamhet vilket ger tydlighet för t.ex. ett forskningsprojekt • ger verksamheten en modell för tydlig kostnadsredovisninghjälper en institution att beräkna sina kostnader vid försäljning av t.ex. utbildning Lars Nilsson, ekonomienheten

6. Kärnverksamhet Utbildning Forskning Stödverksamhet Ledning Utbildnings- resp. forskningsadministration Ekonomi- och personaladministration Infrastruktur och service Bibliotek Övrigt Tydlig redovisning av kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten

7. Fullständig kostnadsredovisning Kärnverksamhet Stödverksamhet Påförs med pålägg Indirekta kostnader: Universitets-gemensammaFakultetsgemensammaInstitutionsgemensamma Direkta kostnader: PersonalDriftLokalerUtrustning Totala kostnader för kostnadsbäraren: Direkta kostnaderIndirekta kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten

8. SUHF-modellen och jämförelser mellan lärosätena (2012) Dessa jämförelser görs fortlöpande och rapporteras till SUHF Jämför andelen indirekta kostnader (stödfunktioner) i relation till totala verksamhetskostnader. Även uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning resp. forskning Är ingen jämförelse av ”påläggs-procent”. Det går inte att göra jämförelser av ”påläggs-procent” då detta varierar såväl inom högskolorna som mellan dessa. Samma analysmetod har använts för jämförelser inom GU och dess fakulteter/institutioner Lars Nilsson, ekonomienheten

9. Andel indirekta kostnader Exkl FHS, KMH, DCH, SDH/DI Inklusive direktifiering Lars Nilsson, ekonomienheten

10. Universitetsgemensamma stödfunktioner Under 2009 till 2012 har kostnadsandelen för de universitetsgemensamma stödfunktionerna av de totala verksamhetskostnaderna utvecklats enligt följande (som jämförelse redovisas den sammantagna kostnadsandelen för stödfunktionerna oavsett organisatorisk nivå): Minskade totala stödkostnader ! 2014-09-13

11. Andel indirekta kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten

12. Andel indirekta kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten

13. Andel indirekta kostnader Lars Nilsson, ekonomienheten

14. Frågor och svar – information till verksamheten Lars Nilsson, ekonomienheten