Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala? Konferens HaV 18 oktober 2012

1. Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala? Konferens HaV 18 oktober 2012 Synpunkter från lantbrukarna Markus Hoffmann, LRF (markus.hoffman@lrf.se)

2. Hur gör de i andra länder? Internationell utblick på dricksvattenskydd och lantbruk, med fokus på kostnader

3. Mat produceras med hård internationell konkurrens. Det slutar en svensk lantbrukare var 6:e timme och Sverige har bland EU:s lägsta självförsörjningsgrad av tex kött. (norsk lax och tyska kalvar till lunch idag)

4. ”Köp en liter ekomjölk och skydda 4 000 liter av ditt dricksvatten ” Kommunens reklamskyltar på stan i Munchen

5. Voluntary Co-Operation Between Farmers and Drinking Water Suppliers (Köln, ca 1,2 milj invånare) Källa: Dr Martin Kaupe, RheinEnergie and EUREAU

6. Samarbete och ersättningar i Danmark År 2010 kom danska vattenverken (Danva) överens med danska LRF om utökade skyddszoner från 25 till 300 meter vid grundvattentäkter. 2011 beslutade Regeringen att betala 40 miljoner kronor i ersättning till lantbrukarna i dessa zoner.

7. Oftast ges ekonomiska ersättningar Vattenskyddet i flera av länderna sker mest genom samarbete mellan vattenverk, lantbrukare och boende, ofta i projektform. Därigenom blir vattenskyddet en gemensam fråga, inte bara en kommunal fråga som i Sverige

8. 1000 års-perspektivet på vattenskydd och kostnader Kostnader för olika riskfaktorer på lång sikt • Vägar, järnvägar och transporter i vattenskyddsområde • Lantbruk och livsmedelsproduktion • Avloppsreningsverk • Annat

9. Billigast åtgärdas först Transporter, där olyckor sker frekvent i vattenskyddsområde, tillåts, avloppsreningsverk tillåts uppströms någons vattentäkt men livsmedelsproduktion åtgärdas snabbare än dessa andra exempel trots att det ofta inte finns resthalter av bek medel påvisade i råvatten. En förklaring är att det är lättare och billigare för en kommun att åtgärda odling och livsmedelsproduktion än tex vägar. Det är inkonsekvent.

10. Vem ska betala? Varför ska en kommun som har en tillgång värd en eller flera miljarder inte betala för sig? Ska en enskild medborgare bära skyddet av denna tillgång?

11. Vem ska betala Kostnaden för att skydda vattnet måste fördelas på ett rimligt sätt Samhället är normgivare och har en skyldighet att behandla medborgarna på ett likartat sätt.

12. Ja, men PPP gäller. PPP är inte en princip som med automatik är överordnad alla andra. Principerna om likabehandling om objektivitet och om proportionalitet gäller också.

13. PPP – vem är förorenaren ? Är det så enkelt att det är hon eller han som sitter i traktorn som är förorenare och ensam bär ansvaret? Forskningen visar att det mesta av matens miljöpåverkan beror av att odling sker och inte hur den sker. Då finns ett delat kostnadsansvar mellan konsument och producent.

14. Modern historia om mat och miljö och aningslöshet (gissa årtalet)

15. Exempel på kommuner som betalat ersättning i någon form • Bollnäs • Hässleholm • Ängelholm • Halmstad • Varberg • Falkenberg • Kungsbacka • Klippan • Färgelanda • Vellinge • Eslöv Fler kommuner har betalat eller ligger i diskussioner om att göra det men vill helst hålla det för sig själv.

16. Avslutning • Arbetet att skydda dricksvattnet har varit onödigt konflikfyllt hittills. Det är dock aldrig ens fel när två träter. • Många kommuner vill nog egentligen gynna ett lokalt lantbruk med närproducerad mat.

17. Avslutning • I andra länder görs skyddet ofta som ett gemensamt projekt i med boende och markägare. • PPP är inte en princip överordnad alla andra. • Inkonsekvent hur vägar, järnvägar och matproduktion i vattenskyddsområde behandlas.