1 / 12

Meningit -Hjärnhinneinflammation

Meningit -Hjärnhinneinflammation. Basgrupp 3: Linda Persson, Maria Josefsson, Catarina Cederved och Ann-Christine Fridsten. November 2007. Ansvarsfall  05 okt 2007 Ihållande feber var meningit.

lavi
Download Presentation

Meningit -Hjärnhinneinflammation

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Meningit-Hjärnhinneinflammation Basgrupp 3: Linda Persson, Maria Josefsson, Catarina Cederved och Ann-Christine Fridsten. November 2007

  2. Ansvarsfall  05 okt 2007Ihållande feber var meningit

  3. Meningit Orsakas av bakterier eller virus som infekterar hjärnhinnorna Pia Mater och Arachnoidea.(Lindberg & Lagercrantz, 2007)

  4. Virus- Vanligare, Lindrigare, ger vanligtvis inga resttillstånd. Kommer inte lika akut som bakteriell meningit ¤ Enterovirus ¤ Herpesvirus ¤ EB virus ¤ Adenovirus (Lindberg & Lagercrantz, 2007, Hull & Johnston, 2005).

  5. Bakteriell – Fruktad, 5-10% mortalitet, > 10% resttillstånd ¤ Meningokocker –Skapar oftast epidemier vintertid, vanligast hos barn under 2 år eller hos tonåringar ¤ Hemophilus influenze- (pga vaccin nästan utrotad i Sverige) ¤ Neisseira meningitis ¤ Pnemokocker- Vanligast hos barn under 2 år samt tonåringar ¤ Streptokocker pneumonie ¤ Som en följd av sinuiter och öroninflammationer ¤ Efter neurokirurgi (Lindberg & Lagercrantz, 2007, James & Ashwill, 2007)

  6. Neonatal meningit ¤ Orsakas ofta av E-Coli eller GBS (grupp B streptokocker) ¤ Hög dödlighet ¤ Majoriteten av överlevande får någon form av neurologiska bortfall (Hull & Johnston, 2005)

  7. Incidens • 1496 konstaterade fall i Sverige år 2006 anmälda enligt SmL. • Vanligast hos barn mellan 1 mån och 5 år • Fler pojkar än flickor drabbas • Vanligare hos ”svarta” än ”vita” • Ökad risk där nära nära kontakter sker som tex dagis och skolor (James & Ashwill, 2007, Fredlund, 2007).

  8. Symtom • Ihållande feber • Svår huvudvärk • Kräkningar • Fotofobi • Spädbarn kan vara irritabla, slöa, krampa, få apneér och/eller ha buktande fontanell • Hos de äldre barnen: nackstelhet, minskad muskelkraft, purpura, petekier, Kernigs reaktion samt Budzinskis tecken (James & Ashwill, 2007.; Lindberg & Lagercrantz, 2007).

  9. Omedelbara insatser: Fri venväg Blododling LPK, Natrium, kalium, Hb, CRP samt B-glucos Lumbalpunktion Lumbalpunktion ska utföras snarast möjligt, får dock inte leda till att behandlingen dröjer mer än ett par minuter Vid kraftigt påverkat barn med ögonbottenförändringar vilket tyder på förhöjt intrakraniellt tryck, sänkt medvetandegrad, apné eller oregelbunden andning bör man noga överväga behandling utan lumbalpunktion. (Larsson, Norgren & Lindquist 2005; Lindberg & Lagercrantz 2007; PM-Meningit LiH 2002). Utredning

  10. Behandling • Antibiotika bör ges inom 30-60 minuter efter att diagnosen bakteriell meningit misstänks • Antibiotika bör ges intravenöst under hela behandlingstiden. Barn i åldern 1-3 månader får Ampicillin samt Cefotaxim, barn över 3 månader får endast Cefotaxim • Virusmeningit behandlas med Aciklovir under tre veckor och ofta sätts även Cefotaxim in då en bakteriell infektion inte kan uteslutas helt • Behandlingstidens längd vid säkerställd meningit är ofta tre veckor men kortare tid kan förekomma • Vid meningit finns risk för hörselskador och för att försöka undvika detta så ges steroider intravenöst de först två dygnen (Larsson, Norgren & Lindquist 2005; Lindberg & Lagercrantz 2007; PM-Meningit Lih 2002).

  11. Omvårdnad • Noggrann övervakning de första dygnen av medvetandegrad, puls, blodtryck, respiration eventuella kramper och hörselkontroll med jämna intervaller • På de små barnen observeras även fontanell spänning som kan vara tecken på ökat intrakraniellt tryck som kan uppstå vid meningit • Vätskebalans • Isolering är inte nödvändig, men profylaktisk behandling ges till familjen vid meningokocksjukdom • Dropp vid behov (Lindberg & Lagercrantz 2007).

  12. Smittskydd & Prevention Meningokock-sjukdom ska anmälas till länets smittskyddsenhet. Anmälan ska göras av patientansvarig läkare enligt smittskyddslagen 2004:168 Vaccination SOSFS 2006:22 Hib (Hemophilus influenze) vaccination vid 3, 5 och 12 mån ålder SOSFS 2006:24 Distrikstsköterska eller sjuksköterska med barn och Ungdomsutbildning är behörig att ordinera vaccin.

More Related