Tillstånd – en fråga som de senaste åren blivit allt svårare Gunvor Axelsson 6 oktober 2012

1. Tillstånd – en frågasom de senaste åren blivit allt svårareGunvor Axelsson 6 oktober 2012

2. Enligt 1734 års lag (20 kap. byggningabalken) fick jordägaren utnyttja vattnet över sin mark och grund så länge som han inte skadade andra intressen. Någon förprövning krävdes inte utan den enskilde fick själv bedöma hur långt hans rättigheter och skyldigheter sträckte sig. Konflikter fick lösas genom processer i de vanliga domstolarna. Äldre Tillstånd - Vattendomar

3. Före år 1879 Byggningabalken i 1734 års lag (20 kap.). Jordabalkens bestämmelser om urminnes hävd. Särskilda bestämmelser om kungsådra. Fiskerilagstiftningen i övrigt (med början i 1766 års fiske-stadga). Näringsrättslig lagstiftning. Äldre Tillstånd - Vattendomar

4. Åren 1879–1918 1879 års dikningslag. 1880 års vattenrättsförordning. Fiskerilagstiftningen Åren 1918–1983: 1918 års vattenlag – gamla vattenlagen. Åren 1983–1998 - 1983 års vattenlag – nyavattenlagen. Äldre Tillstånd - Vattendomar

5. Fiskelagstiftningen satte upp ytterligare gränser för vilken exploatering som var möjlig. Enligt bestämmelserna om kungsådra (vissa vattendrag) skulle 1/3 av vattendraget alltid hållas öppet. Dammanläggningar kunde alltså inte byggas över hela vattendraget. I vattendrag som inte hade kungsådra skulle 1/6 hållas öppen om det krävdes av hänsyn till ovanförliggande fiske eller till flottled eller för att undvika dämningsskador på mark uppströms.

6. För ”mjöl- och sågqvarnar” fanns regler om särskild prövning innan de fick anläggas, historiskt antagligen lika mycket för skattläggningens skull som för att undersöka om dämningen skulle skada motstående intressen. mjöl- ochsågqvarnar

7. Reglernai 1734 års jordabalkomurminneshävdinnebarattanspråkpåäganderätt till fast egendomellerpå en (fastighets-rättsligtbetonad) rättighetskullerespekterasominnehavaren ”isålångtidokvaldnyttjatochbrukathaver /rättigheten/, attingenminnes, elleravsanna sago vet, huruhansförfäder, ellerfångesmänförstdärtillkomneäro”, dvs. den hävdaderättighetenvarsågammalattdetintegickattskönjadessuppkomst. Urminnes hävd i Jordabalken

8. Vattenrättsliga rättigheter som uppkommit enligt äldre regler ska enligt 34 § lag om införande av miljöbalken fortfarande gälla. I omprövningssammanhang kan ”tillstånd” som utgörs av sådana rättigheter, grundade på myndighets beslut, domar och förlikningar i processer vid allmänna domstolar, eller urminnes hävd förekomma. Hävd försvann År 1972

9. 1918 års vattenlag kom till mot bakgrund av den ökande vattenkraftsutbyggnaden. Syftet var till stor del att skapa en prövningsordning som kunde handskas med stora och komplexa kraftutbyggnader. För ändamålet skapades de särskilda vattendomstolarna med specialiserade ledamöter (vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer och vattenrättsnämndemän). 1918: Vattendomstolarna

10. 1983 års vattenlag innebar inga egentliga ändringar av prövningsorganisationen. Vattendomstolarnas organisation och arbetssätt blev oförändrade. Den störstaförändringengälldetillåtlighetsreglerna. Den äldrevattenlagensmångaolikabestämmelseromförutsättningarförtillståndfördesihop till fyraparagrafer, somföreskrevattföretagetintefickstrida mot allmännaplaneringssynpunkter, ellermot detaljplan, intefick ha en oacceptabelinverkanpåallmännaintressenochmåstevarasamhällsekonomisktlönsamt. Nya Vattenlagen 1983-1989

11. De centrala delarna i vattenlagen integrerades i miljöbalken genom att balken föreskriver samma hänsynsregler för alla verksamheter. Tillståndsprövningen sker alltså i första hand mot 2 kap. miljöbalken. Separat kvarstår endast den samhällsekonomiska tillåtlighetsbestämmelsen i 11 kap. 6 § miljöbalken.   Prövningsorganisationen ändrades så att de separata vattendomstolarna ombildades till miljödomstolar. Miljöbalken

12. Domskäl: En verksamhetsutövare som bedriver verksamhet som kräver tillstånd enligt miljöbalken eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av miljöbalken har att visa att giltigt tillstånd föreligger. Ett tillstånd enligt tidigare lagstiftning kan fortfarande vara gällande men även i detta fall är det verksamhetsutövaren som har att visa att så är fallet. Ny Praxis - Gisslarbo

13. En rätt enligt privilegiebrev utgör en särskild rättighet att förfoga över vattnet men kan inte jämställas med ett tillstånd enligt miljöbalken. Dom om regleringslucka i damm 1959 och dom om vattenhushållning 1935 ger regleringsrätt Privilegiebrev Är ej miljötillstånd

14. Domstolen skriver att övriga delar skulle bli lagligförklarade vid en laglighetsprövning enligt 1880 års vattenrättsförordning och/eller gamla vattenlagen. Vid en lagligförklaring ska dock den framtida vattenverksamheten regleras enligt nu gällande rätt = miljöprövning Laglighetsprövning och miljötillstånd