Revision 2011-04 – 2012-03

1. PROTOKOLLSBILAGA B Fullmäktige 2011-10-28, § 5 Riksbankens diarienummer 2011-97-STA Revision 2011-04 – 2012-03 Fullmäktiges revisionsenhet (REV) Ove Olsson, BDO Stockholm AB

2. Guldvärdet, hantering och kontroll av värdet genomförs per ett månadsbokslut och avser totalvärdet dvs. mängd och pris Inriktningen på vår granskning har varit att granska hur Riksbanken vid ett månadsbokslut kontrollerar: • Avstämning av mängden guld • Pris i kronor per viktenhet • Värdering av eventuella derivat avseende guldreserven Granskningen har genomförts genom intervjuer med Internrevisionschefen Patrick Bailey, Enhetschefen för Ekonomienheten Henrik Gardholm samt Lars-Henrik Leiton (intern kontroll). Vi har även kontrollerat principen för avstämning av mängden guld genom att granska den avstämning som utförts per 2010-12-31.

3. Avstämning av mängden guld Under 2011 har Riksbanken enligt uppgift inte avyttrat något guld. Guld- mängden uppgår till 4,0421 miljoner uns (ca 125,7 ton) vilket är samma mängd som 2010-12-31 och 2009-12-31. Enligt Riksbankens investeringspolicy för 2011 så skall guldreservens storlek, mätt i viktenheter, hållas oförändrad. Den del av guldet som förvaras av Riksbanken inventeras en gång per år. Till inventeringen inbjuds representanter från internrevisionen samt från Riksrevisionen som därmed får tillfälle att granska inventeringen och existensen av lagret. En gång per år begär Riksbanken extern bekräftelse på innehavet. Löpande sker avstämning månadsvis mot innehavet som redovisats i Dimension. .

4. Avstämning av mängden guld Slutsats: Vår bedömning baserat på den granskning som vi har gjort är att Riksbanken har en god intern kontroll vad gäller avstämningen av mängden guld. Riksbanken bör överväga att göra tätare avstämningar mot extern bekräftelse för den händelse att Riksbanken i framtiden väljer att öka handeln med guld. I alla fall för de depåer som då kommer att omsättas löpande. I och med att förvaringen av guld till stor del hanteras av annan part än Riksbanken, så bör Riksbanken säkerställa att den interna kontrollen är god även hos de externa institut som förvarar Riksbankens guld. Detta kan dock sannolikt vara ett problem i och med att hanteringen av guld är förenat med sekretess varvid det sannolikt inte är möjligt att erhålla en beskrivning av hur kontrollen sker hos de förvaringsinstitut som Riksbanken anlitar för sitt innehav av guld.

5. Pris i kronor per viktenhet Kvantiteten guld ligger inlagt i Riksbankens system. Guldpriset hämtas dagligen in från Reuters in i systemet och kontrolleras av Mid-office. Priset som hämtas är i dollar och räknas om med hjälp av i systemet satt aktuell dollarkurs till Svenska kronor. I bokslutet värderas guldinnehavet till marknadskurs samtidigt som en avsättning görs för den ej realiserade värdeuppgången. I samband med bokslutet kontrollerar även ekonomienheten att guldet har värderats korrekt i systemet. Slutsats: Vår bedömning är att Riksbanken har en god intern kontroll vad gäller värderingen av guldreserven.

6. Värdering av eventuella derivat avseende guldreserven Under året har det inte förekommit någon handel i derivat med guld som underliggande värde. Enligt Riksbankens regler för värdering av finansiella tillgångar och skulder så skall eventuella derivat värderas teoretiskt med utgångspunkt i Black & Scholes formel för optionsvärdering. För att säkerställa att värderingen, som görs av Mid-office blir rätt i Dimension så ska en stickprovsjämförelse göras av Mid-office en gång i månaden mot värdering från minst två värderingskällor (i de fall optionen har en löptid på längre än två dagar). Om innehavet är väsentligt och de alternativa värderingarna avviker mer än 10 % från det teoretiska priset så skall det ske en justering av priset i Dimension. Mid-office utvärdering och eventuella justeringar skall stämmas av med riskenheten. Ekonomienheten stämmer i boklutet av att underlag finns för värderingen.

7. Värdering av eventuella derivat avseende guldreserven Slutsats: Eftersom det under 2011 och 2010 inte har skett någon handel med derivat med guld som underliggande värde så har det inte varit möjligt för oss att bilda oss en uppfattning om hur den interna kontrollen fungerar. Givet att det inte finns en aktiv marknad så är en teoretisk värdering den enda möjligheten som finns för att värdera derivat med guld som underliggande värde. En teoretisk värdering innebär dock alltid en risk varvid det är viktigt att Riksbanken (för den händelse att de i framtiden ökar handeln i derivat med guld som underliggande värde) säkerställer att den kontroll som skall finnas fungerar och är så omfattande att risken för fel hamnar på en rimlig nivå (enligt reglerna för värdering skall det göras stickprov, men det framgår inte hur omfattande stickproven skall vara eller vad som menas med väsentlig storlek).