NorFor-systemet!

1. NorFor Planoch NorFor EvalueringMaria Mehlqvist & Anders H GustafssonSvensk Mjölk, oktober 2005

2. NorFor Plan! Foderstatsplanering och optimering AAT-modellen blir grund till denna del NorFor Evaluering! Djupare utvärdering av foderstaten Karoline-modellen blir grund till denna del NorFor-systemet! Dagens system +

3. NorFor-Evaluering: Karoline-modellen • Heldjursmodell – unik i sitt slag • Dynamisk modell med komplexa samband • Har utvecklats i nordiskt forskningssamarbete, avslutas 2004 • Indata mycket likt NorFor Plan • Tas i bruk i NorFor-systemet i den form forskarna levererar den

4. NorFor Evaluering- Användningsområde • Kan idag inte användas för att beräkna eller optimera foderstater • Specialverktyg för att • utvärdera, t.ex. problemfoderstater • utbilda, djupdykning i näringsfysiologi • forska, simulera fodernedbrytning

5. NorFor Plan • Foderstatsplanering och optimering • Ersätter dagens system • Utvecklat utifrån vårt nuvarande AAT/PBV-system • Beskriver fodrets nedbrytning i olika delar av mag-/tarmkanalen

6. Översikt av NorFor Plan

8. NorFor Plan beräknar: • Fodermedlens smältbarhet • Energitillförsel och energibalans • AAT • PBV • Mängden stärkelse till tunntarmen • Skattat foderintag • Mängden kväve i mjölk, kött, träck och urin

9. Vad är nytt med NorFor Plan? • Enskilda fodermedel saknar fasta energi- och AAT-värden • Foderstatens näringsinnehåll varierar med foderintag och foderstatens sammansättning • Nya foderfraktioner • Samma begrepp men nya beräkningar • Nettoenergi • Beräkning av foderintag • Värdering av fysisk struktur

10. Effekt av foderintag på foderstatens AAT-värdeFoderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

11. Effekt av foderintag på foderstatens energivärdeFoderstat med 50 % kraftfoder (Volden)

12. Nya foderfraktioner • Mer detaljerad uppdelning av protein, NDF och stärkelse • Jäsningsprodukter och ammoniakkväve i ensilage • Nedbrytningshastighet i vommen

13. Fodrets kemiska fraktionering Aska Råfett Fettsyror Restfraktion Socker Löslig Potentiellt nedbrytbar Totalt osmältbart Mjölksyra Flyktiga fettsyror Fermentationsprodukter Stärkelse Råprotein Lösligt Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart Ammoniakbundet kväve Aminosyrainnehåll Potentiellt nedbrytbart Totalt osmältbart NDF

14. Fraktionering av stärkelse, råprotein och NDF • Löslig fraktion (s) - Snabbt tillgänglig för djuret - Försvinner från nylonpåsen vid tvättning • Potentiellt nedbrytbar fraktion (pd) - Kan brytas ner i vommen - Mängden som bryts ner beror av nedbrytningshastighet och passagehastighet • Osmältbar fraktion (i) - Passerar osmält genom djuret

15. Restfraktion (RestCHO) • Består till största del av socker • Beräknas som: 1000 – aska – råprotein – råfett – NDF - stärkelse -fermentationsprodukter

16. Socker • Ingår i RestCHO • Ingår i energiberäkning mono- och disacakrider har ett lägre energiinnehåll jämfört med polysackarider

17. Fermentationsprodukter • Innehåller: - Ättiksyra - Mjölksyra - Smörsyra - Eventuellt myrsyra från ensileringsmedel • Utnyttjas sämre som energikälla till vommikrober

18. Ammoniakkväve • Råprotein och RestCHO korrigeras för amminiakkväve och urea i fodret • Utan korrigering överskattas råproteinet och restfraktionen underskattas

19. Nedbrytning och utflöde • Andelen vomnedbrutet foder påverkas av nedbrytnings- och passagehastighet • Passagehastigheten varierar med ts-intag och grovfoderandel • Nedbrytningshastigheten för NDF påverkas av kvoten ”snabba kolhydrater”/Fiber

20. Mikrobernas effektivitet • Antas vara konstant i nuvarande system • Försök har visat att både foderintag och grovfoderandel har betydelse för mikrobernas effektivitet • I NorFor Plan används ett kurvlinjärt samband som tar hänsyn till detta…

21. Exempel Fast kraftfodergiva 7 kg ts Varierad ensilagegiva 5-18 kg ts • Effektiviteten i mikrobproteinsyntesen ökar från 152 g till 212 g mrp / kg våmsmält organisk substans. • 48 g beror på ökat ts-intag och 12 g på ökat grf-andel

22. Mikrobiell effektivitet i foderstat med 7 kg ts kraftfoder och varierad grovfodermängd

23. Jäsningsprodukter i ensilage • Kan sänka foderintaget • Utnyttjas sämre av mikroberna än kolhydrater • Påverkar AAT-värdet

24. Ökad mängd jäsningsprodukter från 40 till 140 g/kg ts i ensilage (foderstat med vallensilage, korn och krf-blandning)

25. Nettoenergi • Tar hänsyn till hur mycket av den omsättbara energin som kan utnyttjas för produktion • Beror på kvoten omsättbar energi/bruttoenergi • Samma energifaktorer som i holländska energisystemet

26. Foderkonsumtion i NorFor Plan • Baserat på det danska foderintagssystemet • Förutsätter i huvudsak fysisk reglering av foderintaget • Alla fodermedel har ett fyllnadsvärde (FVL) • Korna har en foderintagskapacitet (ICL) • Balansering/optimering av en foderstat: Fodrets fyllnadsvärde i balans med intagskapaciteten samtidigt som kons energibehov täcks

27. Beräkning av skattat foderintag ∑ TSintag = ICL__ FVLtot ICL = Djurets foderintagskapacitet FVLtot = viktat fyllnadsvärde utifrån TS-andel av alla fodermedel i foderstaten

28. Exempel: beräkning av ts-intag • Kon får (tal i parentes är FVL-värden): 35 % kraftfoder (0,22), 5 % potatis (0,25), 5 % halm (0,83) och 55 % ensilage (0,49). • Intagskapacitet ICL = 6,90. • ∑TSintag = ____K_______ FFktot • Kon kommer att kunna äta: 6,90 / (0,22*0,35+0,25*0,05+0,83*0,05+0,49*0,55) = 6,90 / 0,4005 = 17,2 kg ts

29. Beräkning av grovfoderintag ICL - TSintag, grovfoder = FVLgrovfoder Där: TSi och FVLi är ts-intag och fyllnadsvärde för kraftfoder

30. Foderstatsbalansering MJ behov (energi) ICLi ts-intag = = FVLG + FVLK MJG + MJK Målsätting: Bestämma det förhållande mellan grovfoder och kraftfoder som skattar intaget av foder och samtidigt täcker djurets energibehov

31. Fodermedlens fyllnadsvärde • Kraftfoder: konstant 0,22 per kg ts • Grovfoder: beräknas utifrån • NDF • Smältbarhet för organsikt material • Ammoniakkväve i ensilage • Mjölksyra och VFA i ensilage Baserat på finskt upptagsindex

32. Exempel på fyllnadsvärde i grovfoder

33. Djurets intagskapacitet • Beräknas utifrån: • Ras • Vikt vid kalvning (korrigerat till hullpoäng 3) • Avkastningsnivå (årsavkastning) • Laktationsnummer och laktationsstadium • Stallsystem (uppbundet/lösdrift) • Utfodringsmetod (separat/fullfoder) • Separat beräkning för sinkor

34. Foderintagskapacitet genom laktationen

35. Strukturvärdering i NorFor Plan • Värdering av foderstatens fysiska struktur • Viktigt för bl. a god vomfunktion och att upprätthålla fetthalten i mjölken • Strukturvärdet uttrycks som tuggningstid, min/kg ts • Tuggningstid = idisslingstid + ättid • Beräknas additivt för varje enskilt fodermedel • Uppbyggd från det danska tyggetidssystemet

36. Fodrets struktur beror av • NDF (fiber) • Partikelstorlek • ”Hårdhet”, dvs innehåll av osmältbar fiber (iNDF), skillnad mellan t ex gräs med hög smältbarhet och halm

37. Exempel, Svensk foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage 10 Korn 7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts 22,4

38. Resultat, strukturvärde Total tuggtid för foderstaten = 41 min/kg ts

39. Hur skall struktursystemet användas i NorFor Plan? • Foderstatskontroll • Rekommendation för tuggningstid/kg ts (minimumvärde) • Kommer på sikt att integreras i modellen (t ex passagehastighet)

40. Foderstatsexempel i NorFor Plan

41. Exempel med vitklöverFoderstat (30 kg ECM) kg ts Ensilage gräs alt. vitklöver 10 Korn 5,0 Kraftfoderbl. 4,7 Summa kg ts 19,7

42. Värden enligt nuvarande system

43. Resultat i NorFor Plan(30 kg ECM)

44. Foderstat (40 kg ECM) Kg ts Vallensilage 10 Korn 7 Krf-blandning 5,4 Summa kg ts 22,4 Rp 18 % av ts NDF 32 % av ts Stärk. 19 % av ts Råfett 4,2 % av ts MJ/kg ts* 12,5 AAT/MJ* 7,9 * Svensk AAT och MJ

45. Resultat i NorFor Plan (40 kg ECM)

46. NorFor Plan i praktiken • Flera ”nya” faktorer påverkar foderstatens näringsinnehåll skillnader mellan foderstater i NorFor Plan och nuvarande system • Skillnader beror på: • Kratfoderandel (NDF smb, mikrob-AAT) • Nedbrytningshastighet för NDF (energi, AAT) • Jäsningsprodukter (AAT, foderintag) • Foderintag (energi, mikrob-AAT)

47. Sammanfattning – Styrkor med NorFor Plan • Utvecklat från vårt nuvarande system men med ny kunskap • Foderstaten som helhet i fokus • Värderingen av vall vidareutvecklad • Bättre beskrivning av fodrets egenskaper och nedbrytning

48. Vad blir konsekvenserna för rådgivaren? • Mer fokus på ämnesomsättningen hos kon • Större möjlighet att beakta fodermedlens egenskaper • Chans till bättre foderutnyttjande • Möjlighet till fler (och i vissa fall nya) foderstatskontroller • Ökat motiv till att optimera • Ny fodertabell • Fler parametrar på foderanalyssvaret